Datorer är ett kärt ämne. Dessa krävs bl.a. för att kunna läsa de här sidor. På denna sida kommer jag att lämna lite information som jag känner till om datorer.
Det finns ett antal olika typer av minnen. Det vanligaste tills nu har varit under ett par år en minnestyp som kallas för EDO-RAM. Detta står för Enhanced Data Output RAM. En minnestyp som kommer allt mer är SDRAM. EDO-typen finns på SIMM-moduler och DIMM-moduler medan SDRAM sitter på DIMM-moduler. SIMM står för Single Inline Memory Module och DIMM står för Dual Inline Memory Module. Det innebär att på en DIMM ryms det 2 SIMM. Har man en moderkort för Pentium/AMD-K6 - processorer så kan kortet vara försett med båda typerna. Om man använder SIMM så måste man ha 2 SIMM för att få datorn att fungera medan det räcker med 1 DIMM.
VRAM betyder Video RAM. Dessa sitter på dyra grafikkort. Matrox tog fram en billigare variant och kallar dessa för WRAM. Fördelen med dessa RAM är att man kan skriva och läsa till dem samtidigt. Det går inte med andra minnestyper. Det gör dessa minne mycket snabba. Idag förekommer vanligtvis SGRAM eller SDRAM på grafikkorten. Enklare kort kan ha EDO. Om man skall ha ett grafikkort som är snabbt så skall man helst ha VRAM eller WRAM. Men även processortypen har stor betydelse liksom RAMDACen.
Nya minnestyper som klarar den nya busshastigheten har precis dykt upp på marknaden. Skall man idag satsa på en supersnabb dator så skall man definitiv satsa på dessa.
Det händer en hel del på marknade beträffande processorer. Så denna kolumn lär vara inaktuell innan den ens kommer ut på nätet.
På marknaden idag finns det i huvudsak 2 tillverkare av processorer. Den ena är INTEL och den andra är AMD. Även CYRIX tillverkar processorer för PC men de är inte så stora ännu. INTEL tilverkar PENTIUM, PENTUIM MMX, PENTIUM II, PENTIUM Pro, XEON och CELERON bl.a. AMD tillverkar K5, K6 och K6-2 bl.a.
Pentium, Pentium Pro och K5 innehåller inte den del som kallas för MMX (MultiMedia Xtension). Pentium MMX, Pentium II, Xeon, Celeron, K6 och K6-2 innehåller alla MMX-delen. Dessutom har K6-2 en 3D-räknare inbyggd i sin MMX-del vilket de andra inte har. Alla processorer har ben för sockel 7 utom Pentium II, Xeon och Celeron. De kräver en sockel som Intel kallar för Slot 1. För att använda dessa så måste man ha ett annat moderkort. Celeron är den senaste processorn från Intel. Det är en budgetvariant av Pentium II och enklare i sitt utförande.
Vid 3D-applicationer så krävs det rätt
mycket av processorns matteräknare. När man räknar och får
decimaler så kallas det för Flyt-talsoperationer. I grafik som
har 3D så används således denna funktion. Dessvärre så
bromsas processorn upp när man har dessa applikationer. Det
innebär att datorn kan bli långsammare med en processor med
MMX-del än en utan. AMD har löst detta i sin nya processor K6-2
som har matteprocessor i MMX-delen. Det gör att den är
blixtrande snabb. T.o.m. snabbare än den duktiga Pentium II.
Anledningen till att processorerna med MMX-del är snabbare än äldre beror på att cacheminnet på L1-nivå är dubbelt så stort. De snabbar upp processorn. Idag klarar de nya processorerna av den snabbare busshastigheten 100MHz. Normal brukar det vara 60MHz eller 66MHZ beroende på processorns hastighet. Processorns hastighet är den frekvens som anges, t.ex. 166MHz. En multiplikator bestämmer sedan busshastigheten. Att uppgradera en 166MHz till 180MHz är ganska meningslöst då busshastigheten på en 180MHz är lägre än en 166MHz.
Skall man då välja Intel eller AMD? Ja, det är något man själv får avgöra. Men alla tester på senare tid har visat att AMDs processorer slår Intels. Dessutom visar AMDs processorer större kompatibilitet än Intels egna. Vad man nu än väljer så borgar båda fabrikaten för mycket hög kvalité.
Vad är Chipset?? Jo, det är kretsarna som slussar data mellan processorn, minnena, grafikkort, ljudkort, in-utgångar m.m. Dessa har stor betydelse för hur data hanteras och hur snabbt de kan jobba. Ju bättre chipset dessto större tillförlitlighet. Här är Intel den stora fabrikanten.
I början av Pentium-tiden så var det VX och HX-chipseten som gällde för bordsdatorer. Portabla hade MX och LX att välja mellan. Senare med en något högre busshastighet dök TX upp. Alla ämnade för Pentium och kompatibla processorer. För Pentium II så är det BX-chipsetet som gäller. Det är det chipsetet som klarar busshastigheten 100MHz.
Är det då skillnader mellan de olika kretsarna? Svaret är JA! Skillnaden mellan VX och HX är i synnerhet att VX är optimerat för SDRAM medan HX är det för EDO. VX klarar dessutom bara av att hantera 64M internminne som max. Man kan självklart ha mer i men VX cachar då mellan dessa i 64M. HX klarar upp till 256M internminne utan att behöva cacha. Dessutom har HX ett ECC-system Det står för Error Corecting Code och innebär att data överförs säkrare med HX. Skillnaden mellan VX och TX är i synnerhet busshastigheten. TX klarar 80MHz medan VX klarar 66MHz som bäst. I övrigt är skillnaderna små.
BX är således det chipset man idag skall föredra. Detta just för att det klarar 100MHz och att det har ECC. Det finns andra tillverkare av chipset men Intel är här den största.
När det gäller grafikkort så är minnestyperna till dessa nämnda under MINNEN. Men korten innehåller också en processor och en RAMDAC. RAMDACen ser till att föra över grafikdata till monitorn. RAMDAC står för RAM - Digital to Analog Converter. Ju snabbare RAMDAC dessto snabbare grafik. De snabbaste grafikkorten idag har Voodoo-processorer eller 3D-f/x - processorer. Mer minne på kortet innebär inte att det blir snabbare utan att kortet klarar högre upplösningar och fler färger. Olika kort är olika duktiga på att hantera 2D-grafik resp. 3D-grafik. Några kort är bra på båda men inte bäst. Skall man spela spel är ett kort som klarar 3D att föredra. Annars går det bra med 2D-kort. I datorn kan man montera i 2 grafikkort om man vill. Ett som är bäst på 3D och ett som är bäst på 2D. På så sätt får man det bästa av 2 världar. Det blir självklart mer kostsamt.
Vilket kort är då bäst? Svaret på det är att det beror helt på vad man skall göra. Att tänka på dock är att moderkort med Slot 1 innehåller oftast AGP-port för grafikkort. Kolla vilken sort kontakt du har innan du köper ditt grafikkort. AGP betyder Advanced Grafik Port.
Ljudkort är ett måste i en dator idag. Ljudkortets kvalité beror precis som med grafikkortet på vad man skall göra. Skall du göra musik så skall du inte statsa på ett kort från Creative, de som tillverkar SoundBlaster-korten. Du skall istället titta på marknaden efter bättre kort.
Marknaden kryllar av SoundBlaster-kompatibla kort. Anledningen till detta är att Creative var ganska ensamma ett tag om att göra ljudkort till bra pris. Det innebar att datortillverkarna och programtillverkarna gjorde såväl hård som mjukvara efter Creatives standard. För att kunna spela spel och använda sig av ljuden till dessa måste ljudkortet vara SoundBlasterkompatibla. Idag är detta ett sällsynt problem bland nya kort. Några år tillbaka var det ett återkommande problem.
Vad man skall veta är dock att så gott som alla ljudkort använder sig av 16-bitar eller är s.k.16-bit-kort. Detta skall inte förväxlas med t.ex. SoundBlaster 32 eller 64. Det betyder inte att de är 32-bitars eller 64-bitars ljudkort. Det betyder att de kan spela 32 eller 64-polyfoniskt vilket innebär att det kan ljuda med detta antalet toner samtidigt. Ta dig själv som ett exempel. Du är 10-polyfonisk. Du har 10 fingrar och kan slå an 10 tangenter på ett piano samtidigt. Hade du haft 64 fingrar såhade du kunna slå an 64 tangenter samtidigt. Ljudkorten är ändock bara 16-bits! Precis som med CD-spelare. Dessa är också 16-bits även om man omvandlar signalen till 1-bits! De äldre SoundBlasterkorten är således 16-polyfoniska men likväl 16-bits.
Det finns på marknaden mycket bra ljudkort som arbetar med 18 bitar. Precis som vissa CD-spelare gör. Det höjer självklart ljudkvalitén och kostar samtidigt lite mer.
ÖVRIGT
MODERKORT
När du köper ett moderkort så tänk på att köpa ett bra moderkort. Att korten kostar olika beror på att komponenterna kostar olika. Billiga kort har oftast billigare komponenter och håller således lägre kvalité. En annan anledning till att korten kan hållas i lägre prisklass kan vara avsaknaden av avkopplingskondensatorer. Dessa är nödvändinga för att upprätthålla en stabil spänning till kretsarna och för att ta bort ev. störningar som kan uppstå. Ett fenomen med datorer som hänger sig kan vara just att dessa kondensatorer saknas eller håller låg kvalté.
Vidare så är det bra om du väljer att kort av ATX-format och undviker AT eller BabyAT. Du behöver inte tänka på vilken storlek dina nya ljud - grafik - nätverks - eller andra kort har om du har ett ATX-format. De får plats på alla platser. Det gör det däremot inte på AT eller BabyAT. Anledningen är att man placerat koponenterna annorlunda på ATX-korten. Dessutom skall du ha en låda för ATX-kort. Kylningen är effektivare i dessa lådor.
Se till att kortet har USB-portar. Det är den nya snabba anslutningen för kringutrustning som printers, scanners, modem m.m. USB står för Universal Seriell Buss. Snabbare än den gamla parallellbussen. Se också till att cacheminnet är på minst 512k. Klarar kortet DIMM och SIMM är det en fördel. Vilket chipset du skall ha kan du få viss vägledning av om du läser avsnittet om chipset.
HÅRDDISKAR
En hårddisk skall du självklart ha. Idag är en hårddisk om 4Gb inte stor. Det är en ganska lagom storlek. Men har du råd så köp en ännu större. Man kan inte få en för stor idag.
Det finns ett antal bra fabrikat. De är Quantum, IBM, Seagate, Western Digital och Fuijusti. Dessa håller den i särklass högsta kvalitén. Quantum har 2 huvudtyper. Den ena är de små och snabba. Den andra är de större och långsammare. De kallas även för BigFoot. Har du tid att vänta lite så är BigFoot billigare än övriga. Men vill du ha en snabb hårddisk skall du undvika BigFoot.
Hårddiskarna kan du partitionera om du tycker de är för stora. Det gör du med hjälp av FDISK i DOS. Det du gör är att du delar upp områdena på hårddisken så att det verkar som om att du har fler än en hårddisk i din dator.
Hårddiskar idag har ett gränssnitt som kallas UltraDMA eller UATA. Detta innebär att data förs över snabbare. Men det kräver också att moderkortet är tillverkat för det. Chipsetet TX stöder denna anslutning bl.a. liksom BX.
MONITORER
Monitorn är den delen som är den dyraste i ett datorpaket. Jag råder dig som skall köpa en ny dator att satsa lite extra på monitorn. Du blir så mycket gladare av att ha en bra monitor. De kostar lite extra men banta då istället på annat i ditt system. När du väl ångrat dig i ditt val av monitor så blir det så mycket dyrare att uppdatera den än övrigt i ditt system. Samtidigt så åldras inte monitorn lika snabbt som övrigt.
Minimum är 15" men jag skulle nog säga att minimum idag är 17". Kolla hur många DOTs/inch monitorn klarar. Ju fler dessto högre upplösning. Lika så uppdateringsfrekvensen. Den bör vara omkring 80Hz vid upplösningen 1024*768. Ju högre dessto stabilare bild. En bra monitor i storleken 17" kostar runt 6000-6500:- idag (sommaren 1998). Och de faller inte mycket i pris. 17" - are för 3000-5000:- finns också. Men kvalité är oftast lägre och hållbarheten sämre. Så se till att det är en bra monitor. Du behåller då säkert den vid ditt nästa köp av dator.
Monitorn bör också vara TCO95-godkänd. Det finns även TCO92. Det kommer ett nytt godkännande som heter TCO98. Detta har med hur strålningen är från monitorn och hur miljövänlig den är. Det är bättre att du blir solbränd i solen än framför monitorn! MPRII-godkännande är bättre än ingenting. Men en ny monitor skall vara minst TCO95-godkänd. Det har inget med monitorns kvalité att göra. Bara hur solbränd du blir utan sol. Och denna strålning är inte nyttig!
MINNE
När du bestämmer dig för hur mycket minne du skall ha så nöjd dig inte med mindre än 32M. Använder du Windows95 så tar det upp 28M minne. Skall du köra multitasking (många program samtidigt) så går minnet snabbt åt. Så välj hellre 64M från början. Vilken sorts minne du skall välja kanske du kan få hjälp av avsnittet om minnen här ovan.
CDROM
CDROM är en självklarhet. Nu kommer DVD-spelare starkt. Kanske är det dags att välja den istället. Tänka bara på att även om det står 32* på spelaren så är det sällan att den klarar detta. Skillnaden mellan spelarna är inte så stor. Men som vanligt så står de som gör CD-spelare oftast för de bästa CDROM-spelarna också. Skillnaden mellan en 16* och en 32* är försumbar. Och satsar du på en brännare så duger det bra med en 4* . Var bara observant på att alla spelare inte klarar alla formaten. Kolla noga upp vad de kan innan du köper.