INFORMATIK 1-5
DATORNS FUNKTION

Historik
Första generationens datorer - Elektronrör
Andra generationens datorer - Transistorer
Tredje generationens datorer - Integrerade kretsar
Fjärde generationens datorer - Mikroproccessorn
BITS & BYTES
Bit Binär siffra, 1 eller 0, av eller på
Byte "tugga" 8 bits
Kilobyte 1 Kb, 1024 bytes
Megabyte Mb, ca 1 million bytes
CPU
CPU = Central Processor Unit
Bearbetar data till information
Består av två delar:Styrenhet (Control Unit) CU Arbetsenhet, aritmetisk/logisk
enhet (Artmetic Logic Unit) ALU
CPU samarbetar med primärminnet
DATORNS ARKITEKTUR
Hur man placerar komponenterna i datorn
Mindre avstånd = snabbare
Två strategier för att försöka öka hastigheten:RISC- processor Parallella
proccessorer
HASTIGHET
MIPS: Miljoner Instruktioner Per Sekund
Hastigheten beror på: Ordlängden (antal bitar per sekund)
Arkitekturen
Klockfrekvensen
DATAÖVERFÖRING
Ombesörjes av ett busssystem som normalt består av 2 bussar:
- Adressbuss - står i förbindelse med PM
- databuss - står i förbindelse med samtliga enheter
CHIP
Två typer:Processchip = CPU
minneschips SIMM
PRIMÄRMINNET
Håller data och instruktioner
Kallas även internminne, snabbminne
Integrerad med CPU:n men ej en del av den
Skall lagra operativsystemet, program, data
INDELNING AV DATORER
STORDATORERMånga användare
MINIDATORERganska många användare
PERSONDATORERen användare
ÖVERSIKT ÖVER MJUKVARA
DOS = Disk Operating System
OPERATIVSYSTEMETS TRE HUVUDUPPGIFTER
Att hantera hårdvaran effektivt
Att stödja applikationerna (hålla koll på vilken hårdvara som finns åt den övriga
programvaran)
Att utgöra ett användargränssnitt
Operativsystemet behövs för att styrenheten (i CPU:n) skall kunna utföra ett arbete
Operativsystemet består av ett antal program som har till uppgift att bl a:
- ta emot data och tolka den
- ladda och köra program
- sköta rutiner för utskrifter
- övervaka datorns minne
SUPERVISOR PROGRAM
Operativsystemets viktigaste program
Kontrollerar hela OS, anropar de andra OS-programmen vid behov
SERVICE PROGRAM (utilities)
kan användas av applikationsprogram
är inte en del av OS men följer nästan alltid med
Hanterar filer, kopiering, sortering
OPERATIVA MILJÖER
CLICommand Line Interface - radbaserat - användaren skriver kommandon (DOS)
ShellEtt skal där användaren kan välja i en lista med alternativ (dosshell)
GUIGrafical User Interface - Grafiskt användargränssnitt
Fördelar med GUI: intuitivt
konsekvent
förutsägbart
förlåtande
skyddande
flexibelt
WIMP - Windows, Icons, Menus, Pointing devices
PARALELL BEARBETNING
- Seriell bearbetningen instruktion i taget, bussledningen utgör en flaskhals
- Parallell bearbetningflera processorer, bearbetar instruktioner samtidigt OBS !!
8 processorer är inte nödvändigtvis 8 ggr snabbare, varför? Arbetet skall utföras i
en speciell ordning, ibland måste en processor invänta en annan.
CACHE

PARITET

STANDARDAPPLIKATIONER
Definition
Alternativ till egenutvecklade system som är företagsspecifika.
Programpaket som utvecklats för att kunna motsvara flera anv. Behov
Innehåller ett eller flera sammanhängande program
Idén med standardapplikationer är att utnyttja samma system istället för att
"uppfinna hjulet på nytt"
Standardiserade tillämpningar
F o U
Design
Beräkningar
Konstruktion
Distribution
- EDI
- Automatlager
- Trafikplanering
Administration
- Order, lager, fakturering
- Redovisning, budgetering
- MF, PR
TRANSAKTIONSSYSTEM
- Transaktioner är data som uppstår i samband med affärshändelse
- Ex:kassörskan i affären
kontorist som registrerar i bokföringssystemet
EDI - Electronic Data Interchange
- Transaktioner mellan organisationer
- Hantering av fakturor i alla led kostar ca 350 kr/st
- Inom offentlig upphandling skall all upphandling vara baserad på EDI inom 2 år (mål
från IT-kommissionen)
- Man beräknar bespara ca 6.4 miljarder/år inom den offentliga förvaltningen
EDI

Svenska KIS: KontorsInformationsSystem
Engelska OIS: Office Information System
Amerikanska OA: Office Automation
Teknikstöd skall användas för att underlätta så att man kan göra mer av det som
tekniken inte klarar.
IT KAN ANVÄNDAS FÖR ATT: förenkla (rutiner)
förändra (organisationer)
förbättra (kommunikation)
förstärka (användaren)
förnya (i verksamheten)
Till och med Telefonen har fortfarande potential
KI OCH TRADITIONELL ADB
Vem styr? KI styrs på ett annat sätt än trad. Databehandling av användaren
Vem beslutar? Styrs ofta av de som utnyttjar systemet (beslut om teknik, progr.varor,
lagring, åtkomst)
Den digitala revolutionen
- ADB - avd. Hinner ej med
- ADB kan bara det gamla
- Vi kan ej vänta på övergripande beslut
- andra behöver kanske inte vårt och vi behöver kanske inte andras
- Vår marknad är så annorlunda och skiftar så snabbt.
Ytterligare en skillnad:
- KI ökar individens prod.kapacitet
- Gruppprogramvara ökar gruppens kommunikationskapacitet
FÖRENKLA RUTINER MED KI
- Massbrevfunktion:trad. direktreklam
kopplad utskrift
DR - fax
istället för standardbrev och adressetiketter
Grundkrav på ordbehandlingsprogram
- Mata in text - självklart
- Ändra text
- Formatera text (typsnitt mm)
- korrekturläsning (rättstavning, synonymer, avstavning)
- Spara text
- Skriva ut text
- WYSIWYG - What You See Is What You Get
Grundfunktioner i ett kalkylprogram
- Replikering - ex. kopiera formler
- Funktioner - Maxvärde mm
- Makro
- Mallar
- Länkar
- Databas
Grundfunktion i layoutprogram
Man skall kunna sätta samman Text, Bild
Andra typer av program
- Money managers - hantera privat budget, deklarationer
- Matematiska program
- Statistiska program
- Modellering/Simulering
GIGO: garbage in, garbage out
SISU: Skit in, skit ut
Firmware: Hybrid mellan Hårdvara och Mjukvara
DATABASER
Lagstiftning
- Sverige först med lagstiftning (1973)
- Licens sökes hos datainspektionen (behövs endast för juridiska personer)
Varför har vi register?
- All verksamhet behöver någon form av information
- Organisera informationen så den blir lättåtkomlig
- Underlätta informationssökning i datamängder som är för stora att kunna hanteras av
oss själva.
- Hantera information så att olika system kan nå den
KOMMUNIKATION OCH NÄTVERK

Nätverk och räckvidd
inom en eller flera byggnader
- MANMetropolitan Area Network
En stad eller region - Halmstads ATM nät
Nationellt eller globalt - Internet, SUNET
ETT LOKALT NÄTVERK
- Server med skivminne och backupmöjligheter
- Nätverksoperativsystem
- Skrivare
- Skrivare - (spool) server (tar hand om kön)
- Nätverkskort
- Kablage
- Ev modem in/ut
- Datorer med eget OS
LAN varför?
- Samutnyttjande av hårdvara
- Förbättrad tillgång till information
- Gemensam programvara
- Gemensam tillgång till externa resurser, ex externa databaser, internet
- Utökade kommunikationsmöjligheter
- Överföring av kommunikation
- Arbetsplatsoberoende
ORDFÖRKLARING I NÄTVERKSVÄRLDEN
- Ethernet
:Grundläggande språk mellan datorer
- Nätverksoperativsystem
, NOS:Novell, Win NT
- Protokoll
:TCP/IP (internet), "Är du redo?, Jag börjar sända"
- Host
:Värddator
- Frontend
:Kommunikationsdator
- Intranet:
Lokalt "internet" med en port till riktiga internet
- Modem:mod
ulator/demodulator
- ISDN
:Integrated Services Digital Network
Annan kommunikation
DECT - Digital European Cordless Telephony
- Frihet i rummet
- Tillgänglighet
- Låg samtalskostnad
- Kostnader (DECT-telefoner är dyrare än en vanlig telefon)
DECT - systemet kommer att integreras med GSM så att man kan vandra mellan dessa
system
DISTANSARBETE
FÖRDELAR OCH NACKDELAR
| SAMHÄLLET |
|
FÖRETAGET |
|
INDIVIDEN |
| Fler
kan arbeta (+) |
|
Mindre
sjukskrivningar (+) |
|
Högre
livskvalitet (+) |
| Arbetsmarknadspolitiskt
(+) |
|
Lokaler (+) |
|
Spara
pengar/tid (+) |
| Mindre
miljöförstöring (+/-) |
|
Effektivitet
(+/-) |
|
Ensamhet (-) |
| Sekularisering
(-) |
|
Minskade
kontrollmöjligheter (-) |
|
När är jag
ledig? (-) |
| Sårbarhet
(-) |
|
|
|
|
| Konkurrenskraft
(-) |
|
|
|
|
Distribuerade affärer
Bankomat/minuten:Självservice, ökat öppethållande
Bokning/reservationssystem:Resor, teater, bio
Elektronisk handel:EDI (Elektronic Data Interchange), men även över internet,
Varuhuskassor (Hemköp m fl)
GIS: Geografiska InformationsSystem
GPS: Global Positioning System (för navigering, digital fångvakt)
För- och nackdelar med E-post
+ |
|
- |
| Snabbt
att skicka |
|
Sårbart
för datafel |
| Oberoende
av tid och plats |
|
Säkerheten |
| Möjligheter
att skicka till många |
|
Alla kan ej
vara med |
| Kan
direktanvändas i andra datasystem |
|
Mänskliga
delar försvinner |
| Stör
inte mottagaren |
|
|
SYSTEM- PROGRAMUTVECKLING
Modell för Systemutveckling

AU = Administrativ Utveckling
- Skall leda till förbättring
- Förändringar möter ofta motstånd p g av:-rädsla
-okunskap
-dålig kommunikation
BEGREPP
- System
: ett antal objekt sammanbundna med relationer. Dessa uppfattas som en helhet
av omgivningen
- Datorsystem
: System där datorer utgör minst ett objekt
- Informationssystem
: System som kan bearbeta, lagra och kommunicera data.
- Systemanalys
: Processen för att studera ett system för att se hur det fungerar och
hur väl det uppfyller användarens behov.
- Systemkonstruktion
: Processen att utveckla en plan för att förbättra systemet
utifrån systemanalysen.
- Systemerare/Analytiker
: Utför analysen och konstruktionen av systemet.
VIKTIGT VID SYSTEMERING (ofta fördelade på flera människor)
- Systemkunnande (känner till metoder och lösningar)
- Problemlösning (se framåt)
- Beslutsfattande (rationella beslut)
- Organisation (rätt man på rätt plats)
- Kommunikation
- Engagemang
NYCKELN TILL FRAMGÅNG (vid systemutveckling)
- Aktivera användarna i projektet
- Informera kontinuerligt
- Tydlig ansvarsfördelning
- Kontinuerlig kontroll
Vem skall utveckla system?
| "PROFFS" |
|
ANVÄNDARE |
| Stort
system |
|
Beror på
uppgiftens art |
| Kompakt
system |
|
delar av
projekt |
| Lång
utvecklingstid |
|
Expert på
uppgiften |
| Känslig
data |
|
Kortare tid |
| Stora
förändringar |
|
Gränssnitt |
| Dyr
hårdvara |
|
|
| Specialistkunskaper |
|
|
Systemutvecklingmodeller: Förenklad bild av verkligheten
Systemutvecklingsmetod: Stegvisa anvisningar för att nå ett visst mål
Systemutvecklingsteknik: Olika tekniker för att utföra anvisningarna
Systemutvecklingscykeln
Förstudie
(problemdef, avgränsning, övergripande mål)
- Systemanalys
(Samla in data,vilka krav & önskemål finns?,Rapport)
- Systemkonstruktion
:Prel. Design
- vilken teknik?
- vilken mjukvara?
- rutinanalys
- organisation
- mm mm
Prototyp
En mindre modell av det nya systemet. Iterativ (cirkulär process). Systemet
ändras, testas och ändras igen.
Fördelar: ger användaren en idé om hur det skall bli.
Nackdelar: Många inblandade, tar lång tid
CASE - Computer Aided Software Enginering
- Systemutveckling
(Tidplan och ramar för processen)
Implementering
(utbildning, installation av utr. Konverteringar)
Olika sätt att implementera

PROGRAMERING
Programeringsprocessen
- Definiera problemet
- Planera lösningen (JSP)
- koda programmet
- Testa programmet
- Dokumentera (skapa manual)
Algoritm = En uppsättning av stegvisa instruktioner som när de är färdiga löser
ett problem
Pseudokod = En blandning mellan datorns språk och engelska
MULTIMEDIA
Grafikformat
Bit-mapped grafik
Paint program
Bilden lagras som pixels med en "karta" som visar var de skall hamna
Ger stora möjligheter att påverka t ex skuggor
kan vara "kornig"
Foto kan redigeras
Texten är en del av bilden
Utskriftskvaliteten beror på bildens kvalitet
Objekt grafik
Draw program
Lagrar bilden som linjer och former
Större möjligheter att manipulera
Klara konturer
Använder ofta post-script (standard-språk för grafik)
Texten kan editeras
Utskriftskvaliteten beror på skrivarens upplösning (kvalitet)
Hypermedia
Jämför med Hypertext
MIDI
= Musical Instrument Digital Interface
ASCII
= American Standard Code for Information Interchange. Varje tecken består av en
7-bitars kod + en bit vars värde bestäms av de andra 7.
Rörliga bilder (format)
AVI: Windows format
MPEG: Moving Picture Expert Group
Att skapa en multimediaprodukt
- Idéskiss - målgruppsanalys, preliminär design
- Detaljerad design
- Prototyp
- Produktionsteam, tidsschema, budget
- Insamling, bearbetning, formatering av data
- Skapa produkten
- Test, revidering, test
- Leverans till CD-fabrik eller kund
- Uppdateringar
TUMREGLER
- Konsekvens
- Utnyttja metaforer
- Budskapet är viktigare än mediet
- Låt användaren ha kontroll
- Testa!!
ARTIFICIELL INTELLIGENS
Vad är intelligens?
- SlutledningsförmågaGår att skapa
- AdoptionsförmågaGår att skapa men väldigt svårt
- InitiativförmågaSvårt att skapa
- KunskapGår att skapa
- ProblemlösningsförmågaGår att skapa
- IntuitionSvårt att skapa
- FantasiSvårt att skapa
- FörståelseSvårt att skapa
AI = Av människan skapad intelligens
MÅLET = Att efterlikna förmågan att lära av sina misstag
Expertsystem
Kunskapsdatabas bestående av: -Faktadel
-Regler för hur faktan skall bearbetas
Användningsområden för expertsystem: 1. Hjälp för nyanställda
- Minska risken för "mänskliga faktorn"
- Sköta rutinuppgifter
- bevara expertkunskaper
- kombinera flera experters kunnande
- sprida kunskap till flera
Neurala nät
Ett försök att efterlikna hjärnans uppbyggnad. Det neurala nätverket använder ett
nätverk av många enklare proccessorer som kallas neuroner. Neurala nätverk
programmeras inte i traditionell bemärkelse; de tränas enligt metoden "trial and
error" precis som den mänskliga hjärnan.
Fuzzy logic
Inte bara I/0, av/på utan:

SÅRBARHET & SÄKERHET
Sårbarhetsanalys
- Hitta de svaga punkterna
- Datorsäkerhet kosta pengar
- SBA
- SårBarhets Analysmetoden. Metod som består av ett antal olika delar:
- Alternativplan
- Skyddsklassificering av data
- Ansvarsfördelning
Skyddsområden
- Kapitalskydd - fysiskt skydd (mot stöld)
- Funktionsskydd (ex mot strömavbrott)
- Dataskydd (intrång i databaser)
- Datakvalitetsskydd (mot gamla uppgifter)
- katastrofskydd (mot brand)
- Dataintrång (hackers)
- Stöld av programvaror
- Avlyssning (via telenät eller RÖS:Röjande Signaler)
- Sabotage (spionage, virus)
Viktiga åtgärder
- Backup
- Reservutrustning (generator)
- Säkra lokaler
- Avlyssningsskydd (RÖS)
- Kryptering (PGP = Pretty Good Privacy, finns på internet)
- Behörighetsskydd (lösenord)
- Kontroll av nyckelpersonal
- Arbetsdiciplin
LAGSTIFTNINGEN
Personregister, vad är det?
- Ett register som förs med hjälp av datorteknik och som innehåller uppgifter om
enskilda individer
- Befolkningsregistren - folkbokföringen, Skatteregister mm
DI - Data Inspektionen
- Utfärdar licenser och tillstånd
- Utövar tillsyn av datalagen
- Ger råd och upplysningar
- Påverkar lagar och förordningar