Det femte elementet (The Fifth Element / Le cinquième élément) (Frankrike-USA 1997; 2h7'). I en ganska märklig science fiction-historia får major Korben Dallas (Bruce Willis) i uppdrag att finna det femte elementet, alias Leeloo (Milla Jovovich) för att rädda världen från undergång. Jean-Baptiste Emmanuel Zorg (Gary Oldman) agerar skurk, medan prästen Victor Cornelius (Ian Holm) är den som besitter kunskapen om det nödvändiga i att finna det femte elementet. En jobbig radiopratare, Ruby Rhod (Chris Tucker), har också en framträdande roll. Det femte elementet är visuellt mycket underhållande, en film som i det avseendet står på egna ben trots sneglingar mot t.ex. Stjärnornas krig (liknande rymdvarelser) och Blade Runner (äta asiatisk snabbmat i skitig framtidsstorstad). Ökenscenerna är mäktiga, den flera minuter långa operascenen utmärkt (i vilken Hollywood-film får man se något liknande?) med skicklig musik av Eric Serra och utdrag ur Donizettis "Lucia di Lammermoor". Ruby Rhod är rolig ett tag men förekommer alldeles för mycket. De allvarligaste invändningarna gäller dock historien, som är lösare än acceptabelt, och karaktärerna, som är alltför stereotypa för att man ska känna något engagemang för dem. För övrigt förblir det femte elementets koppling till de andra fyra elementen höljd i dunkel. Skicklig underhållning så länge den varar, men Det femte elementet är ingen filmhistorisk milstolpe. Med Luke Perry (Cornelius' medhjälpare Billy), Brion James (general Munro), Tom "Tony" Lister Jr. (svarte presidenten Lindberg) m.fl. Manus av Luc Besson och Robert Marc Kamen efter den sextonårige Bessons fria fantasier (vilket tyvärr märks). Foto: Thierry Arbogast. Produktionsdesign: Jean Moebius Giraud och Dan Weil. Kostym: Jean-Paul Gaultier. Klippning: Sylvie Landra. Regi: Luc Besson. ***