1 Loggbok för Gipsy Lady:Idag är det den 25/5 6 dagar kvar till avgång. Båten ser ut som en overklig byggarbetsplats allt är upprivet och eller nedrivet. Det som tidigare har fungerat har drabbats av någon smittsam antiverksamhets funktionsviruspest som de flesta nyinstallationerna tydligen haft med sig ombord. Det enda som fungerar är vår spis, visserligen också den utbytt en gång på garantin men nu eldig nog att tävla med vårat allt hetare humör och allt kortare stubin. Våra vänner och bekanta som även tidigare ibland varit tveksamma över 2/6 Vi har problem med att få över texten från loggboken till vår hemsida så vi gör några försök. 8/6 Vi får ingen riktig ordning på sidformatet, då textmassan bryts i högermarginalen och överföringen till hemsidan är fortfarande konfys. SBS ? Allt vi skrev i går verkar ha gått förlorat igen! 28/5 pass på lotsplatsen. Marianne gör sitt bästa för att sopa igen spåren efter en förvirrad tid och gör klart för att lämna över pappersexercisen till Sjunne som förbarmat sig över oss äne en gång. Han är verkligen en pärla. Stora insatser gjordes också av Otto som fixade med våra data-telefon-internet-modem-grejer in i sista minuten. En annan kär kamrat Lasse fixade med diverse uten- silier med leverans till bryggan vid avseglingen bl a levereade han vår nyrenoverade vindgenerator som Marianne tappade i sjön vid lastningen. Det är många goda vänner inte bara nämda som hjälpt till med att vi ändå är på väg - STORT TACK ALLA NI!!! Det är svårt att ta farväl av sina kära för en så lång tid så vi säger bara på återseende! 31/5 Lotta och Unni eskorterade Marianne till sin Skeppare i Oxelösund och det blev ett ömt farväl på kajen. 2/6 - Dagen D som blev dagen efter det utsatta målet kastar vi loss tillsammans mot sydligare breddgrader och förhoppningsvis lite lata dagar. Vi har fortfarande mycket jobb kvar ombord innan vi blir sjöklara för de stora haven, men vi drar oss sakteliga utmed kusten. Marianne styr medan Björn arbetar och svär. Vi hade en fantastisk debut med stilla segling i solsken i den inre skärgården med gågelsång och grönskande stränder. De första nykläckta ejderkullarna fanns att beskåda. Vi gick till Arkö och la till vid Sjörddningsskolan där vi fick låna en liten kran av Roffe när vi skulle kränga omkull Damen för att ta ett hål för avlopp och sätta dit en genomföring. Det blev en lyckad solskensdag. 3/6 Vi fortsatte inomskärs till Kättelö, där vi gick iland för en kvälls- promenad och hamnade på en festplats där vi tog tog oss en svängom på dansbanan och Björn blev nostalgisk då han trampade i gamla barn- och ungdomsspår. 4/6 Vaknade i solsken och göken gol - det var en östergök och tröstergök och en tår trillade nerför Mariannes kind - tänk vad känslig man kan vara, men det är mycket nu. Vi gick vidare mot Oskarshamn där vi åt en god lunch med Ulla och Olle som hjälpte oss med att härbärgera lite av för mycket packning fvb till Nynäshamn. 6/6 På kvällen seglade vi under blåst, regn och dis vidare mot Kalmar. Vi var ordentligt frusna vid ankomsten till Kalmar lotsplats så det var gott med en värmande kopp och nattamacka klockan 3 på natten innan vi kröp till kojs under duntäcket. Det blir sena nätter och dessvärre går det tungt för Björn med mycket motgångar. Han tar upp nya hål för installationer till nya dusch och toalettutrymmet och det är inte lätt med de trånga utrymmena och stålskott och balkar. Han är något av en ormman när han "kruper" omkring. Marianne beundrar sin tusenkonstnär! 9/6 Kl 2300 kastade vi loss från den svenska kusten och våra fina värdar från lotsverket, som hållit oss med logi efter kusten - tack för det. Vi fick en fin segling genom Kalmarsund och efter hela svenska kusten. När vi senare tog av västerut vände också vinden till rakt västlig och vi fick gå för motor ända ner till Kiel dit vi anlände kl 2300 söndag kväll den 11/6. Då var det skönt att lägga fast tampen och fira att vi landat - nu var vi utomlands - fast det känns som långt ifrån värmen, men den ska väl komma vartefter. 12/6 Väckarklockan var ställd på 0430 och vi gick in i Kielkanalen. Det var helt odramatiskt. I Rensburg där vi gjorde ett kort uppehåll fick vi besök av Axel och Mike från Luenenburg, som kom med lyckönskningar samt 12 flaskor rött o vitt vin, vilket ska väl smaka. På eftermiddagen fortsatte vi till Brunsbyttel där vi landande precis innan man stängde kanalen för fritidsbåtar. Det var en vacker väg med mycket fågelsång och grönska efter stränderna, men vinden är iskall och vi har full mundering för att det ska vara skönt. Vi har nu tusen saker att ordna innan vi går ut genom slussen till det stora havet. Vi fortsätter skruvandet!!! 13/6 Har inte hört av oss, då vårt modem inte hittar "utomlands", men har i kväll kunnat ta emot e-mailen från "inkorgen" - underbart, men allt är som en happening. Skall svara Er alla kära så fort vi någonsin har förmåga. Till Otto vill vi säga ett tack för tips - hur det nu gick till hoppas vi att det fungerar igen. Vi ligger kvar i Brunnsbyttel förmodligen en dag till innan vi lämnar slussen för överfart till England. Björn håller på att koppla in nya autopiloten m m och allt tar sin tid, men vi har ju inte bråttom längre. Vi har det gott och i dag har solen lyst över både onda och goda och så ock på oss. Vi kommer inte att kunna höra av oss så ofta i loggboken som vi gjort den här tiden utan kanske ungegär 1 gång i veckan också beroende på när vi ligger i land. 14/6 Fortfarande kvar. Kan inte komma ut på nätet sedan vi lämnade Sverige förutom en gång! Kväll Har lyckats klura ut hur att ansluta utomlands genom modem Sverige med hjälp av Otto och mycket tålamod och det går det åt just nu. Den nya autopiloten som installerats visar sig ha "datorproblem" dvs vi måste förmodligen byta ut den och det blir då ännu längre fördröjning för oss. Vi dvs jag (Marianne) försöker förhöja stämningen med att laga god hemlagad mat och det är riktigt skojigt att få ägna tid åt det, då vi under lång tid inte givet oss tid till detta. Nu har vi ju fått en ny fin spis och en riktig köksfläkt installerad så det är rena nöjet. Det finns också söta goda jordbubbar här samt en italiensk glassbar - ja det fjäskas en hel del för maskinisten, men det är han värd. 15-17/6 Underbart är kort sägs det. När vi äntligen lyckat komma ut på vårt modem försvann möjligheten att ladda upp loggboken. Helt plötsligt hade en ny användare "anonymous" smugit sig in och vi hittar inte Gipsy Lady med sin loggbok.txt. Tyckte detta bara var för mycket för vår kära Otto så jag vände mig denna gång till Emil som också varit in- blandad i våra datoraffärer. Vi fortsatte sedan med andra projekt. Björn lyckades få Boatnav hemma i Sverige att skicka en ny datoenhet till piloten. Efter att den anlänt med DHL-transport var den inkopplad på en halvtimme och det fungerade. Vi firade denna dag med att gå på ortens marknad. Det var en marknad som hette duga. Det fanns allt att uppbringa från traktens alla överblivna förråd. Marianne hade en upp- gift att leta efter en sockerströare och lyckades få tag i två stycken, så nu måste vi köpa farinsocker till den som är över, men det blir säkert bra, då vi även förköpt oss på dubbel uppsättning kaffekoppar i Kalmar och då bestämde oss för att kalla den ena sorten för Irish- kaffeglas. Ja det är inte mycket kvar av vattenlinjen längre. Björn har också gjort klar en "stormlucka" till nedgången så att vi kan klara en överbrytande sjö. Luckan blev jättetjusig med öppnings- bart fönster och en perfekt passform efter mycket filande och huggande. Nu skiner solen och det känns som om värmen är på väg tillbaka. 18/6 - Björndagen firar vi med att kunna slussa ut ur Kielkanalen. Det var ett skojigt fenomen. Vi gick på eftermiddagen när vattnet var som högst och vi formligen sköljdes ut i Elbe. När man tittade i sjön kändes det som om vi stod stilla och stampade med alla vågor i mot oss, men loggen visade att vi susade i väg med ca 8-9 knop och kom ut i Nordsjön som förväntat. Det är skönt att vara på väg igen. Vi turas om att segla och att sova under den tid vi är ute till sjöss. 19/6 Anna 8 år Det kändes underbart att kunna höra Annas röst i telefonen när vi ringde för att säga ett grattis till vår "Midsommarflicka". Läntan är svår, men snart ses vi igen!!! Vi hade eget kalas med hembakta "mar"-drömmar från mamma Lotta och det smakade bra. 19-21/6 Vi har nu varit ute till havs och första dagen var en aha-upplevelse- sol-värme-fin segelvind. Natten som följde var också magnefik. Marianne fick se solen gå ned och en fullröd måne stiga ur havet. Senare under ett par timmar var det mareld i det forsande bogsvallet, som lyste i neongrönt runt om hela båten. Dagen efter fick Marianne hälsning av en "havsörn" (stor brun rovfågel med vita vingspetsar), som lågsniffade över havsytan mitt ute till havs. Det bjuds mycken upplevelse åt oss. Vinden mojnade och vi fick motorera den sista tiden. Vi gick in till Dover och ligger i docka. Vi måste ordna med filter till vattenavskiljaren samt köpa fett till hjärtstockshylsan, där det läcker in lite. 22/6 Gjorde en heldagstur till London med sightseeing i dubbeldäckare runt hela stan och fick mata duvor på Trafalgar Square och åtnjuta middag på en äkta pub med fish and chips och tillhörande pint. Sjöbjörn fick en fin present i form av en skrivande Navtex (väderstation) så nu finns det ytterligare projekt att skruva och trycka på!!! 23/6 Midsommarafton Har tagit fram den svenska bordsflaggan som vi fick i present till till midsommarfrukosten. Festen blev inte vad den brukar. Vi saknar vår midsommar ute på Vallboskär med barn och stoj. Men det finns ju kvar så man vet vad man har att se fram mot. Vi festade med att äta upp de sista mandelskorporna som Dora bakat till oss - de är ju för delikata. I morgon kastar vi loss och styr ytterligare ett tag mot värmen. Ska bli trevligt att hälsa på bror Christer med familj som är i sin lägen- het i Figuera de Foz i Portugal. De ska vara där ytterligare tre veckor och vi hoppas vi ska hinna dit och få umgås lite. 24-30/6 till havs Efter att ha fulltankat och provianterat gick vi till havs och bjöds fin segling med två fina soldagar utmed Doverstreet. Dessvärre visar det sig att det fortsätter att läcka runt rodret. Vi har inte fått tag i rätt sorts fett så vi smörjer och öser vatten ur kölsvinet vid varje vaktombyte. Vi har 4-timmars skift från kväll till morgon och på dagen är det lite si och så. Nu hade vi ordningställt med säkerhets- linor på däck och Björn har ordnat så att allt det går att skota från styrplatsen. Ja Björn har jobbat flitigt med beslag, avlastare och snören kors och tvärs. Mycket har skapats av "överblivet" och vi har fått en mycket trevligare båt att handskas med. Morgnonen den 27 passerade vi udden utanför Brest för att gå över Biscaya- bukten. Vi fick en gigantisk segling in och ur genom lågtrycken och fick se prov på den mäktiga sjön. Den första natten, då Marianne stod till rors efter att som vanligt fått order om att "inte segla på containers eller sovande valar", var det stjärnklart och natten var lugn och stilla. Plötsligt fräste det till i vattnet och det skummade vid sidan av båten och Marianne fick hjärtestillestånd för en kort stund tills det visade sig att det var de efterlängade delfinerna som kom för en första hälsning. Det var mareld i vattnet och de bjöd på ett fantastiskt undervattensfyrverkeri. Björn blev purrad och vi fick tillsammans uppleva detta skådespel. Efter det kommer det ofta upp delfiner till oss innan de fortsätter sin egen kurs och det känns som ett varmt mottagande. Biscaya har varit vänlig mot oss och bjudit på de mest fantastiska upp- levelser. Vi har legat i fullkomlig bleke och haft ca 30-40 delfiner på besök på samma gång. Tänk att få uppleva denna prakt runt omkring sig med de lekfulla delfinerna som följde oss i kölvattnet. Vi kunde fälla ned badbryggan mitt ute till havs och ta det första badet i den klarblå Atlanten och att vattnet kan vara så blått har man inte kunnat föreställa sig tidigare. Vi nådde Spaniens nordspets i tidig gryning den 30/6 och gick in till en by som heter Bayonna intill staden Vigo för att tanka diesel för att senarare fortsätta efter en timmes landgång. När vi stod vid sjömacken kom det fram en kille och sa "jaså Gipsy Lady är ute och far". Det visade sig vara ordförande i X99-klubben som vi var startfartyg för vid förfjolårets segling i Nynäshamn. Ja vi blev lite stolta över att bli igenkända så långt hemifrån. Vi fortsatte sedan efter kusten mot Portugal, där man får hålla ordentlig uppsikt efter alla fiskenät som ligger kors och tvärs. Natten då Marianne förökte spola ned oss i toaletten När Björn avslutat sin vakt och lagom lag sig och Marianne fått på sig alla kläder för att gå ut på sitt pass fick hon se att kontrollampan på septik- tanken lyste rött. "Varför är det så? - "Den är väl full" - "Nej det kan den inte vara. Jag tömde tanken alldeles nyss när jag var på toaletten" Marianne gick och öppnade dörren till toaletten. Där forsade vattnet ut från toalettstolen och Marianne skrek på hjälp. Björn kom till unocdsättning och konstaterade att knappen till elspolningen hade hakat upp sig och med Telfas tystspolande toalett hörs det inte när motorn går. - Nåväl som tur är finns det en duschgrop där det mesta vattnet återfanns och kunde pumpas ut, så efter några timmars torkande var ordningen återställd. Marianne blev dess- värre lite nojig, då hon trott att något gått sönder i länspumpen. 1/7 Möte med bror Christer Det var härligt att komma i land och få träffa sin bror med familj i Figuera da Foz. Nu har vi äntligen kommit till VÄRMEN!!! Vi har för avsikt att ligga kvar här i ca en vecka och se vad Portugal har att erbjuda. Vi har också båten full med smutstvätt som vi får tvätta i Christinas tvättmaskin i lägenheten som dom har här. Vi har också förhoppning om att få hjälp med att ladda upp vår loggbok som inte fungerat på en längre tid. Vår support Emil därhemma skall förbarma sig över oss. OCH DET FUNGERADE!!! Han är en GURU våran Emil. Med Emil i telefon och datorn uppkopplad på modemet och den andra telefonen ledsagade Emil mig att trycka och trycka - vet i f--n hur det gick till men NU funkar det. 1-11/7 Figuera da Foz, Portugal Här har vi varit i drygt en vecka och legat i en bra marina med dusch och toalett för ca 120:-/dygn. Vi har umgåtts med familjen Christer och haft det riktigt trevligt. En dag var vi ute på bilturné med Christina och Christer och tittade på landsbygden. Vi var i Fatima där det lär ha utspelats en massa under i form av uppenbarelser och sedan åkte vi till Nazaré som var en mycket fin turiststad. Portugiserna har mycket fina trädgårdar med en massa blommor och de verkar ha en skaplig lev- nadsstandard. En dag blev vi bjudna till stranden för en sardingrillning med sallad och tillbehör. Det var goda vänner till familjen Christer som gjorde en trevlig fest för oss. En annan dag bjöd vi ut gänget på en segeltur, men den blev kort då småbarnen blev sjösjuka och vi fick in- taga lunchen vid bryggan där vi bryggseglade resten av dagen. Vi har fått njuta av tre stora fyrverkerikvällar och det har varit fantastiskt i den svarta varma natten. Portugal är relativt billigt om man går ut och äter och dricker och vi har haft det varmt och skönt. Björn har fortsatt att arbeta med iordningsställande av det nya toalettutrymmet. Vårt nästa mål är nu att ta oss ned efter kusten mot Gibraltar. Som vanligtvis när vi planerar blev vi en dag senare med avsparken, vilket bara var positivt. Sista dagen var vi på ett lågprisvaruhus och handlade - måste berätta - så billigt att man vill göra om det - hör: 24 l vin 4 l gin 30 l vatten 4 l mjölk 12 rlr toapapp 12 rlr hushpapp 12 ägg Salamipålägg 8 lunchkorvar 2 pkt bacon 5 stora godispåsar (till Björn) Gurka - Paprika - Tomater - (enl kostcirkeln) Allt detta för ca 750 skr. Det är vad 3 st ginflaskor skulle kosta hemma - allt det andra var bonus - Är inte det fantastiskt! Efter en mysig avskedsmiddag med Christers familj på en enkel portugisisk matställe avslutades de 10 dagarna i Portugal med - en famliljelycka I breven vi fått från Lotta har hon flera gånger velat att vi skulle titta på "komedin", som hon spelade in till oss på video från någon kanal hemma innan vi reste, men vi har inte haft tillfälle. Nu var vi (Marianne) lite nyfikna (kanske "nyfiken gul") så vi tryckte in kasetten. Gissa om vi blev glada! Det var 40 minuter med "Familjen Lotta" dvs sjungande, dansande och lyckönskande barn varvat med hund, kattor och kanin som alla fick sin chans att visa sig från den trevliga sidan blandat med vardagsliv med gråt och barnagnäll - HÄRLIGT - nu kan man ha med dom när längtan blir svår. 12-14/7 mot Gibraltar Vi gick upp i tidig otta för att ge oss av innan Hamnmästaren fick se oss kvar och kassera in ytterligare en hamnhyra. Vi åt frukost i soluppgången med medhavda jordgubbar (säsongens sista?) från den stora fina saluhallen som vi legat utanför. Vi hade en jättefin segling de två första dygnen i länstecken. Det brallade i ordentligt en natt när Marianne stod till rors och loggade nästan 9 knop när Björn kom upp och minskade seglen och förstörde glädjen. Sista dygnet vände vinden och vi fick motorsegla. Rätt som det var ramlade focken ner och fallet for upp i masten. Schackel, div bultar och muttrar var borta och Björn fick klättra upp i masten och åtgärda problemet. Vid ett annat tillfälle ramlade mesanbommen ner i durken. Schacklar och muttrar har en tendens att skruva upp sig. Damen är van vid lugn o ro och inte med detta shakande liv. Sista kvällen när solen gått ner och så även Björn var vi på väg mot inloppet till Gibraltar strait med Marocko på styrbord och Spanien på barbordsidan förändrades hela bilden i mörkret för Marianne. Helt plötsligt såg man inte en enda båt och kusterna kändes som mycket nära och bojen som skulle komma kom aldrig (släckt?) inget stämde för rorsman - så på med radarn och allt blev annorlunda - upp med Björn för att få bekräftat vad som var vad. Ja det är inte alltid lätt! Det var kulingvarning, vilken uppenbarade sig så småningom i den nu tilltagande dimman (radarn är guld värd). Efter en stund var det som om någon tryckt på en kontakt, då plötsligt alla ljus tändes från Spanien och Gibraltars stränder och det blev vindstilla när vi gick in i bukten. Detta är ett vanligt fenomen här, då det alltid blåser endera från ost eller väst mellan de höga berstopparna från Afrika eller Europa. Efter en omständlig tilläggning pga tull- och emigrationsmyndigheternas insomnande var vi fast förtöjada kl 0630 längst in i viken vid Marina Bay som ligger ca 100 m från landningsbanan för flyget och det är ganska häftigt att se planen från Brittish Airway när de kommer inflaxande intill frukostbordet. 15/7 - 19/7 Gibraltar-möte med aporna Efter några timmars sömn gick dagen i slöhetens tecken och vi botaniserade i staden invid klippan (310 m) för att ta reda på vad man man skall se under de korta dagarna vi beräknat stanna. Vi blev inbjudna till vår båtgranne "Dave", som hade mycket att berätta om trakten och kunde ge oss fina tips om vad att göra. Sagt och gjort - nästa morgon tog vi fram våra hopfällbara minicyklar och gav oss i väg. Satte på dem kapellet och tog dem med i bergbanan uppför klippan. Vilken vy! Där uppe kunde man stå och beskåda när två världshav möts mellan mellan två världsdelar. Vi rullade sedan nerför berget och besökte alla attraktioner på vägen ner. Den första var mötet med de fria aporna som lever här. Det finns två olika stammar. En som lever i skogen och som man sällan ser och en annan typ - teaterapa - turistapa, som gärna publikfriar när man kommer. Det är väl ungefär som med oss själva dvs vi är olika typer då och då. Nästa attraktion var en jättegrotta med gigantiska droppstenar - ja det var nog den största och vackraste som vi sett. Vi fortsatte utmed vägen kantad av en typ av "cikador" (en liten insekt) som "sjöng" (vädrade sina vingar i det varma vädret) en serenad för oss, men den var mycket blyg för så fort man stannade och försökte att se hur den såg ut tystnade den och verkade obefitlig. Det fanns också många praktfulla fjärilar som Marianne betraktade medan Björn "besteg" den gamla befästningen från 2:a världskriget, som var stängd med taggtråd. Vill inte veta hur det gick till, men det finns foto på Björn vid en av kanonerna därinne. Vi besökte också en lång tunnel, som gick genom hela bergskammen, som hade tjänstgjort som befästning under många belägringar under gångna tider. Det fanns också en stor historisk utställning från gamla tider. Vi besökte ocksä ett gammalt slott från 1300-talet som låg på bergssluttningen. På kvällen blev vi inviterade till Barbeque hos vår granne Dave dit även tre andra engelska par var bjudna. Det var mycket trevligt och fram på småtimmarna gick gänget över till den spanska sidan (som ligger ca 500 m från oss) där man hade invigt ett nytt nöjesfält. Vi gick och flanerade där i natten och tittade på alla spanska familjer med deras vackra flickor iklädda "flamenco"-klänningar i de mest färgsprakande och romantiska designer. Vi åkte också det mest hissnande åkdoningar och det var kul för de gamle. Tänk att få uppleva allt detta på en och samma dag - helt fantastiskt! Det påstås att begrepet "bergsäkert" kommer härifrån, då det anses att ingen kan ta detta berg ifrån en om man har tagit det i besittning. Har idag måndag den 17 hört att det skett en båtolycka i Gibraltarsundet. Vill härmed meddela att vi har det bra och inte är inblandade. Vill samtidigt tala om att vi har något "SPÖKE I VÅRT PROGRAM" där texten plötsligt hoppar in här och där och att vi inte vet vad som händer i den skrivna texten. Det beror inte alltid på skribenten! 18/7 Misslyckas åter att ladda upp loggboken! Testar nu! Ja denna gången gick det PUH! Björn fortsätter att jobba med det nya våtutrymmet och det är "rörande" i många meningar, men på onsdag morgon den 19/7 inviger vi vår nya tvättmaskin. Det känns mycket lyxigt, men även behövligt då lakan och handdukar är svårt att hantera i en spann. Hade bestämt att gå, men blev övertalade av vår gode granne och vän Dave att stanna över ytterligare en grillfest han anordnat. Vi fick också låna ett femtiotal nya sjökort över kommande områden - ja denna Dave är verkligen en bättre "ambassadör" för Gibraltar än vad någon turistbyrå någonsin kan bli. Det borde finnas en Dave i varje hamn - det skulle spara oss yachtisar många problem. Vi hade en trevlig kväll och fick träffa Nestle-kungen som spons- rade oss med en trave chokladkakor. Vi smög sedan iväg från bryggan direkt efter partyt kl 0230. 20/7 -26/7 Efter ett par timmars motorerande började motorn att hissa. Detta visade sig vara början på ett stort problem. Motorn stannade efter ett dygn. Matarpumpen hade satt igen och filtren var helt fulla av skit. Vi hade tankat (billigt), men som visade sig vara dyr diesel blandad med vatten och sörja från macken i Gibraltar. Hur vi ska lösa problemet vet vi inte just nu, men det är väl något vi kommer att dras med en tid. Detta fick skribenten att tänka på ett brev som vi fick häromdan att det inte bara är vackra solupp/nedgångar på resan, men det beror väl förmod- ligen på hur man upplever det och vem som skriver loggboken. Så här var det också vid samma tid. Stod till rors tidigt denna morgon när dimman lättat och det såg ut som om någon spillt olja över hela havet när ca 50-70 delfiner hoppade och formligen dansade på stjärtfenorna i en festlig yra inför oss. Väckte Björn som vittne, men han tog chansen att somna om, då jag redan hade underhållning. Ja han får ofta natt- sömnen störd utav olika "problem" eller snarare frågetecken såsom när: -ett oljetorn bara "flyttar sig" när rorsman ska gå förbi/mellan det och båten därframme, vilket visade sig vara en bogsering, -ett stort upptänt fartyg med två röda lanternor över varandra - plötsligt tänds stålkastaren mot oss när vi går förbi, vilket är detsamma som fartyg över 50 m med manöverproblem och en uppmärksamhetssignal, -vid två tillfällen upphinnande stora fartyg inte vejer som de ska när vi seglar. Man vet ju inte om de ser oss eller inte! Vid såna här händelser väcks Björnen ur sitt ide för att lugna rorsman. Vi har i alla fall haft fina dagar efter Spaniens kust trots motvind och mycket motorgång. Vi är ju ingen Lady Helsman på kryssen och vi fordrar lite styrka i vinden för att Damen ska röra sig framåt. Solen skiner och vi har tagit vårt första bad i Medelhavet, som nu är 25-26 grader. Det känns skönt i hela kroppen! Vi har nu provat den proviant som vi hade med oss från Sverige och man måste säga att maten ombord hittills är helt OK. Man får trolla med att fräsa lök och grönsaker för att piffa upp konserverna. Ja även raviolin kan bli suverän när hungern slår till och den serveras till havs utanför Benidorm med ett gott glas vin därtill. Vi anlände till en naturhamn vid Formenta tidigt söndag morgon för att äta frukost och bada innan vi fortsatte mot Ibiza för att få tag i fler bränslefilter. Vi kör nu långa seglingar för att hinna till nästa mål som är Split i Adriatiska havet, där vi har för avsikt att möta Lo vecka 33, då hon ska komma och vara med oss för en semestervecka. På eftermiddagen gick vi till Ibiza och lade till vid Club Nautico, som ligger längst in i hamnen vid strandpromenaden bland de "stora pojkarna" och då menar man stora. För i denna hamn formligen vimlar det av jetset och dollarmiljardärer- mycket att se på både det vackra folket i kvällsvimlet och de stora skutorna som knappt får plats i trängseln vid kajerna. Vi åt en god middag ombord och flanerade i den svalkande kvällen. Beundrade en mycket duktig mimare föreställande en pirat med krok och svärd helt i silver. Han var mycket faschinerande. På natten fick vi ett oväder oss och med det en sandstorm med fin röd afrikasand. Gissa om vi blev glada. Hade inte satt på segelkapell, då vi bara skulle stanna över natt. Måndag förmiddag gick åt till att leta bränslefilter och handla lite igen. Björn överraskade med nya simfenor, snorklar och cyklop så vi är utrustade till våra flickor kommer. Marianne skrubbade rent från sand. Skyndade oss att bli klara under dagen för att slippa ytterligare hanmnhyra ca 250:-/dygn. Första morgonen till sjöss vaknade Marianne av att Björn svor en lång harang. Han var då på ett av sina ställen halvt inkrupen under navigationsbordet. (Lilla Matilda vet var det stället är. Hon hade mycket bekymmer om varför Morfar måste vara inne i det trånga skåpet förra gången det var problem där och hon var vittne till det hela). Nu åkte pinalerna ut - och det var blött!!! Det visade sig att det var avluftningen från kylvattnet som kommer upp där bakom som hade svämmat över flaskan som stod där. Där kom förklaringen till varför det hade kommit mer vatten i kölen.Det var inte från propellerhylsan som Björn trott och åtgärdat med ny olja utan det var backventilen som läckte, så Björn fick nya problem att brottas med, men det fanns en reservdelssats med ett litet membran ca 6 mm i diameter samt kopparbrickor och en del rengöring som skulle till. Ja även denna gång fick Björn till det vartefter, men arbetsfördelningen ombord blir tyvärr lite sned, då det alltid dyker upp något för maskinisten, men det finns bevis på att en och annan stund tar han paus och ger sig ut på Manhattan och möter Mickey Spillane med en kall Canadian Club blandad med Ginger Ale iklädd endast Tillys Hat! WAOW!! Marianne påstår sig ha sett en "svärdfisk" liggande i ytan, men som vanligt finns där inga bevis, då hon ju är ensam på ytspaningen. (Björn tar just upp termometern ur havet och det är fortfarande 26 grader). Vi går vidare mot Sardinien, men om vindarna håller sig så här går vi kanske vidare mot Sicilien utan stopp. 27/7 Vi beslutar att forsätta mot Sicilen. 28/7 Åh en sån natt - vilken underbar natt - åh Bella Notte! Björn brukar fråga: Vad gör Du där uppe på däck hela nattpassen? Jag ska berätta hur det kan vara. Det brukar vara ganska blött av dagg och man fordrar tröja, jeans och ett tunnare regn/vindställ när man lägger sig i ryggläge på en bänk och stirrar upp i en stjärnklar himmel, där vintergatan och övriga stjärnbilder är mycket starkare än hemma. Man ser minst 5-6 stjärnfall under sitt pass och då måste man ju hitta på något bra att önska och då går tankarna till alla därhemma och om jag får gehör så kommer det att bli så bra det lovar jag! Att få ha det så här är en "lisa för själen" - det lovar jag. Ibland kör det ihop sig och man måste hålla reda på några andra båtar i området, men de är inte så många. Den här natten var ovanligt varm och vi surfade med ljumma fina vindar. Det räckte med en T-shirt och den uppblåsbara flytvästen. Bäst som jag låg där och filosoferade hörde jag att vi hade påhälsning. Enligt rutin och artighetsmässigt reste jag mig och gick fram på bogsprötet för att hälsa. Där framme utanför bogsvallet i det svarta vattnet fanns det tusentals små stjärnor som blinkade i djupet. Det var en ny slags mareld som jag inte tidigare hade upplevt och mitt i denna "himmel" låg en ensam delfin och tittade upp på mig. Det är nästan så att man blir religös, men det är svårt att välja religon för det finns mycket att hämta från själavandring vid såna här upplevelser! På morgonen är ordningen återställd och vi har vinden rakt i näbben och vi motorseglar. Vi planerar att göra ett stopp vid Usica, som är en vulkanö norr om Sicilien på väg mot Messinasundet senare i dag.