Jag måste nog börja med att säga att jag tills nu har arbetat med
min musik helt själv förutom råd och stöd från många snälla
människor omkring mig. Inte minst min bror Peter som har hjälpt mig
otroligt mycket både i studion och musikaliskt.
Jag arbetar för närvarande med dator bakgrunder och lägger på gitarr
och sång. Lite fusk kan tyckas men jag ser det som ett hjälpmedel
efter som det är ganska svårt att spela så många instrument på samma
gång.
Det har blivit dags att släppa taget om min första singel Memorial
puppet och låta den tyna bort i glömskans förlovade land.
Kanske lika bra för det som dör sägs ju lämna plats åt det nya.
Kanske är det förändringens vindar som blåser inom mig nu och kanske
behöver de en utväg i form av kreativitet. Nya låtar, nya texter och
nytt skapande.
Tja... varför inte.
Mitt senaste allster heter Mannen på balkongen och är inspelad i
Studio K-torp. (D.v.s. mitt kök.) Den består av fem nya låtar som
skiljer sig något från de första jag gjorde. Betänk då att det har
gått några år och att tankar och ideér förändras med tiden.
Jag tycker nog att Mannen på balkongen står för den depressiva och
tråkiga vardagen som finns i många handikappade människors liv.
Dom som bemötts med våld och därför tvingats till ett liv i rullstol.
Kanske tar vi allt för mycket förgivet. Vi har ben, därför kan vi gå.
Vi har ögon, därför kan vi se. Men vad händer igentligen om dessa
självklarheter försvinner? Mannen på balkongen vet...
Jag vill också göra er uppmärksamma på vad en spark eller ett slag
faktiskt kan leda till. Att få någon annans sorg och smärta på sitt
samvete kan vara en tung börda att bära.
Mannen på balkongen är ett sorts ledmotiv men glömm för den skull inte
bort de fyra andra låtarna. (Ont, Dö eller leva?, Pengar & Konstigt nog
så är det så.) Dessa tänker jag presentera få ordigt och lätt.
Ont: Krossad kärlek, funnen klishé. - Dö eller leva?: Självmord är
dumhet. - Pengar: Är det det som är lycka? - Konstigt nog så är det
så: Resan som slutade i AIDS... Visst låter det tragiskt men det är
kanske så jag är. En tragisk liten filur i ett underbart liv. Denna
lilla sammanfattning kostar 100:- att köpa men då målad ur ett
musikaliskt perspektiv och förhoppningsvis också ett bra sådant.
Nu har jag också börjat med mitt nya projekt som ni kan läsa
om i min dagbok. Tanken är att det ska bli en singel av det
hela men vi får väl se. Tre musiker från Mariestad (Mikael
Westman, Ola Johansson och Henrik Sethsson) skall hjälpa
mig att ge karraktär åt mina låtar och min bror Peter
Gustafsson skall producera skivan. Det kan hända att det
blir fler namn som medverkar men det får framtiden bestämma.
Min förhoppning är att skivan skall vara klar hösten 2000
och att den skall gå att köpa i sveriges skivaffärer. En
drömm håller på att gå i uppfyllelse för mig och jag vill
tacka alla som hjälper mig genom det här och alla er andra
tackar jag med en förhoppningsvis skitbra skiva.
Vi hörs...
-Kirre-
- Om mig - Bilder - Musik - Lyrik - Dagbok - Gästbok - Länkar - Epost -