Em:s graviditet

Hela graviditeten var ett stort experiment kändes det som.
Jag hade ingen aning om hur det fungerade och inga vänner som vi umgicks med hade barn eller erfarenhet så för oss var det lite extra speciellt just för den anledningen. Jag var helt övertygad om att detta skulle gå bra.
Vi trodde första att det skulle ta minst ett år att bli gravida, men det tog bara två månader - vi tillhör de som verkligen har tur.

Ganska snart i graviditeten fick jag foglossning och det blev väldigt tuff eftersom min arbete var aktivt hade jag det svårt att själv vara det.... Jag började känna av fogarna i v.9. Däremot slapp jag illamående.
Mådde jättebra psykiskt under hela graviditeten. Njöt enormt mycket över att växa.
"Knödelbaum"  var arbetsnamnet och det passade henne alldeles utmärkt. För hela graviditeten kändes som en "knödelbaum". Min kropp tog mycket stryk eftersom jag samlade på mig mycket vätska och
gick upp mycket i vikt - mycket p g a att jag inte kunde röra mig lika mycket som vanligt, men åt samma mängd.

V. 12 fick jag ett bälte och det var en enorm lättnad. Det kändes som om hela bäckenet sattes i hop och jag kunde faktiskt gå utan att det kändes som om benen gick åt olika håll.
v.17+2

Det gick ganska bra fram till i maj månad då var det slut. Kroppen orkade inte - jag hade fysiskt ont och fast att jag inte åt så mycket gick jag upp mycket på grund av vätska och psykiskt var det jobbigt på jobbet för det var så mycket som hände.
Blev sjukskriven i början av maj och var det i en månad för att landa och för att återhämta mig lite fysiskt. Sedan var det tillbaka på jobbet och det gick bättre, men värmen var otroligt jobbig och jag hade svårt att vara aktiv på dagarna.

Den 3 Juli kom och gick det datumet barnet var beräknat och jag började förstå de mammor som sade att  varje dag känns som hela graviditeten. Värmen var helt hopplös, det slutade med att Johan och jag vände på dygnet. Vi sov på dagarna och var ute och gick sent på kvällarna och nätterna. När jag hade gått nästan 13 dagar över höll jag på att ge upp - det kommer ingen unge sa jag till Johan jag har nog bara blivit fet.

så natten mellan söndagen den 15 juli och måndagen den 16 juli satte värkarna i gång.
Förlossningsberättelsen

v.10        v.20        v.25         v.30         v.39

 

Tillbaka/home/index