inledning *

Leva, lära och arbeta i IT-samhället *

IT, stress och arbetsmiljö *

Bra arbetsmljö i IT-samhället *

Arbetsmiljöproblem i Cyberspace? *

Bakgrund

Idag lever vi i ett informationssamhälle där den nya informationsteknologin har sköljt över oss som en våg. Informationssamhället kännetecknas både av frihet och kontroll, där företagen och de anställda blir mer rörliga och flexibla samtidigt som övervakningsmöjligheterna ökar. Om industrisamhället delade in människor efter hur mycket kapital varje person hade, delar det nya klassamhället in människor efter hur mycket kunskap varje person besitter.

Informationssamhället har medfört nya arbetsmiljöproblem. Exempel på detta är den ökade isoleringen som är en följd av bl a utbrett distansarbete och längre arbetspass framför datorn. Ett annat problem med distansarbete är det ligger farligt när att alltid arbeta eftersom gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. Nya ergonomiska problem som har uppstått är exempelvis musarm och gamnacke. Den nya tekniken medför mer raffinerad övervakning t ex att arbetsledaren t o m från sin egen dator kan följa arbetet på den anställdes skärm. Ett annat problem är teknostress som är ett sammanfattande namn på de stressfaktorer som den nya teknologin rymmer.

Artiklarna är skrivna av kunniga inom ämnet och de är redogörande till sin karaktär. Tidskriften där artiklarna presenteras finns att tillgå på biblioteket och den vänder sig till dem som är intresserade av arbetsmiljön t ex skyddsombud och fackligt aktiva.

Hur kommer vi att arbeta, lära och leva i IT-samhället?

I artikeln framgår det ej vilken metod författarinnan använt sig av, men vi antar att artikeln bygger på hennes tidigare erfarenheter i ämnet. Gunilla Bradley skriver i artikeln att hon driver forskning med inriktning på organisatorisk och psykosocial kommunikation vid Mitthögskolan/Umeå universitet. Syftet med artikeln är att beskriva risker och möjligheter som det nya informationssamhället medför.

Författarinnan pekar på fem områden som berör människan i IT-samhället:

• Fördelningsfrågan
• Förflyttning av kunskap och makt
• Arbetets innehåll och organisation
• Mänsklig kontakt och kommunikation
• Stress

Med fördelningsfrågan menar Gunilla Bradley att vi är på väg mot ett 80/20-samhälle, vilket innebär att endast 20% är sysselsatta och hela 80% står utanför produktionsarbetet. Vidare anser hon att IT kan användas för att föra över kunskap från experterna till ett större antal människor. I flera fall kan dessa människor bli stärkta i sin yrkes- och medborgarroll eftersom IT:n bryter traditionella hierarkiska strukturer och kompetens förs ut till periferin. Idag blir det alltmer vanligt med organiska organisationer, där fokus läggs på flexibla arbetsprocesser samt rörliga nätverksstrukturer för kapital och mänskliga resurser. Människan i arbetslivet vill ta ansvar för sin egen kompetensutveckling, professionella inriktning och värderingar, men också för sin egen "välfärdsportfölj".

När det gäller mänsklig kontakt och kommunikation anser Gunilla Bradley att datorn orsakar isolering bland människor och att dialogen samt ögonkontakten tunnas ut. Beträffande stressituationen har datorn inte direkt hjälpt oss att minska stressen utan snarare tvärtom. Omgivningens krav höjs i takt med att snabbare teknik utvecklas – med andra ord sker en anspråksförskjutning. Man anpassar sig till maskinens takt och dras undermedvetet med tidsutvecklingen.

Att 80% kommer att stå utanför produktionsarbetet ställer oss inför ett stort problem: Vilket kommer de att må sämst av? Att vara utan sysselsättning eller att tvingas till "konstruerade" arbetsuppgifter?

Morgondagens honnörsord tycks bli "flexibilitet". Vill alla vara flexibla? Eller är det inte så att många finner sin trygghet i att veta sina arbetsuppgifter och veta att man kommer att ha samma uppgifter i framtiden också.

Vad betyder det för hälsa och arbetsmiljö att tempot ökar och att vi idag alltmer lever i ett 24-timmarssamhälle?

Artikeln bygger på forskningsresultat från Arbetarskyddsstyrelsen och Folkhälsan samt författarens egen forskning och egna erfarenheter. Syftet med artikeln är att belysa de nya stressjukdomarna som datorseringen har medfört.

Carl Åborg menar att IT-samhället leder till att:

• Arbetstakten och övertidsarbete ökar.
• Alltfler får svårt att koppla av från jobbet på sin fritid.
• Sömnsvårigheter drabbar dem som inte kan koppla av tankarna på jobbet.

Vidare redogör han för nya typer av sjukdomar som uppkommit ur informationsteknologins frammarsch. Några exempel på detta är:

• Technosis = sjukligt beroende av IT och speciellt Internet. (Netoholics)
• Teknocentrering = Människor som tillägnar större delen av sin tid vid den nya tekniken. Symptomen yttrar sig i ett antisocialt beteende och avtrubbat känsloliv.
• Teknoångest = drabbar de människor som är negativa, tveksamma eller rädda för den nya tekniken. Teknoångest yttrar sig i diverse psykiska eller psykosomatiska ångestsymptom.
• Informationsstress = Upplever vi när vi ständigt ska hålla oss tillgängliga och många anser det vara svårt att sålla i det stora informationsflödet. Det höga arbetstempot medför ökad tidspress, vilket innebär att kraven känns större än vad vi klarar av.
• Teknikstress = Teknikstrul är en stark stressfaktor. Oplanerade avbrott eller förlängda svarstider är ett stort och mycket stressande problem.
• Förändringsstress = Införande och utveckling av IT innebär ofta avsevärda förändringar av arbetssituationen, vilket framkallar känslor som osäkerhet, otrygghet och okunnighet.

Från fall till fall kan det vara svårt att göra bedömningar huruvida dessa åkommor som författaren tar upp kan klassas som arbetsmiljöskada. Finns det experter inom detta område? Vi tror att det kan vara svårt att ställa en diagnos på en subjektiv upplevd ångest/stress eftersom det inte finns några påtagliga symptom.

Kommer dagens arbetstakt och den luddiga gränsen mellan fritid och arbete leda till att arbetsgivarna kommer att ställa onormalt höga krav på arbetstagarna? Eller är det vi själva som ställer för höga krav på oss?

Vilka fysiska och psykiska problem innebär datoriseringens frammarsch?

I artikeln framgår det ej vilken metod författarna använt sig av, men eftersom de arbetar på Arbetarskyddsstyrelsen antar vi att artikeln bygger på deras erfarenheter i ämnet. Artikeln syfte är att belysa några viktiga fysiska och psykiska problem datoriseringens frammarsch innebär.

Författarna inleder med att berätta att av Sveriges drygt 4 miljoner arbetstagare är det nu mer än 2,1 miljoner som dagligen använder datorer i sitt arbete. Utvecklingen varken kan eller ska stoppas men väl styras så att vi inte blir slavar, både fysiskt och psykiskt. Vidare säger författarna att för att få en god arbetsmiljö såväl fysiskt som psykologiskt och socialt avseende är det viktigt att anpassa programvara och prestanda efter användarnas behov. Det är viktigt att användarna alltid engageras vid val av system och programvara.

En annan viktig aspekt som författarna tar upp är att datorutbildningen bör utgå från användarens arbetsuppgifter och visa hur datorstödet kan användas för att underlätta och effektivisera det egna dagliga arbetet. Även denna artikel tar upp problemet med det okontrollerbara informationsflödet. Christina Jonsson och Margareta Bratt-Carlström berättar om hur informationstekniken har möjliggjort ett "dygnetruntsamhälle", där arbetstiden har förskjutits mot den mörka delen av dygnet. Detta harmonierar inte med vår biologiska klocka eftersom kroppens melatoninutsöndring, vilken regleras av ljuset och som leder till ökad trötthet, ökar vid en sådan arbetstidsförskjutning.

Bildskärmsarbete klassas som en ensidig arbetsuppgift, vilket leder till belastningssjukdomar t ex musarm, nack- och axelbesvär. Författarna tar upp problemet med att många kontorsarbetsplatser inte alls är anpassade efter individens mått och förutsättningar och menar på att det är viktigt att anpassa höjder, vinklar och belysning efter kroppen. Viktigast är dock att röra på sig både under tiden man arbetar samt att ha en god fysiskt kondition.

En del av de problem som artikeln tar upp borde vara ganska enkla att lösa, t ex problemet med arbetstidsförskjutningen. Detta borde man kunna reglera med tydligare arbetsregler. Även de ergonomiska problem som uppenbarligen finns redan i dag borde vara ganska enkla (men kostsamma) att åtgärda.

Innebär vår elektroniska kommunikationsteknik nya, tidigare okända, arbetmiljöproblem?

I artikeln framgår det ej vilken metod författaren använt sig av, men vi antar att artikeln bygger på hans tidigare erfarenheter i ämnet. Syftet är inte att göra någon heltäckande beskrivning över arbetsmiljöfaktorer relaterade till IT-användande utan ett subjektivt urval av Ove Ivarsen.

Bakgrunden för frågeställningen ligger i att den nya IT-tekniken och den virtuella verklighet som den skapar, kommer att alstra en ny sorts människa. Den människa som har sin hemvist i Cyberspace försöker bli så snabb, kyligt effektiv och kalkylerande som möjligt. Författaren menar att vi vet mycket om farorna med tekniken, t ex felaktig utrustning och användning som kan ge arbetsskador. Forskning och utveckling kring terminalarbete pågår för att eliminera problem som musarm, effekter av skärmbildsstrålning mm. Ove Ivarsen tydliggör att IT-tekniken för vissa innebär monotona arbetsmoment utan eget inflytande medan andra får större ansvar och påverkansmöjligheter genom tekniken. IT innebär nya och effektiva möjligheter för arbetsgivaren att övervaka de anställda och då menar författaren att kontrollmöjligheten ska användas med sunt förnuft för att inte skada relationen mellan ledning och anställda.

Vi håller med artikelförfattaren när gäller att kontrollmöjligheten skall användas med sunt förnuft för att inte skada relationen mellan ledning och anställda, men däremot tror vi att det finns en risk för att ledningen lockas att missbruka tekniken för att hålla sig konkurrenskraftig.