Inledning *

Artikelreferat *

Vårt intresse för temat "människa-teknik" grundar sig på vår inriktning vad gäller utbildning (informatik och företagsekonomi). Informatik och företagsekonomi behandlar på många punkter problematiken "människa-teknik".

Det första vi tänkte på när vi skulle söka information om ämnet "människa-teknik" var datorer, men vi upptäckte att teknik inte bara är datorer utan innefattar betydligt fler tekniska hjälpmedel. Idag diskuteras olika arbetsmiljöproblem kring de tekniska hjälpmedlen som t ex strålningseffekter, stress, förslitningar mm. Eftersom ämnet innefattar ett stort område har vi valt att titta på några få infallsvinklar. Vi har använt oss av artiklar som berör användning av datorer och mobiltelefoner i arbetslivet, samt hur teknik ersätter mänsklig arbetskraft.

Användning av mobiltelefoner har ökat explosionsartat de senaste åren. Har den snabba utvecklingen av mobiltelefoner lett till att det har skapats ett beroende av dem. Hur påverkas vi av att ständigt vara tillgängliga? Innebär strålningen från mobiltelefonen en hälsorisk?

Idag finns många datorhjälpmedel t ex ordbehandlingsprogram, kalkylprogram och specialdesignade program som borde underlätta arbetsuppgifterna, ändå känner sig många trötta och stressade vid bildskärmsarbete. Vad kan detta bero på?

Hur påverkas vi i arbetslivet av att ständigt stirra på flimrande skärmar och lyssna på ihärdigt ringande mobiltelefoner? Vilka känslor väcks när mänsklig arbetskraft byts ut mot datorstyrda robotar?

När vi inledde detta arbete visste vi inte vilken typ av artiklar vi skulle söka efter eller vad de skulle handla om. Vi "snubblade" dock snart över en rapport som fångade allas våra blickar. Denna tjänade som något av en ingång till ett ämne som vi alla var intresserade av. Trots att rapporten handlar om något så specifikt som systemutveckling så är de problemställningar som tas upp applicerbara på de flesta områden som rör området "människa/teknik".

Författaren (Thomas Soltesz) talar om två saker: Problem vid införande av ny teknik och Orsakerna till dessa problem. Han identifierar bl a följande problem.

När man utvecklar ett nytt system skapar man inte bara ett nytt tekniskt system utan också en psykosocial arbetsmiljö som kan vara av varierande kvalité beroende på vilken hänsyn som tagits till detta. Det är därför viktigt att uppmärksamma de rådande sociala och organisatoriska mönstren i organisationen innan ny teknik införs.

Det sociala relations- och kommunikationsmönstret kan förändras genom att en individs/grupps kunskaper blir överflödiga när kunskaperna ersätts av ny teknik och medför att individens/gruppens status eller makt går förlorad.

Människor som står inför förändringar är ofta rädda att förlora jobbet, arbetskamrater eller att de inte skall klara de nya arbetsuppgifterna. Människor tenderar att motsätta sig förändringar som kommer "utifrån" och som de inte själva har någon kontroll över.

Det finns alltid sociala grupper med olika värderingar, ideologier och intressen på ett företag. Dessa gruppers motsättningar och förhandlingar styr teknikens implementering, funktion och användning. Grupperna delas vanligtvis in i:

1. datorspecialister som eftersträvar ett tekniskt rationellt system,
2. företagsledare som vill ha kontroll och inflytande,
3. användarna som är intresserade av arbetets innehåll, samt
4. teknikentusiaster som vill ha den senaste tekniken.

Vad Stoltesz slutligen kommer fram till är att de systemutvecklingsmodeller som används bör vara mer användarcentrerade. Fördelarna med detta är att man:

1. lättare kan ta hänsyn till de sociala relations- och kommunikationsmönstren,
2. det motstånd som kan tänkas finnas snabbare identifieras och kan tacklas genom att användarna själva känner att de är delaktiga i processen, samt
3. olika sociala grupper inom organisationen kan mötas på lika villkor, utan att den ena gruppen känner sig i underläge gentemot den andra gruppen.

Hur påverkas man i sinnet med en flimrande skärm som verktyg och filter mot världen?

Artikeln, Jag och mina jobbarkompisar, bygger på fyra kvalitativa intervjuer. Artikeln följs upp av ny artikel, Datorerna är slavar - och vi behöver inte ha dåligt samvete för hur vi behandlar dem. Den senare artikeln baseras på expertuttalande från två forskare inom arbetslivsforskning, som läst den första artikeln och har analyserat den utifrån sin kunskap inom området. Syftet med artikeln är att ta reda på hur vi människor påverkas av att ha datorn som verktyg i arbetet.

Artikeln är av deskriptiv karaktär och populärvetenskapligt skriven. Precis som artikeln om mobiltelefoner, är den riktad till skyddsombuden på arbetsplatserna och andra intresserade.

Temat som artikeln bygger på är datorjobb på massafabriken, biblioteket, vid ritbordet och på småföretaget.

Claes Lindqvist på massafabriken är övervägande positiv till datoriseringen av hans arbetsplats. För honom har det inneburit att komma ifrån lukten och smutsen samt fått mer ansvar över produktionen. Claes sammanfattar förändringen till att han nuförtiden inte känner samma lättnad inför ledigheten.

Birgitta Wallin, bibliotekarie, tycker att datorn tagit överhanden över hennes arbete. Visserligen har datorn inneburit en effektivisering, men vid hög belastning känns datorn långsam.

Kristian Levander, systemkonstruktör på Atlas Copco, har drabbats av "gamnacke". Kristian berättar att tidigare ritades allt på platsfilm, han och kollegerna drog några streck och småpratade. Idag tillbringar Kristian arbetsdagarna konstant framför datorn och samarbetar mycket lite med sina arbetskamrater. Eftersom all information finns samlad på ett och samma ställe medför det att Kristian rör sig mycket lite.

Ulla Tuoljas, småföretaget Runes el, tycker att hon har fått mer inblick och ordning i företaget sedan datoriseringen. Hennes position kan liknas vid spindeln i nätet, där hon själv känner sig starkare och säkrare samt vågar ifrågasätta både revisorn och bankfolk. Datorn disciplinerar henne och har fått henne att tänka mer sorterat, men låser fast henne på ett och samma ställe.

I artikeln "Datorerna är slavar - och vi behöver inte ha dåligt samvete för hur vi behandlar dem" låter artikelskribenten två forskare på området, datoriseringens följder för arbetslivet, kommentera intervjuobjektens svar i artikeln "Jag och mina jobbarkompisar".

Enligt experten Ingela Josefsson blir datorn ett positivt inslag för de som har inflytande i sitt arbete, eftersom dessa får bättre möjligheter att utveckla sina idéer. För den underordnade på arbetsplatsen innebär dator oftast bara mer monotont arbete. Gunilla Bradley påpekar att anställda genom datorn kan få större ansvar, varpå självkänslan stärks, vilket i sin tur ger en injektion till arbetslusten.

Vidare framhåller Ingela att arbetet effektiviseras med datorn, men då det leder till ökat ensamarbete, uteblir det naturliga erfarenhetsutbytet och idékläckningarna i kaffepausen. Gunilla vänder på resonemanget och kommenterar hur datoriseringen på de fyra arbetsplatserna inneburit möjligheter till nya kontakter. Dock påtalar hon riskerna med att datorn binder människan i en stillasittande pose och välbehövliga kroppsliga rörelser utförs ej.

Ingela tar upp problematiken med hur personer som endast har styrt produktionsprocesser via dator får ett abstrakt förhållningssätt till dessa processer. Dessutom finns det viss mänsklig kunskap som aldrig kan programmeras in i en maskin. Ändå hjälper den nya tekniken i de flesta fall till en kvalitetsförbättring.

Slutligen diskuterar de båda forskarna hur de små väntetiderna medan datorn letar har blivit ett stort irritationsmoment, trots att datorn i de flesta fall ändå effektiviserar arbetet. Orsaken är att då datorn gör arbetet snabbare ökar också omgivningens krav på ett högre tempo.

Artikeln har gett många olika vinklar på problemet, eftersom vi både fått höra kommentarer från både de som jobbar med datorerna och de som forskar kring ämnet.

Vad har vi gått miste om sedan datorns inträde på arbetsplatsen?

Hur kan arbetssituationen se ut när den kognitionsergonomiska arbetsmiljön är usel?

Vilka kognitiva arbetsmiljöproblem finns i samband med datoriseringen?

Forskare inom teknik och humanvetenskap har genomfört ett antal användartester på personal inom vården. Analysen baseras på ett paket med frågor som ställts till användarna, om hur de arbetar, hur systemet fungera och en checklista med aspekter på gränssnittet. Artikeln syftar till att beskriva forskningen kring kognitiva arbetsmiljöproblem i samband med datorsystem.

Artikeln är av vetenskaplig karaktär och är främst riktad till personal inom vården men även personer som är intresserade av systemutveckling.

Sedan 1987 finns forskare från olika institutioner samlade inom centrum för studier av människan och datorn (CMD). De första fem åren arbetade de med flera projekt inom ramen för en stor tvärvetenskaplig forskning, programmet Människor Datateknik Arbetsliv (MDA). Tillsammans med Previa-Rikshälsan har de arbetat fram och testat metoder för företagshälsovården att upptäcka och analysera kognitiva arbetsmiljöproblem i samband med datasystem. Forskarnas uppgift var att ta fram en stilvägledare för att tydliggöra och exemplifiera hur ett bra gränssnitt kan se ut.

De problem forskarna kunde identifiera var fönstersjuka, färgad gröt och begränsad möjlighet till informationsavläsning.

Fönstersjuka är ett av de nya problemen som uppstått i och med den nya tekniken. Användaren får upp fler och fler fönster, i alltför många nivåer, så att fönstren lappar över varandra och ramarna till slut fyller 30 procent av ytan. Kärninformationen upptar bara 5-6%. Detta leder till orienteringsproblem för användarna

Färgad gröt - De många vackra färgerna är inte alltid en fördel ur kognitionsergonomisk synvinkel. Då starka mättade färger används för rikligt uteblir dess signaleffekt och hanteringen av information försvåras. Ett annat problem är brist på konsekvens mellan olika program, vad gäller färg, tecken, mm.

Begränsad informationsavläsning - Det finns svårigheter att väga samman information som inte kan betraktas samtidigt. Exempel finns på hur användaren tidvis brukar 80% av tiden till att hantera datorn. Tankegångarna avbryts hela tiden, därför att användaren måste ge kommandon och tolka information, detta gör att uppmärksamheten på sitt egentliga arbete går förlorad.

Forskarna menar att lösningarna inte alls behöver vara särskilt komplicerade utan enkelhet är att föredra.

Människan behandlar information på två kognitiva nivåer:

Den medvetna nivån: här jobbar på en hög koncentrationsnivå, men med låg kapacitet, bara en sak i taget. Vi analyserar och löser problem, vi hanterar osäker information, drar slutsatser, arbetar med motstridiga mål.

Automatiknivå: här behöver vi inte koncentrera oss, utan det går av sig självt - och det kan också gå undan, kapaciteten är hög och vi kan göra flera saker samtidigt.

Artikeln grundar sig på flera undersökningar som presenteras på ett lättläst och strukturerat sätt. Författaren har lyckat bra med att sammanfatta forskarnas slutsatser.

Har ni några erfarenheter av de problem som tas upp i artikeln?

Hur påverkas man i arbetet av att alltid bli nådd? Vad händer i miljöns kretslopp när de pipiga nallarna skrotas efter ett kort liv?

Undersökningen är gjord i form av ett antal kvalitativa intervjuer. Syftet var att granska mobiltelefonen ur alla synvinklar.

Artikeln är lättförståelig och populärvetenskapligt skriven för att nå en bred läsarkrets. Den främsta målgruppen är skyddsombud, eftersom tidningen skickas till dem. Tidningen finns även att läsa på bibliotek.

Efter att ha läst artikeln kunde vi snabbt konstatera att den inte besvarade sin frågeställning, när det gäller vad som händer i miljöns kretslopp. Däremot diskuteras hur mobiltelefonen ändrar arbetssituationen och påverkar hälsan. Majoriteten av intervjuobjekten hade en positiv inställning till mobiltelefoner. Ett exempel på en av dem är Sanna Grönlund (biografchef). För henne har den underlättat eftersom hon nu kan bli nådd var hon än befinner sig. Ett annat exempel är frilansmusiken Pablo Cepeda, som lyckats få ett flertal spelningsjobb på grund av telefonen. Ett tredje exempel är servicemontören Janne Paavalainen, som glädjer sig åt att slippa leta efter telefoner när personsökaren piper.

Några ansåg dock att det ringdes för mycket på malplacerade ställen och Sanna Grönlund poängterade att mobiltelefonen skapar ett behov som tidigare inte fanns. Gällande hälsoaspekten var ett flertal av intervjuobjekten inte särskilt oroliga för hälsan, men några undvek att ha mobiltelefonen för nära hjärtat.

Som vi tidigare nämnde tycker vi att artikeln inte besvarar sin frågeställning, speciellt när det gäller miljöns kretslopp. Vi anser att författaren endast skrapar på ytan av problemen. När artikeln skrevs fanns ingen forskning i ämnet och eftersom frågeställningarna är intressanta hade vi gärna sett en mer djupgående genomgång av problemen. Som vi nämnde tidigare var

majoriteten av intervjuobjekten positivt inställda till mobiltelefoner. Då det endast är så få intervjuobjekt och ingen balans mellan användare och icke användare av mobiltelefoner menar vi att det är omöjligt att dra några slutsatser om hur det egentligen förhåller sig, när det gäller inställningen till mobiltelefoner.

Tycker ni att det är stressande eller avstressande med mobiltelefoner?

Oroar ni er för eventuella hälsorisker?

Anser ni att mobiltelefonen har skapat behov som tidigare inte fanns, och i så fall vilka?

Varför tror ni att Sverige är världens mobiltätaste land?