Höga klackar (Tacones lejanos) (Spanien 1991; 1h53') (Eng. titel: High Heels). I några inledande scener får vi se den lilla flickan Rebeca (Rocío Muñoz) åhöra ett gräl mellan modern Becky del Páramo (Marisa Paredes) och hennes man Alberto (Pedro Díaz del Corral) (som inte är Rebecas far). Becky vill söka berömmelse som skådespelerska i Mexiko, men det vill inte Alberto. Becky kan dock göra som hon vill efter att maken kört ihjäl sig en kort tid senare. Vi förflyttas tjugo år framåt i tiden. Becky har uppnått stjärnstatus som schlagersångerska och kommer nu hem till Madrid igen, efter alla år. Dottern Rebeca Giner (Victoria Abril), numera nyhetsuppläsare i ett program för döva, väntar på henne. De omfamnar varandra och bedyrar varandra sin kärlek. Rebeca bjuder hem sin mor, där hon får träffa Rebecas man, Manuel (Féodor Atkine), chef för en TV-station. Vi förstår att Becky och Manuel har haft ihop det en gång i tiden. På kvällen går alla tre på nattklubb, där en känd transvestitdansare, "Letal" (Miguel Bosé), underhåller. I omklädningsrummet har Letal och Rebeca sex. En månad senare: Manuel hittas död, skjuten i bröstet. Domare Dominguez (Miguel Bosé) tar in de tre kvinnor som besökte den döde under hans sista timme till förhör: Becky, Rebeca och Rebecas kollega, teckentolken Isabel (Miriam Díaz Aroca). Isabel kan avfärdas snabbt. Becky erkänner att hon grälat med Manuel, medan Rebeca hävdar att hon fann honom död. Dagen därpå erkänner dock Rebeca mordet mitt i direktsändning. Hon grips och förhörs. Dominguez tror inte på hennes erkännande, men hon står på sig och får tills vidare tillbringa sin tid på ett kvinnofängelse, där hon lär känna en Paula (Cristina Marcos), som hon märkligt nog stött på ganska nyligen, i en fotoaffär. Paula håller ihop med Letal(!), som hon en dag får reda på har dött. Rebeca släpps fri, materialet mot henne räcker inte. Väl frigiven uppvaktas hon av domaren Dominguez, som visar sig vara samma person som Letal(!). Becky får kärlkramp och vill på sin dödsbädd hjälpa till att rentvå sin dotter, trots att Rebeca inför henne erkänt att hon faktiskt tog Manuels liv. En ganska underhållande men också ganska spretig film, välspelad men lite besynnerlig till innehåll och disposition. Foto: Alfredo F. Mayo. Musik: Ryuichi Sakamoto. Produktionsdesign: Pierre-Louis Thévenet. Kostym: Jose Maria De Cossio. Klippning: José Salcedo. Med Ana Lizarán (Beckys biografiförfattare), Bibí Andersen m.fl. Manus och regi: Pedro Almodóvar. ***