Bortförklaringar

Livbolaget Framtidens tidning LIV publicerade för några år sedan en knippe utdrag ur brev från försäkringstagare som råkat ut för olyckshändelser vid bilkörning. Här är några axplock:


När jag skulle köra hem, råkade jag åka in på fel gård och kolliderade med ett träd, som jag inte har på min tomt.

Jag trodde rutan var nedfälld, men jag märkte när jag stack ut huvudet genom den att den var stängd.

Jag hade kört i 40 år när jag råkade somna vid ratten.

Min bil stod perfekt parkerad, när jag backade på honom.

Jag sa till polisen att jag inte var skadad, men när jag tog av mig hatten, så upptäckte jag ett svårt skallbensbrott.

Jag tutade, men bilhornet gick inte för det var stulet.

Olyckshändelsen orsakades av att vägen krökte sig.

För att undvika kollisionen körde jag på den andra bilen.

Jag kan inte betala reparationskostnaderna, ty jag underhålles av min svärmor, eftersom min hustru dog för tre år sedan.

Jag kolliderade med en stillastående spårvagn som kom från motsatt håll.

Jag körde över en karl, han erkände att felet var hans, för han hade blivit överkörd förut.

Jag körde på en lyktstolpe som jag inte blivit varse om eftersom den skymdes av några karlar.

Den döde kom cyklande från vänster.

Kon gick emot bilen, efteråt fick jag höra att hon inte var riktigt klok.

Den här fotgängaren visste inte åt vilket håll han skulle springa, så jag körde på honom.

Min man svimmade så jag måste få tag på en annan man.

En lyktstolpe for mot min bil och skadade den på två ställen.

På torsdagarna brukar min hustru ha stortvätt, och när jag återvände på kvällen slog jag sönder vindrutan och två framtänder.

Bilen skadades inte, vilket bestyrkes av grindstolpen.

Ett hjul åkte i diket, min fot hoppade från fotbromsen till gaspedalen, for över vägen till andra sidan och hamnade mot en trädstam.