Solen, som är förutsättning för allt liv på jorden upptar mer än nittio procent av all materia i solsystemet. Den materia som finns i solens kärna avger en sådan hetta att en bit stor som ett knappnålshuvud skulle kunna döda en man på 150 miljoner kilometers avstånd. Ibland kan det hända att solens yta förmörkas av någonting som kallas solfläckar. De är tusentals kilometer i diameter, och troligen orsakade av magnetiska störningar. I den heliocentriska världsbilden var solen universums centrum, medan stjärnorna var utspridda runt omkring. Men under 1700 - talet började man inse att solen är en vanlig stjärna. Teleskopen utvecklades, och man fick allt mer detaljer av rymden utanför solsystemet. I likhet med andra stjärnor är solen ett klot som består av heta gaser, främst helium och väte. På solens yta så är det 6000 grader varmt.