På denna sida kommer du att hitta ett antal geografiarbete. Dessa arbeten kan du använda som inspirationskälla eller referensfakta, men du får inte använda de som inlämningsmaterial.
|
På denna sida kommer du att hitta ett antal geografiarbete. Dessa arbeten kan du använda som inspirationskälla eller referensfakta, men du får inte använda de som inlämningsmaterial.
|
|
Rumänien Rumänien är situerad i sydöstra Europa och är en del av Balkanhalvön. Landets nordvästra och centrala delar består av skogsbeklädda höga berg och högland, medan södra och östra delar är bördig slätland. Rumänien har tre naturliga gränser, den östra gränsen formas av Svarta havet och floden Prut, den sistnämnda markerar gränsen längs hela Moldavien. Den västra, sydvästra gränsen formas delvis av floden Donau och den markerar en del av gränsen längs rest Jugoslavien och Bulgarien. Till nordväst gränsar Rumänien med Ungern och till nordost gräsar landet med Ukraina. Detta land var under en lång tid en kommunistisk diktatur, men blev en republik med flerpartisystem och marknadsekonomi i början av 1990. Rumäniens yta är 238 391 km2, detta motsvarar cirka hälften av Sveriges yta. Av denna yta är 43% odlingsbar mark, 29% skog, 21% betesmark och 6% annat. På denna landsyta bor cirka 22 334 000 invånare och ca 10 miljoner av de är i arbetsförd ålder. Befolkningen är inte homogen, här samlever följande etniska grupper; Rumäner ca 89%, ungrare 9%, tyska 0,4% och andra mindre minoriteter som judar, kroater, ryssar, serber, slovaker, tatarer, turkar, ukrainare och zigenare utgör tillsammans 1,6% av det totala befolkningen. Jämfört med Sverige är Rumänien tätbefolkat, det bor nämligen 94 invånare per km2 i Rumänien, medan i Sverige bor det 20 invånare per km2, däremot om man jämför Rumänien med Storbritannien som är nästan lika stor till yta upptäcker man att Rumänien inte alls är tätbefolkat, i Storbritannien bor nämligen 239 invånare per km2. Rumänien har alltså ganska stor utvecklingsresurser befolkningsmässigt, eftersom stora delar av landet skulle kunna tas i anspråk för att klara en framtid befolkningsökning. I Rumänien bor 55% av befolkningen i tätorter, medan resten bor på landsbygden. I jämförelse med andra europeiska I-länder är detta en mycket låg urbaniseringsgrad, t.ex. i Sverige bor ca 84% av befolkningen i tätortsområden. Den låga urbaniseringen har vissa samband med människornas försörjningssätt eller den så kallad näringsstruktur i landet. I Rumänien arbeta ca 21% av det totala befolkning inom jordbruket och i gruvnäring. Dessa näringsgrenar är ofta belägna långtifrån tätorterna och är arbetskraftkrävande för ett land som inte kan satsa på tekniska hjälpmedel. Tätortsbefolkningen växer med cirka 0,5% per år, medan glesbygdsbefolkningen minskar med 1,3%. Under perioden 1990 till 1999 har befolkningen minskad totalt med cirka 4%. Den främsta orsaken till denna enorma minskning av befolkningen är den kraftiga utvandringsvåg som ägde rum åren näst till det kommunistiska systemets sönderfall, bl.a. utvandrade stora skaror av judar till Israel, men för övrigt sökte även många rumäner sin lycka utanför sitt lands gränser. En annan viktig orsak som är kopplad till befolkningsminskningen, är det stigande dödstalet och det sjunkande födelsetalet som man hade under denna period. Dessa två faktorer är ett direkt resultat av en försämrad levnadsstandard som uppstått strax före och under övergången från planekonomi till marknadsekonomi. Under 1999 har man en trendbrott när det gäller barndödlighet skett i Rumänien. Barndödligheten är i praktiken det antalet barn som föds levande och som dör före de har fyllt 5 år. Denna siffra sjönk från 23‰(1996) till 18‰(1999), fortfarande ganska hög siffra jämfört med Sverige 6‰, men alltid en förbättring. Att hitta detaljerad data om rumänernas ålderssammansättning eller någon typ befolkningspyramid var omöjligt. Om jag hade lyckats att göra en befolkningspyramid av detta hade antagligen sett ut som en tunna sak som betyder att Rumänien befinner sig i det tredje stadiet av den demografiska cykeln. Eftersom man inte har en utförlig åldersstruktur kan man inte analysera och tolka vilka behov landet har i detalj, vi kan dock med hjälp av diagrammet och nativitet- och mortalitetstalen tolka landets demografisk stadium, dvs. i vilken del av den demografiska cykeln man befinner sig. Rumänien befinner sig i det stadium som många i-länder befann sig för ca 30 år sedan. Under det kommunistiska systemet låg dödstalet och födelsetalet på samma nivå som vissa sydeuropeiska länder som Spanien, detta innebar att differensen mellan dessa två tal gav en måttlig, men positiv befolkningsutveckling. Idag är dödstalet (ca 11,5‰) högre än födelsetalet (ca 10,1‰), sak som medför en minskning av befolkningen. Idag gäller tuffa levnadsvillkor för många människor i Rumänien. Ca 21,5% av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Arbetslöshet, social otrygghet, sociala orättvisor, ekonomisk kaos, massfattigdom, m.m. är idag vanliga fenomen i det rumänska samhälle. Allt detta påverkar människans framtidstro mycket negativ. Man vill ju att ens bar ska ha ett drägligt liv och då väljer man att vänta på bättre tider. Men allt var inte bättre för. Den försämrad levnadsstandarden som många rumäner genomgår idag är inte bara en resultat av genomförandet av marknadsekonomin. Redan i mitten av 80-talet började dåvarande diktator, Ceausescu att föra en rigorös finanspolitik för att få ordning på den stora växande utlandsskulden och detta resulterade redan då i försämringar av levnadsstandarden, men då upplevdes dem mer generella. Man kan klart och tydligt påvisa vissa försämringar av levnadsstandarden genom att jämföra vissa ekonomiska indikatorer, dvs. genom att jämföra data som ger en bild av landets ekonomiska utveckling från 1985 till 1995, t.ex.: · 1985 var BNP per capita ca 2100 US$, medan 1995 var ca 1270 US$, för två år sedan har dock BNP per capita kommit upp till 4050 US$ per capita, men detta betyder tyvärr inte att de flesta har blivit rikare sedan 1995. · 1985 behövdes 189 leu (Rumäniens valuta) för växa sig till en dollar, 1995 behövdes 2913 leu. En dollar hade alltså blev ca 15 gånger dyrare på tio år. Idag behöver man ca 11354 leu för att växa sig till en dollar, dvs. att det har blivit ca 400% dyrare att handla med utlandet på ytterligare fem år. · KPI för industriproduktionsindex var för 1985 140 indexenheter, medan 1995 hade den sjunkit till 65 indexenheter, en minskning av industriproduktionen på drygt 50%. Fram till idag har man inte kommit till rätta den industriproduktionen eller jordbruksproduktionen. Uppskattningsvis tror man att industriproduktionen minskade ytterligare 17% under 1998. När man har jämfört ovannämnda ekonomiska förhållanden kan man dra följande slutsatser;
Ordlista:
Referenslista:
|
Rumänien