| Black Jack (Sverige 1990; 1h51'). Kaj (Jan Mybrand), Lennart (Johannes Brost) och Robert (Reine Brynolfsson) är tre kompisar i yngre medelåldern. Alla tre har arbete, men bara Lennart har familj. Trots detta hänger han med de andra två ut varje helg för att ragga på Gävles dansställen. Lennart lyckas väl sådär, Kaj är för blyg för att nå riktig framgång, och Robert super sig alltid full och lyckas sålunda aldrig. Alla tre står sig emellertid slätt mot dansbandet Black Jacks trummis, casanovan Tommy (Carl Kjellgren). När skönheten Inger (Helena Bergström) dyker upp i Gävle efter att ha bott länge i Stockholm, lägger förstås Tommy beslag på henne sexuellt, medan Kaj tafatt försöker förklara henne sin kärlek. Småintressant historia, bra slut. Reine Brynolfssons fyllescener är höjdare. Massor av usel dansbandsmusik. Det går inte att förneka att Nutley är en kompetent skildrare av svenskt småstadsliv. Loa Falkman dyker upp som skivbolagsdirektör. Manus och regi: Colin Nutley. *** |