KATTLIV3

Öronmärkning

Helge tog alltid god hand om Kurt när Kurt

var liten. Helge hade en ängels tålamod.

Den här dagen satt jag och läste i gungstolen

och Helge låg och sov i sin fåtölj

Så kom Kurt rusande , här skall lekas. Han

hoppade upp på Helge och satte igång att busa.

Men Helge var trött och hade inte den minsta lust

så han brydde sig inte om Kurt. Men Kurt ville

LEKA, han försökte på alla sätt, han tog Helges

svans , han tuggade på Helges öron, men nej Helge

ville inte. Helge tittade med bedjande ögon mot mig

"ta bort honom snälla" Jag ville inte lägga mig i

så jag låtsade inte se hans belägenhet. Nu måste

Helge själv säga ifrån till kattungen. Han morrade

lite försiktigt till att börja med men ökade volymen,

men icke Kurt gav sig inte. Helge fräste och slog

efter Kurt. "Vad är detta en ny lek kanske" Kurt

fotsatte sin terror. Detta fortsatte en lång stund,

så äntligen förlorade Helge tålamodet och bet Kurt

i örat Hårt. Nu blev det cirkus, kattungen skrek i

högan sky, blodet sprutade och Helge sprang och

gömde sig. Jag fick tag i den skrikande Kurt och

fick tvätta örat och försöka få stopp på blodflödet,

det gick så småningom. Helge kom då och tog hand

om sin bebba och tvättade honom och dom sov sen
tillsammans, friden var återställd.
Kurt hade lärt sig

läxan, så fort Helge inte ville så
lät Kurt bli. Men

som ett evigt minne av denna dagen
hade Kurt ett

stort jack i örat.