Det var dammigt i hisschaktet och ljuset funkade inte.
I dessa moderna tider saknar flerfamiljs husen skorsten, varför tomten är nödgad att använda hisschakten i
stället.
Ok, det är mer utrymme och det är inget sot som smutsar ner tomtedressen, men inte är det mycket av
traditionskänsla över att vara här.
För tomtens del har livet tyngre att leva, åldern börjar att ta ut sin rätt, har man nått till de 180, så är det ju klart att prostatan kärvar, synen är inte att lita på och
minnet har nästan tagit slut.
Men det sorgligaste är att ingen av hans nissar vill ta över, de flesta av nissarna har satsat på tv-media eller
blivit fondkommissionärer. Det är mera pengar i det.
Att vara tomte har inga framtidsutsikter, krasst konstaterat.
Nåväl,  här står nu tomten och tittar upp längs schaktet
och tänker, att det är ju tur att det är sista huset för den här julen.
Med fasta handgrepp börjar han att häva sig uppför
hissvajern, att använda själva hissen var uteslutet för
tomten, förutom att han led av ko-skräck, så led han
av hisskräck.
När han nästan nått upp till översta våningen, hakade
säkerhetslinan upp sig.
Utan att tänka sig för, lösgjorde han snabbt linan.
Men precis när tomten skulle knuffa upp dörren, tappade han greppet.

Att falla nio våningar tar inte lång tid, trots det hann
tomten tänka, " Jag skulle inte sagt upp företagarförsäkringen………." eller " Saaaaaaatan också", jag
kommer faktiskt inte ihåg, om sanningen ska fram.

Husets vaktmästare och räddningschefen stod framför
det som var kvarlevorna av tomten.
Räddningschefen skakar dystert på huvudet och säger
till vaktmästaren, " Jävligt trist det här, hur ska tomtemor ta det här?"

Inte så hårt, tror jag, sa vaktmästaren.
Tomtemor flyttade ifrån tomten förra julen.
Nu är hon gift med en fondkommissionär och dom
bor på Djursholm i en stor attans kåk.
Hon klarar sig nog.




" Sådan är kapitalismen………"