| Den vita filmen (Trois couleurs blanc/Trzy kolory: Bialy) (Polen-Frankrike 1993; 1h32') (Eng. titel: White). Karol Karol (Zbigniew Zamachowski) är född polack men har gift sig med en fransyska, Dominique Vidal (Julie Delpy) och bor i Paris. Frun har emellertid tröttnat på honom och vill skiljas. I domstolen tilldöms hon alla deras ägodelar, och hon lämnar honom utblottad på Paris gator. Karol försöker försörja sig genom att spela kam i tunnelbanan, och stöter då på en landsman, Mikolaj (Janusz Gajos), som erbjuder honom dels ett lukrativt jobb, att ta livet av en man som inte längre vill leva, dels att smuggla hem honom till Polen. Karol tackar nej till jobbet men låter sig packas ner i sin resväska för hemfärd. Som den otursgubbe han är rånas givetvis den väska som Karol ligger i, och i sin besvikelse över att inte finna några värdesaker i just denna väska, ger rånarna Karol stryk när han tittar fram. Men Karol är i alla fall i Polen, och han tar sig hem för egen maskin. Han önskar inget hellre än att få återse sin f.d. fru och visa att han inte är någon förlorare. För det behöver han pengar, och han tar anställning som livvakt åt en pengaväxlare (Cezary Pazura). Karol tjuvlyssnar på växlarens planer att köpa upp mark från bönder och sedan sälja den vidare till storföretag på jakt efter mark att bygga lager på. Han köper upp några strategiskt placerade jordplättar och säljer dem vidare till den lurade växlaren för dyra pengar. Karol har nu kommit på en plan för att få träffa Dominique: Han ber vännen Mikolaj attestera att Karol Karol är avliden, köper ett lik och låter begrava det i eget namn. Då måste ju Dominique dyka upp på begravningen... Smårolig, vacker. Länkar till föregående film, Frihet - den blå filmen: Karols utrop i rätten i början av filmen, "Är det för att jag inte kan franska som rätten inte vill lyssna på mig?"; kutryggig gumma som försöker kasta i en flaska i en glasigloo. Överskattad musik av Zbigniew Preisner. Regi: Krzysztof Kieslowski. **** |