E32-Den andra 7-serien och den verkliga Mercedes-dödaren

E32 är namnet på den generation av BMW 7-serie som efterträdde den tidigare E23. E23: an presenterades 1977 och två år efter det kom med Mercedes S-klass W126 ut på marknaden.

Då hade Mercedes tagit ledningen i teknikracet, E23 började redan kännas gammal och lite blek om nosen jämfört med Mercedes nya mycket lyckade S-klass.

Så bara några år senare fick BMW: s tekniker uppdraget att börja konstruera en ny 7-serie. Man hade ett krav: Detta skulle vara den bästa bilen i världen. Den skulle vara snygg, vägsäker, oöverträffat bekväm, ha goda prestanda, men samtidigt vara bränslesnål.

1982 började man med projekt E32. Man arbetade i mycket högt tempo, och den nya bilen var färdig redan på sensommaren 1986. Då var den mycket eftertraktad, och det var rent av hysteri att få köpa den.

Bilen var hypermodern och dessutom väldigt snyggt designad, BMW hade alltså lyckats med att bygga världens bästa bil. Att just designen är så lyckad bevisas av att den gott och väl står sig även idag, den är mycket tidlös och enligt många tillsammans med 5-serie E34 BMW: s snyggaste modell någonsin.

Hos Mercedes trodde man att trots att 7-serien var en bra bil, skulle man knappast bli av med några S-klasskunder till BMW. Men, man fick fel. BMW var aggressiva i sin reklam; ”Inte bara BMW-ägare har väntat på denna bilen” hette det. Underförstått skulle rika Mercedes-ägare byta märke.

Och BMW lyckades, redan på våren 1987 hade BMW 7-serie passerat Mercedes S-klass i antalet nyregistreringar. Bilen som såldes då hette som tidigare också 735i, men var en totalt ny modell jämfört med den tidigare 735i E23.

Motorn var den samma, en 3.5 liter rak sexcylindrig maskin med Bosch Motronic bränslesystem. Motorn gav 208 hk och 305 Nm i katalysatorrenat utförande. Effekten var något högre i de allra tidigaste modellerna som saknade kat, de såldes bara i Tyskland under hösten 1986.

Automatlådan var fortfarande en mycket väl fungerande ZF 4HP-22 EH med fyra steg och 3 körprogram. Man kunde också välja en 5-växlad manuell låda av BMW:s egen tillverkning, men det är inte så vanligt i dessa stora bilarna.

Förutom drivlinan var allting nytt; kaross, chassi, elektronik. Just elektroniken är värd ett par extra rader. De här bilarna är ju just kända för detta. Uppgiften varierar, men man säger att det finns mellan 60-70 elmotorer i en E32. Alltifrån stolar till klimatanläggning sköts av el. Allt detta förbinds av 1,8 kilometer kabel, och det var nog många som tvekade på att detta skulle fungera i framtiden. Men BMW hävdade att det inte skulle vara några problem, man använde sig nämligen av en ny typ av kontaktdon. Och framtiden skulle utvisa att man faktiskt hade rätt, det är idag ovanligt med elfel på dessa bilarna, trots att de äldsta bilarna idag är över 15 år gamla.

Till Sverige kom 735i E32 våren 1987, och den dåvarande generalagenten Förenade Bil hade lyckats ta in drygt 100 stycken bilar. Trots att grundpriset var 425.700 kr såldes alla bilarna i ett huj. Priset gäller paketutrustade bilar som förövrigt hade det viktigaste i utrustningsväg, men läderklädsel kostade 13.000 kr extra, och vem vill väl åka omkring i en 7-serie med simpel tygklädsel invändigt?

Teknikens Värld testade den nya bilen på våren 1987, och den fick genomgående mycket goda omdömen. Visst var drygt 400.000 kr fruktansvärt mycket pengar 1987, men Mercedes motsvarighet var ju inte mycket billigare. Och då var det ingen tvekan på om vilken bil som var bästa köp.

Man skrev bland annat att BMW: n trots sin lyxighet hade ett mycket stort bruksvärde och att kvalitet och vägegenskaper och komfort låg i toppklass. Dessutom var bilen välutrustad och fick mycket beröm för sin fina motor/automatlåda. Ett citat säger mycket: ”På vägen går bilen bekvämt och ledigt, och när det börjar svänga är chanserna stora att du lekande lätt kör ifrån den stjärnprydda skuggan som förföljt dig genom halva Västtyskland.” Detta säger mycket om hur E32 var att köra, trots sin vikt och storlek var den sportig och smidig på sätt som en Mercedes aldrig kan vara.

Så långt 735i, men ungefär ett år efter att E32 hade presenterats, hösten 1987 kom den BMW ut med det verkliga dråpslaget mot Mercedes: Den tolvcylindriga 750i: n. Mercedes S-klass som redan började kännas kraftigt åldrad fanns bara att få med en V8 som störst, och detta bräckte ju BMW fullständigt med sin 750i. V12-maskinen var för tiden snudd på otrolig, ett sådant monster hade tidigare inte skådats. Visst hade Ferrari haft V12: or förr i sina sportbilar, men dessa har ju aldrig varit kända för sin driftsäkerhet, eller var ej ens tänka som bruksbilar. Jaguar hade också en V12 i sina största modeller, men den hade dåligt rykte avseende tillförlitlighet, och dess bränsletörst var svårsläckt. Ej heller prestandan var särskilt imponerande trots ett stort antal hästkrafter.

Nej, BMW: s nya motor var helt enkelt överlägsen. Motorn var helt byggt i lättmetall och var mycket kompakt. Bränsleinsprutningen sköttes av dubbla Bosch Motronic, ett för varje cylinderbank. Dessutom var gaspedalen helt elektronisk, så kallad Driven By Wire. Detta medförde att man kunde bygga in funktioner som ASC, Automatisce Stabilitäts Controll, alltså anti-spinn.

En annan funktion var spärren vid 250 km/h, utan den skulle 750i toppa närmare 270 km/h. V12: an hade 300 hk och 450 Nm, och satte ordentlig fart på 750i modellen. 0-100 km/h gick på 7,2 sekunder, toppfarten är som sagt 250 km/h, men desto mer imponerade är att en blixtsnabb kick-down inte är någon omöjlighet ens i 220 km/h. 750i-modellen fanns bara med automatlåda, en ZF 4HP-24 EH, i stort sett samma låda som i 735i, fast skillnaden var att 750i: ns tålde mer vridmoment. De 3 körprogrammen var också samma.

750i började säljas i Tyskland på hösten 1987, och den kom till Sverige som 1988 års modell. Den låg precis rätt i tiden, en kraftig högkonjunktur rådde i stort sett hela västvärlden, och pengar var inga problem.

750i kostade 650.000 kr ny i Sverige 1988, och den såldes som smör i solsken. Hela 267 stycken exemplar nyregistrerades i Sverige det året, rekordnotering för en så dyr lyxbil. De kommande åren låg försäljningen på lägre nivå på grund av sämre tider, men få lyxbilar har ändå sålt så bra i Sverige.

En 750i var helt enkelt det värsta som fanns att uppbringa i bilväg i slutet på 1980-talet. Den mycket omfattande direktimporten på senare år har och mångdubblat beståndet av E32-bilar i Sverige, och detta är nu mycket prisvärda bilar, men det finns all anledning att varna för höga eller mycket höga ägandekostnader.

Teknikens Värld testade i nummer 5/88 och man var sparade inte på lovorden. ”Superbilar brukar innebära en hel del bekymmer, men med 750iL är det bara att åka. Ett högre betyg är svårt att ge”, skrev en imponerad Dag E Hogsten. Man satte stora plus för motor, komfort, utrustning och vägegenskaper, men givetvis var priset högt, och en så stor motor ger naturligt en hög förbrukning.

750i-modellen skilje de sig på några punkter jämfört med de sexcylindriga E32-modellerna. Motorhuven och de så kallade ”njurarna” i fronten är bredare, frontspoilern har ett luftintag (tidiga exemplar) eller två luftintag (exemplar från och med 1991 års modell). Ett annat kännetecken är de dubbla, fyrkantiga utblåsen, de andra E32-bilarna har dubba, runda utblås.

Naturligtvis hade 750i all utrustning som var extra på de enklare modellerna som standard. Exempel på detta är skinnklädsel, elstolar med minne, ASC, farthållare osv. bara för att nämna några detaljer.

Den 11 centimeter lägre iL-modellen har dessutom så kallat Volleder, nivåreglering och el-styrd soffa i baksätet som standard. Utrustningsnivån har givetvis varierat på olika marknader, men generellt sett är 750i alltid mycket välutrustade. Även de enklare modellerna var relativt välutrustade, elhissar, elspeglar, ABS-bromsar och alu-fälgar är exempel på utrustning som är standard på alla BMW E32.

Det byggdes också en Highline modell av 750i E32. Denna byggdes bara i 800 exemplar, och har redan fått ett visst samlarvärde. En Highline står högre i pris i både Tyskland och Sverige än en vanlig 750iL. På samma sätt som i de äldre E23-bilarna är 750iL Highline absolut maxutrustade. Buffelskinn, el-soffa bak, drinkbord i ädelträ, två telefoner och kylskåp i baksätet är bara några detaljer.

Samma år som 750i kom till Sverige, 1988, kom också en instegsmodell vid namn 730i hit. Det var ingen större skillnad på den jämfört med 735i, men motorn hade en mindre cylindervolym och gav 188 hk i stället för 735i: s 208 hk. Modellen anses inte vara lika lyckad som 735i då 730i:s mindre motor får jobba hårdare och drar därmed med bränsle.

1989 gjordes inga förändringar, men 1990 finslipade BMW sina automatlådor, så att de sexcylindriga modellerna fick en snabbare acceleration. 1991 som gjordes inga större förändringar, men Xenonlampor och så kallad Park Distance Controll gick att numera att beställa som extrautrustning.

750i fick nya bromsar med fyrkolvsok fram och ventilerade skivor även bak. Detta medförde att man fick ha en ny front med två luftintag i spoilern. På tidigare årsmodeller hade dessa bromsar funnits som extrautrustning i ett så kallat ”autobahnpaket”.

1992 hände det desto mer. Detta var 735i:s sista produktions år, de sista exemplaren rullade av banden på våren 1992. Istället presenterade BMW en helt ny motorgeneration, nämligen den så kallade M60. Detta var V8-maskiner på 3 respektive 4 liter, och dessa satt i 730i och 740i-modellerna. Just 740i var tänkt som en efterträdare till 735i, och visst var den lyckad.

V8:an i 740i hade 286 hk och 400 Nm, och stod inte 750i långt efter. Bilen accelerade 0-100 km/h på 7,4 sekunder och toppfarten var begränsad till 240 km/h. Utseendemässigt så var 740i lik 750i med den breda huven och breda njurarna, men den verkligt falkögde ser såklart skillnaden på 740i:s runda utblås.

Teknikens Värld testade i nummer 4/93, och man utsåg 740i till bästa köp i lyxklassen, till och med bättre än 750i, på grund av bättre ekonomi och lägre bränsleförbrukning. Fortfarande håller många än i dag 740i som det bättre köpet jämfört med 750i, man säger att det är mindre krångel med dessa, och prestandan är ju nästan lika bra. Men erfarenheten säger att de verkliga finsmakarna vill ha 750i, det heter ju att ”A gentlemen never travels with less then 12 cylinders”, och här märker ni tydligare än någonsin att författaren inte är riktigt opartisk!

740i fick också en ny växellåda, en ZF 5HP-30, alltså en ny, modernare 5-stegs låda än 750i: s 4-stegs. 5 växlar gör att man bättre kan ta vara på motorns vridmoment vid tex. Omkörningar, när man behöver en mer tätstegad låda. Även nya 730i med V8-motorn fick en 5-stegs låda, men detta var en 5HP-18, alltså gjord för lägre vridmoment.

Den nya 3-liters V8: an var en av världens minsta V8: or, och den utvecklade 218 hk. Detta var absolut inte den snabbaste bilen i E32-programmet, men desto mer bränslesnål var den. En bra bit under en liter per mil på landsväg är inga problem med denna motor. Dessutom är den känd för sin mjuka och lena motorgång. Trots att denna 730i-modellen var helt ny så fortsatte man att bygga den äldre sexcylindriga 730i: n ändå till E32 lades ner 1994. Denna modell såldes i Tyskland, men den kom aldrig till Sverige.

1993 gjordes en smärre ansiktslyftning. Detta var ingenting som syntes utanpå bilen, men inuti kunde man finna en något förändrad mittkonsoll med mer trä, och den vanliga skinnklädseln var nu av mjukt nappaskinn. Givetvis kunde den som vill fortfarande beställa buffelskinnet, men en nätt kostnad av 58.000 kr extra! En annan skillnad var att bilar med det stora HiFi-systemet nu hade extra diskanter sittandes vid backspeglarna. Man började också att använda dubbla glasrutor i dörrarna för att få ner vindbruset.

Skillnaden på -94: orna var att automatlådorna fick andra program. Tidigare hade det funnits S för sport, E för economy och en snöflinga för vinterläge på de 5-stegade lådorna. På -94 och senare fanns nu bara två program: S för sport och A för de adaptiva läget, alltså lär lådan känner av förarens körstil och anpassar sig efter det.

Annars gjordes det inga andra förändringar, BMW finaste modell någonsin E32 skulle gå i graven samma år, och efterträdaren E38 skulle komma att presenteras lagom till sommaren samma år.