PAPER PÅ "INLÄRNINGSREVOLUTIONEN"

Kapitel 2: "Varför inte det bästa ?", De 13 stegen för att skapa världens bästa utbildningssystem

Inlämnat av: Lars Eliasson, Pedagogik A, 11-20p

Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap

Handledare: Bengt Tjellander

Att inget land i världen ännu har lyckats införa det perfekta utbildningssystemet visste man väl redan. Vad detta kapitel därför tar upp är frågan om vad som är det bästa utbildningssystemet, vilka komponenter är det uppbyggt av?

Framtida utbildningssystem kommer att genomgå en revolution och då är det inte bara frågan om själva undervisningen. Minst lika viktig är att lära hur man lär sig. Man kommer förmodligen att titta mer på andra områden som t ex affärsvärlden och idrottspsykologin. Detta kapitel visar på en hel del exempel där inlärning har skett på nya sätt och med förbluffande resultat. Nya Zeeland verkar vara en nation där man kommit långt när det gäller nya sätt att bedriva undervisning. Man har här t ex program för att hjälpa elever som ligger efter i sin läsförmåga. Detta försök går ut på att använda färdiginspelade band som passar elevernas intressen. Med hjälp av detta har man lyckats hjälpa eleverna att komma i kapp på så kort tid som åtta veckor, trots att de från början låg upp till fem år efter i sin läsförmåga.

Detta kapitel tar upp 13 punkter mot ett bättre utbildningssystem och här följer en kort sammanfattning av dessa:

1. Den elektroniska kommunikationens roll.

Kommunikation med hjälp av elektronik har fram till idag ganska mycket handlat om envägskommunikation, t ex utbildningsradions sändningar. Anledningen till att man ej kommit längre är till stora delar den flaskhals som dagens telenät utgör. Framtidens telenät kommer förmodligen att utgöras av optiska fiberkablar vilket gör att en meningsfull tvåvägskommunikation blir möjlig. Ett annat problem som vi står inför är det faktum att det ej finns någon som är politiskt ansvarig för interaktiv elektronik inom skolan. Det finns ingen minister för detta vilket gör att ämnet kan ha svårt att komma upp på den politiska dagordningen.

2. Alla är "data-smarta"

Alla borde lära sig hantera en dator tidigt i livet med tanke på hur viktigt detta hjälpmedel kommer att bli i framtiden. Tyvärr så är dock en dator en maskin som inte är helt enkelt att lära sig. Man arbetar därför frenetiskt inom forskningen för att få fram s k "intuitiva" datorer d v s datorer som skall vara så självklara i sitt sätt att användas att man ej behöver "lära" sig detta. Vi får dock inte sitta med armarna i kors och vänta på dessa maskiner utan lära oss använda de hjälpmedel som finns redan i dag.

3. Dramatiska förbättringar behövs i föräldrarutbildningen

Med tanke på att 50% av en människas förmåga att lära sig utvecklas under de första fyra åren i livet så läggs förbluffande lite resurser ned på utbildning inför föräldrarskapet. Det läggs t ex inte ner några resurser på att lära föräldrar och blivande föräldrar om den diet som behövs för hjärnans utveckling. Det är alltså hemmet och inte skolan som skall ses som den viktigaste utbildningsinstitutionen.

4. Hälsokontroller för småbarn

Som exempel på hur viktiga regelbundna hälsokontroller är för småbarn så kan man titta på Nya Zeeland där ca 20% av småbarnen lider av öroninfektioner. Dessa infektioner kan leda till att barnen hör sämre vilket kan leda till att de blir handikappade för livet eftersom språkutvecklingen då hämmas under de fyra viktiga åren.

5. Utvecklingsprogram för småbarnsåren

Eftersom ca 50% av inlärningsförmågan utvecklas under de fyra första åren och ytterligare 30% före åtta års ålder så borde utvecklingsprogram för de tidiga barnaåren få högsta prioritet. Tyvärr är så inte fallet.

6. Du kan komma ikapp när som helst

Man får aldrig glömma att det aldrig är för sent att komma i kapp om man har haft tidigare svårigheter vid inlärningen. Det finns gott om program för detta anpassade både för unga och vuxna.

7. Tillgodose varje individuell inlärningsstil

De flesta av oss är medvetna om vilket sätt att lära sig som passar oss bäst. Vissa av oss lär oss bäst genom att lyssna, andra genom att se bilder och diagram. Andra lär sig bäst genom att känna. Det vore förmodligen inte praktiskt genomförbart att ge alla en individuell utbildning men man skulle åtminstone tidigt kunna testa alla elever för att kunna avgöra vilka inlärningsstilar var och en har och sedan se till så att de flesta av dessa tillgodoses.

8. Att lära sig lära och tänka

Med detta menas att lära sig hur hjärnan och minnet fungerar. Det finns olika metoder för detta, flera av dem ganska komplexa vilket är en nackdel. De bästa inlärningssystemen är enkla och lustfyllda. Gemensamt för dessa enkla system är att de uppmuntrar till att använda alla "intelligenser" och sinnen.

9. Precis vad borde vi undervisa om i skolan?

Vad är viktigast i skolan vad man lär sig eller hur man lär sig? Med tanke på att kunskap nu för tiden snabbt blir uråldrig och skolan ofta lär ut irrelevanta saker så måste man nog säga att skolans kanske viktigaste uppgift är att lära ut hur man lär sig.

10. Inlärning på fyra nivåer

• Självaktning
• Livskunskap
• Att lära sig lära
• Att bygga upp baskunskaper i kunskapsämnen.

1. Tre skäl att studera

1. Att lära sig färdigheter och kunskaper i specifika ämnen – och hur man kan göra det snabbare, bättre och lättare.
2. Att utveckla generella färdigheter – hur du kan lära dig tillämpa samma eller besläktade begrepp inom andra områden.
3. Att utveckla personliga färdigheter och attityder som lätt kan användas i allt man gör.

1. Var skall vi undervisa?

Skolan som arbetsplats kan ses som ett gigantiskt slöseri med resurser med tanke på att de bara används ca 200 dagar om året och till att hålla lektioner som är ganska ensidiga. Försök görs på ett antal platser i världen där man i stället för en skolbyggnad satsar på sk temastudiecentra som byggs så att man arbetar närmare verkligheten. Kanske kunde man här i halmstad i framtiden tänka sig inte bara ett Eurostop utan även ett "edustop".

2. Uttryck dig enkelt