Mars

Planeten Mars är den fjärde planeten i ordningen från Solen och planeten är känd sedan antikens dagar. Planeten utforskades av rymdsonden Mariner4 (år 1965) och den gav de första närbilderna av Marsytan. År 1971 kartlades hela Marsytan av rymdsonden Mariner9. Kartläggningen av Marsytan förbättrades senare med Vikingprojektet. De första utforskningarna på den orangeröda planetens ytlandskap visade inget tecken på liv eller någon förekomst av organiska ämnen. Vikingsonden som landade 1976 sände TV-bilder till Jorden och visade ett sterilt rostrött landskap. Forskare har på senare tid hittat spår av enklare livsformer i stenar som anses häröra från Mars. Atmosfären består mestadels av koldioxid. Det förekommer mindre mängder av kväve, argon, kolmonoxid, syre och vattenånga. I det övre delarna av atmosfären finns det spår av väte och molnen består av iskristaller av vatten. Polernas istäcken består av fryst koldioxid och vatten. Yttemperaturen kan sjunka till minus 140 grader Celsius och stiga till plus 10 grader Celsius.

Mars lyser oftast mycket svagare från Jordens stjärnhimmel än Jupiter, men kan vid oppositionstillfällena uppnå magnituden minus 2,7, vilket överträffar Jupiter i ljusstyrkan. Även på Mars finns det stora vulkaner, och den största, Olympus Mons mäter 25 km i höjd och en bas på 600 km bland de fyra största vulkanerna i Tharsiskedjan. Öster om vulkankedjan finns en lång svacka som når en sträcka på 5000 km, 400 km bred och 7 km djup. Vikingsondernas automatiska analyser av Mars yta visade att den mest består av kisel och järn. Det finns också magnesium, cerium, kalcium, och titan. Kärnan innehåller mer svavel men mindre kalium än genomsnittet på Jordkärnan. Mars landskap är full av utströdda stenar och klippblock med mjuk jord, som är orangeröd till färgen p.g.a järnoxiden. Mars har två följeslagare, eller "månar", Phobos och Deimos. Phobos är 22 km i diametern och Deimos 12 km.