| Det röda fältet (Hong gao liang) (Kina 1987; 1h31') (Eng. titel: Red Sorghum). En berättare ledsagar åskådaren i denna film, vars huvudperson är berättarens farmor i sin ungdom (Gong Li). Hon ska, mot sin vilja, giftas bort till en brännvinsfabrikör. Hon bärs i bärstol till fabrikörens avlägset belägna gård. På vägen dit blir de rånade, men rånaren kan övermannas av bärarna. Den blivande bruden blir förälskad i bärarnas förman (Jiang Wen), och han i henne. Brudgummen är spetälsksmittad och dör ganska snart, efterlämnande fabriken till den nya hustrun. Bärarförmannen får flytta in, trots sina i västerländska ögon ganska underliga sätt att visa sin kärlek (eller kanske just därför). Brännvinstillverkningen går bättre och bättre för varje år, under arbetsledaren Luohans (Teng Rujun) överinseende. "Farmor" och "farfar" får en son, Donguan (Liu Jo). Så en vacker dag kommer japanerna och erövrar området och utför diverse grymheter mot lokalbefolkningen. Bland annat avrättas Luohan. De återstående fabriksarbetarna samlar sig till hämnd... Jag finner inte alls Det röda fältet lika intressant som Judou eller Den röda lyktan, men jag erkänner att den är vackert filmad. Det känns som om ganska mycket av symbolik i bilder och handlingar går den västerländske tittaren förbi. Med Qian Ming (farmors far) m.fl. Foto: Gu Changwei. Musik: Zhao Jiping. Regi: Zhang Yimou. *** |