| Den röda filmen (Trois couleurs rouge/Trzy kolory: Czerwony) (Polen-Frankrike 1994; 1h39') (Eng. titel: Red). Den röda filmen, sist i trikolortrilogin, börjar mycket originellt med att vi i hisnande fart följer en telefonsignals färd från den uppringande till den uppringda. Det visar sig emellertid vara upptaget. De som ivrigt ringer varandra är Valentine Dussant (Irène Jacob) och hennes älskade Michel, som för tillfället är i England. Valentine är modell och gör reklam för allt möjligt; just nu har hon tuggummi på gång. En kväll råkar hon köra på en hund. Hon söker upp ägaren, en äldre man (Jean-Louis Trintignant), och frågar vad hon ska göra. "Gör vad ni vill", svarar han likgiltigt. Valentine tar hunden, en tik vid namn Rita, till veterinären. När hon ska lämna tillbaka hunden till mannen skänker han henne den. Han bjuder på ett glas och låter henne veta vad hans huvudsakliga sysselsättning är: att avlyssna grannarnas telefonsamtal. Valentine förklarar för mannen, som heter Joseph Kern och är f.d. domare, att hans avlyssning är avskyvärd, och hon hotar att genast varsko grannarna. Hon inser dock att detta kan orsaka större skada än nytta. Valentine och Joseph träffas vid flera olika tillfällen och berättar för varandra om sina liv. Samtidigt får vi följa en ung juridikstuderande, Auguste Bruner (Jean-Pierre Lorit), vars livsöde tycks vara alltför likt Josephs. Valentine bestämmer sig för att hälsa på Michel i England, och eftersom hon är flygrädd tar hon färjan över Engelska kanalen. Färjan sjunker och endast ett fåtal människor överlever, däribland Valentine, Dominique Vidal (Julie Delpy), Olivier (Benoit Regent), Karol Karol (Zbigniew Zamachowski), Auguste Bruner... Rött i filmen: Valentines tuggummireklamaffisch m.m. Länkar till de tidigare filmerna: En gumma som försöker lägga i en flaska i en glasigloo och som denna gång lyckas med Valentines hjälp; färjeolyckan med överlevande från tidigare filmer. Manus: Krzysztof Kieslowski. Krzysztof Piesiewicz. Produktionsdesign: Claude Lenoir. Kostym: Corinne Jorry. Klippning: Jacques Witta. Musik: Zbigniew Preisner. Foto: Piotr Sobocinski. Regi: Krzysztof Kieslowski. **** |