|
|
|
|

 

Dödsstraffet
avskräcker en del människor från att begå
grova brott och därmed räddas människoliv.
Frågan om avskräckning
är angelägen och allvarlig. Det gäller liv eller
död för människor. Om dödsstraffet har en
avskräckande effekt - vilket vi hävdar - då innebär
det att människoliv kommer att räddas.
Långt ifrån alla blir nu avskräckta från
att begå grova brott på grund av dödsstraffet.
Våldsbrott eller mord sker ofta när en man (nästan
alltid är det en man) är berusad av alkohol, eller
är påverkad av droger, eller är grovt mentalt
sjuk, eller är utom vett och sans genom ett raseriutbrott.
En person som befinner sig i något av dessa tillstånd
tänker knappast på eventuellt dödsstraff och
hejdar sig i sin gärning. Och hos en fanatisk terrorist
finns knappast anledning att förvänta sig någon
avskräckning. En terrorist är ofta en person som är
beredd att utföra handlingar med risk för sitt eget
liv. Det kan också vara så att den presumtiva brottslingen
helt enkelt är ovetande om att det brott han planerar skulle
innebär dödsstraff om han greps och dömdes.
I länder med dödsstraff vet vi vilka som inte blivit
avskräckta, det är de som begått grova brott
som enligt lag innebär dödsstraff. Men ingen vet vilka
och hur många det är som blivit avskräckta. Alla
dessa som undvikit brott av rädsla för dödsstraff
kommer ingen statistik att kunna fånga in. De kommer alltid
att leva oupptäckta. Endast sunt förnuft och omdöme
säger att dessa ´osynliga´ som hellre vill leva
än riskera döden genom grova brott finns ibland oss.
Tror vi det är möjligt att människor av rädsla
kan låta bli att göra en viss brottslig handling som
de vet innebär döden om de grips?
Och vi kan också fundera: Om t.ex. en nykter bilist har
mycket bråttom och kör 100 km/tim på en 50-väg
och ser en skarp kurva framför sig. Är det då
troligt att hon blir så dödsförskräckt att
hon saktar farten?
Och om en nykter och normalfuntad man planerar att begå
en våldshandling mot en person men blir viss om att det
kan leda till att han grips och döms till döden, kan
det då hända att han blir så rädd att han
låter bli?
Och skulle det vara endast en av hundra presumtiva våldsverkare
som låter avskräcka sig - vi tror att det är
fler - från att begå ett planerat våldsbrott
eller mord endast på grund av dödsstraffet (och inte
pga något annan straffpåföljd), så är
också "avskräckning" ett starkt argument
för dödsstraffet.
Det sägs ofta att rädslan för att bli upptäckt
vid ett brott kanske är det viktigaste att ta fasta på
när det gäller att utforma brottsförebyggande
principer. Men det är endast delvis rätt. Helt avgörande
är vilken påföljd en upptäckt får.
Om upptäckt och gripande vid grova brott får som följd
endast en tids fängelse kommer inte det att stoppa särskilt
många gärningsmän att gå vidare med sina
planer. Men om de vet att upptäckt kan innebära dödsstraff
är det förnuftigt anta att det blir flera som lägger
ner sina planer.
Dödsstraffet utgör också ett stöd för
människans moral och samvete. Varje människa har inre
spärrar mot att begå grova brott. Sunt omdöme
säger att när ingivelsen att planera och begå
brott dyker upp blir det betydligt lättare att ge efter
om inga egentliga kännbara och avskräckande straff
finns. Med dödsstraffet däremot blir det inte lika
lätt att passera de inre moral- och samvetsspärrar
som finns och ge efter för alla mörka ingivelser. Det
är rättsstatens skyldighet att upprätthålla
och försvara detta stöd för människans moral
och samvete, och det görs på effektivaste sätt
genom dödsstraffet.
Det är också viktigt att vi påminns om att fängelsestraff
och dödsstraff inte har som första och främsta
mål att vara avskräckande. Dödsstraffet vore
oacceptabelt om det helt avgörande syftet vore att avskräcka
människor. Det främsta syftet är att välförtjänt
straffa den skyldige, för att vedergällning ska ske
och rättvisa skipas och människovärdet erkännas.
Dödsstraff vore med andra ord självklart och rättfärdigt
även om det inte skulle ha det minsta avskräckande
effekt.
Det ligger en djup tragik i detta att motståndarna till
dödsstraffet inte ser att deras kamp för de grova brottslingarnas
liv i förlängningen innebär att en del oskyldiga
medborgare kommer att skadas och dödas.
Det är också skrämmande att se att även
om dödsstraffet skulle avskräcka en mängd människor
från grova brott, så finns det en del motståndare
som inte bryr sig om det.
När vi förstår och erkänner att dödsstraffet
mer än något annat straff ibland avskräcker en
del från grova brott vilket i sin tur får som följd
att människoliv kommer att räddas, då blir det
också ur den aspekten omoraliskt och inhumant att inte
införa dödsstraffet. |
|
|

|
|