|
1900-talets material
Normalt kan man få vetskap om förhållandena under 1900-talet genom att intervjua släktingar. Men minnet är ibland osäkert, kunskaperna alltför sporadiska, framför allt om födelseorter och datum. Folkbokföringen Folkbokföringen överflyttades 1:a juli 1991 till skattemyndigheterna från Svenska kyrkan , som haft hand om kyrkbokföringen!sedan 1686. Svenska kyrkan fortsätter dock att föra viss kyrkbokföring för sina medlemmar. Uppgifter om förhållandena under de senaste hundra åren finns tillsvidare på pastorsexpeditionerna, i församlingsböckerna och personakterna samt i födelse, vigsel och döds böckerna. Församlingsböckerna infördes genom en ny kyrkoboksförordning 1894 och ersatte då de tidigare husförhörslängderna. I stort sett samtliga böcker från tiden före 1895 har levererats in till landsarkiven. Huvudregeln Huvudregeln för en som forskar om tiden efter 1895 är alltså att söka upp pastorsexpeditionen för den församling där personen varit bosatt. Det kan ibland vara svårt att veta vilket pastorat en viss socken hör, var pastorsexpeditionen är belägen, när den har öppet osv. Alla sådana praktiska upplysningar finns samlade i Statistisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap, som finns på de flesta bibliotek. Ett bra hjälpmedel är också Register för släkt och hembygdsforskare av Carl Erik Johansson och Stig Rådahl, med uppgifter om Sveriges församlingar, t ex kommun, härads och länstillhörighet samt tidigaste husförhörslängd. För 1900-talets material kan man också utnyttja Statistiska Centralbyrån (SCB) arkiv. Arkivet har 1992 överförts till Riksarkivet och innehåller uppgifter från 1860, då Statisktiska Centralbyrån tillkom och framåt. Att börja leta i äldre material Du har nu genom släktingars uppgifter och via pastorsexpeditioner fått en rad uppgifter om namn och födelseorter och på så sätt kommit till tiden före 1895. Vad gör du sedan? Du måste ta ställning till den praktiska frågan: ska jag söka upp landsarkivet (alternativt Riksarkivet) eller ska jag beställa materialet till hembiblioteket? För de flesta är valet givet, om man inte bor på en ort med landsarkiv måste man beställa hem mikrofilm eller mikrokort. Om forskningen ser ut att bli omfattande, så kan man försöka få tag begagnad mikrokortsläsare och sitta hemma och forska istället för att behöva vänta på tid i biblioteket. Via biblioteket kan man låna mirokort från SVAR (se SVAR). Det är också möjligt att som privatperson köpa mikrofilm (se Mikrofilm/kort). Källorna var finns dom? åtskilliga släktforskare söker själva upp dessa arkiv för att kunna ta del av orginaldokumenten. På landsarkivet finns de flesta av de kyrkböcker släktforskaren kommer i kontakt med. Här finns kyrkoarkiven från tiden före 1895 med de husförhörslängder och övriga kyrkskrivningsböcker (födelse och dopböcker, lysnings och vigselböcker, död och begravningsböcker osv) som är grunden för all släktforskning, men också domkapitelarkiv och vissa skolarkiv. Här finns domstolsarkiven från tiden före 1900 med bouppteckningar, uppbunds och lagfartsprotokoll och domböcker m.m.
|
|
Här finns de viktigaste arkiven:
Östersund - Landsarkiv |
|
Gränserna följer länsgränserna och har justerats efter de senaste
gränsändringarna, så mycket arkivmaterial flyttades mellan landsarkiven. För Stockholm
och Malmö gäller speciella förhållanden. I dessa båda städer har stadsarkiven
ställning som landsarkiv.
Landsarkiven är underställda Riksarkivet (RA) i Stockholm som är chefsmyndighet för det statliga arkivverket. Riksarkivet försvarar material från den centrala statliga civila förvaltningen. Av störst intresse för släktforskaren är de omgångar av mantalslängder och jordeböcker som skickats in från alla delar av landet. Här finns också de tidiga lanskapshandlingarna och en hel del till. Mikrofilm och mikrokort Genom den moderna mikrofilmtekniken har släktforskningen kommit hem till vardagsrummen. Arkivmaterialet har blivit demokratiskt tillgänglig t på ett sätt som vore omöjlig om alla skulle resa till landsarkiven för att forska. Nu kan vem som helst i hela landet beställa filmer av alla mikrofilmade böcker för läsning på kommunbiblioteket eller i vissa fall för hemlån. Under åren 1948-1963 genomförde mormonkyrkan mikrofilmning av de 100 miljoner sidor ur svenska arkiv. Det blev sammanlagt 61 000 rullar film, som täcker i stort sett all kyrkobokföring fram till 1895, domböcker, bouppteckningar mantalslängder till 1860, jordeböcker till 1750, emigrantlängder och militärrullor till 1900. För det exakta beståndet redogörs i bibliotekens förteckningar. |