Högskolan i Halmstad

Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap

Arbetsvetenskap 1-20

STRESS

Björn Alm

Lars Eliasson

En fältuppgift för kursen: Arbetsvetenskapliga grunder 5p

Redovisningsdatum: 98-10-26

INLEDNING *

METOD *

RESULTAT *

DISKUSSION *

REFERENSER *

Vi fick i uppgift att utgå från Robert Karaseks Arbete- stress- socialisationsmodell som Gunnar Aronsson presenterar i boken Arbetspsykologi Stress- och kvalifikationsperspektiv och utifrån denna modell analysera en arbetsplats. Vi valde att genomföra vår undersökning inom vården eftersom det talas mycket om neddragningar och, som resultat av detta, en mer påfrestande arbetsmiljö för de kvarvarande anställda. Att vi valde att utföra undersökningen på X:s ålderdomshem beror på att vi har kontakter där. För att sätta oss in i problematiken har vi studerat den litteratur som ingår i kursen. Undersökningen är gjord i form av en enkät som lämnats ut i 100 exemplar till de anställda på X.

Undersökningen visade på att den bild av vårdyrket som massmedia ibland ger oss i alla fall inte stämmer in på X. De anställda har ganska god kontroll över sina egna arbetsuppgifter. Detta i kombination med att man inte tycker sig ha för högt ställda krav på sig gör att man ej är direkt utsatt för "negativ stress".

Är vårdyrket ett "högstressyrke" och är det detta på grund av att de anställda har för höga arbetskrav i förhållande till vilken kontroll de har över den egna arbetssituationen?

Kan det också bero på, som vi nämnt tidigare, att neddragningar av personal har gett de kvarvarande anställda mer arbetsuppgifter och därigenom mer stress.

Det finns naturligtvis många olika sorters vårdinstitutioner. Vi har därför valt att begränsa vårt arbete till äldreomsorgen. Även äldreomsorgen består av olika sorters institutioner

t ex: ålderdomshem, sjukhem, servicehus, hemtjänst och gruppboende. X i sig består av två olika institutioner: ålderdomshem och sjukhem. För att projektet ej skulle bli för omfattande har vi valt att inrikta oss på ålderdomshemmet.

Vårt syfte med denna uppsats är att få en inblick i vårdyrket med utgångspunkt från de krav som ställs på de anställda. Detta gör vi genom att dels studera litteratur inom området, dels genom en enkät.

Robert Karasek tog på 70-talet fram en modell som han menar visar att stress i arbetet är beroende av två st variabler: vilken typ av arbetskrav man arbetar under och hur mycket kontroll man har över den egna arbetssituationen. Höga arbetskrav i kombination med liten kontroll leder, enligt Karasek, till en negativ stress ("högstress" arbeten). Den negativa stressen yttrar sig bl a i trötthet och nedstämdhet vilket gör att den är relativt lätt att identifiera.

Undersökningen utfördes på X:s ålderdomshem i Halmstad där 100 st vårdbiträden och undersköterskor (alla kvinnor) arbetar uppdelade på fem s k "plan". Deras arbetsuppgifter består av vård av äldre vårdtagare. Där finns allt från friska vårdtagare som klarar sig mestadels själv till permanent sängliggande sjuka. Både vårdbiträden och undersköterskor har i stort sett samma arbetsuppgifter. Vi har därför ej behandlat dem var för sig.

Undersökningen utfördes i form av en enkät som alla hade möjlighet att ta del av. Dessa delades upp på de fem planen och placerades på respektive plankontor. De anställda besöker med jämna mellanrum dessa kontor så vi bedömde risken vara liten att någon skulle undgå att lägga märke till dem. Vi gjorde också vårt bästa för att informera personalen om att en enkätundersökning ägde rum.

Av de 100 enkäter som placerades ut ifylldes 48st av de anställda. Det hade naturligtvis varit möjligt att påminna de som ännu ej hade fyllt i någon för att på så sätt öka svarsfrekvensen men tyvärr så var vi tvungna att ge upp dessa planer eftersom tiden ej räckte till.

Alla enkätsvar var absolut anonyma vilket innebär att de ej var numrerade och att vi ej själva var närvarande när de fylldes i.

Enkäten bestod av 18 st frågor varav:

• 2 st behandlade krav (fråga 9 och 10)
• 2 st behandlade kontroll (fråga 14 och 15)
• 2 st behandlade stress ( fråga 7 och 8)
• 6 st behandlade symptom på negativ stress (fråga 11, 12, 13, 16, 17 och 18)
• 2 st behandlade trivseln på arbetsplatsen (fråga 5 och 6)
• 4 st var allmänna frågor om kön, ålder, befattning och typ av tjänst (fråga 1-4)

De svarande hade dessutom möjlighet att reflektera över saker som de tycker är bra/dåligt med arbetsplatsen och att komma med förslag på förbättringar.

Alla svarande var kvinnor. Vid en uppdelning fann vi att ca hälften av dessa var under 40 år. Som befattning angav man antingen Vårdbiträde eller Undersköterska. Det framkom att de som var yngre arbetade något mer antal timmar än vad man gjorde i den äldre gruppen.

63% tyckte att de ibland hade för stora krav ställda på sig. Däremot var det endast 17% som ansåg att ansvaret och kraven ofta eller alltid var för stora.

Tittar man däremot på skillnader i ålder så visar det sig att skiljer sig mellan de som är under 40 år och de som är över 40 år. Endast 9% av de äldre tyckte att kraven var för stora medan 24% av de yngre tyckte detsamma.

37% av de svarande tyckte att de ofta eller alltid kunde lägga upp arbetet själv. Förhållandet var ungefär det samma mellan de olika åldersgrupperna.

Ca 70% ansåg att de hade svårt att hinna med sitt arbete ibland medan endast 19% ansåg att detta gällde ofta eller alltid.

Även här skilde det sig mellan åldersgrupperna. 13% av de äldre ansåg att de ofta eller alltid hade svårt att hinna med sitt arbete medan hela 24% av de yngre ansåg detsamma.

Ca 40% av de svarande ansåg att de ofta eller alltid hade för många arbetsuppgifter.

35% kände sig ofta eller alltid fysiskt utmattade (vilket avspeglade sig i svaren på frågan om de hade ont i rygg, axlar eller nacke där resultatet blev ungefär detsamma) och 19% kände sig ofta eller alltid psykiskt utmattade. Tittar man på åldersperspektivet så var det endast 8% av de äldre som ofta eller alltid kände sig psykiskt utmattade medan siffran för de yngre var hela 28%.

33% av de svarande känner sig ofta stressade i arbetet. Av dessa svarade 22% av de äldre att de ofta eller alltid var stressade på jobbet medan dubbelt så många av de yngre upplevde samma sak.

Endast 13% av de äldre kände sig ofta eller alltid lättirriterade medan 20% av de yngre kände detsamma. Totalt låg denna siffra på 13%.

89-94% av de svarande ansåg att de ofta eller alltid hade en god stämning och kamratskap på arbetsplatsen

De svarande hade möjlighet att själva komma med synpunkter och förslag på förbättringar och detta utnyttjades av 35% av de svarande. Bland de positiva synpunkterna övervägde den bra gemenskap man har mellan arbetskamraterna. Det som man upplevde som mest negativt var att många utrymmen (speciellt toaletterna) var för trånga och att man ansåg att det var för lite personal på kvällar och helger.

Vid genomgången av samtliga ifyllda enkäter värderade vi svarsalternativen från 0 (aldrig) till 10 (alltid) och fann då att man, på de två kravfrågorna, hamnade på 5 poäng. Även kontrollfrågorna indikerar att man ligger i mitten av modellen med en övervikt på hög kontroll. Detta placerar de anställda (i genomsnitt) på gränsen mellan "lågstressarbeten" och "aktiva arbeten" (se fig. 2).

När vi sedan jämförde de som var yngre än 40 år med de äldre visade sig vissa skillnader. Man kände kraven som något lägre bland de äldre samtidigt som man fortfarande ansåg sig ha ganska bra kontroll över sitt egna arbete. Detta placerar denna grupp i rutan "lågstress-arbeten" (se fig.3).

Den yngre gruppen hade däremot en övervikt på de höga kraven och en stor övervikt på egenkontrollen vilket placerar dem i rutan för "aktiva arbeten" (se fig. 4).

Att man totalt sett inte skulle hamna i rutan "högstress-arbeten" förvånade oss något med tanke på det man hör bl a i massmedia om vårdyrket. Att det dessutom skulle skilja mellan den yngre och den äldre arbetskraften förvånade oss också eftersom man utför samma arbetssysslor. En del av förklaringen ligger säkert i det faktum att den äldre gruppen arbetade lite mer deltid.

På frågan om man kände sig stressad på arbetet så svarade hela 33% att de ofta gjorde det (44% av de yngre). Att så hög andel ändå kände sig stressade på arbetet betyder alltså inte med automatik att de har ett högstressarbete (negativ stress). Den höga "trivsel-faktorn" uppväger dessutom säker en stor del av stressen.

Aronsson, G. (1996). Arbetspsykologi Stress- och kvalifikationsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.