Fucking Åmål (Sverige 1998; 1h30') (Eng. titel: Show Me Love). Agnes (Rebecca Liljeberg) går i nian i Åmål. Hon har flyttat till denna håla för halvtannat år sedan, men är ganska utstött och har knappt några kompisar. Till råga på allt är hon hemligt förälskad i klassens och skolans snyggaste tjej, Elin (Alexandra Dahlström). Hon å sin sida känner sig frustrerad och uttråkad av livet i Åmål, och önskar sig till storstaden för att prova på rave, knark, ja vad som helst som kan bryta tristessen. Några år äldre Johan (Mattias Rust) är kär i Elin, men avråds att lägga in en stöt av kompisen Markus (Stefan Hörberg), som förresten håller ihop med Elins storasyster Jessica (Erica Carlsson). Agnes fyller år och hennes mamma tycker absolut att hon ska ordna en fest. Mamman vägrar nämligen att förstå att hennes dotter inte har några vänner. Märkligt nog dyker Elin och Jessica upp (men ingen annan). De uppträder ohyfsat och går rätt fort, men Elin, som egentligen är rätt schysst, känner samvetskval och ber Agnes om ursäkt. Långsamt lär de känna varandra... Fucking Åmål är bra framför allt för att den är så träffande och realistisk. Nästan varenda karaktär, nästan varje replik känns igen från verkligheten. Filmen är varm, rolig och sorglig på en gång, hela tiden engagerande. De unga skådespelarna klarar sig mycket bra. Foto: Ulf Brantås. Kostym: Maria Swenson. Produktionsdesign: Heidi Saikkonen och Lina Strand. Klippning: Michal Leszczylowski. Manus och regi: Lukas Moodysson. ****