| Världens underbaraste läger |
Av Jenny Lejonberg
För tre år sedan släpade mina kompisar iväg mig till mitt första lekläger på Marsbäcken. Jag har tackat dem många gånger för nu har det blivit ett måste för mig. Varför är det så underbart då? Kanske för att Marsbäcken är en mycket vacker lägergård med stora ängar och havet några hundra meter bort. Kanske för alla minnen man har samlat på sig eller för att de människor vi jobbar med är så härliga. Egentligen finns det nog ingen riktigt vettig förklaring.
Under tio dagar lever du lägerliv tillsammans med utvecklingsstörda människor, eller ”kompisar” som vi kallar dem.
Programmet är fullspäckat med många och varierande aktiviteter. Vi målar, leker lekar, dansar på logen, åker in till Västervik, badar i havet, har lägerbål, spelar fotboll och mycket mycket mer…
I år gjorde vi även en uppskattad utflykt till Astrid Lindgens värld i Vimmerby. Vi arbetar i patruller om oftast tre medhjälpare (inte fyllda 18 år), en ledare och tre kompisar. Hur gravt utvecklingsstörda kompisarna är varierar väldigt mycket. En del klarar nästan allting själva med lite påminnelse och uppbackning medan andra behöver hjälp med allt. Med allt menar jag såna saker som vi tycker är hur enkla och självklara som helst, t.ex. att äta mat, gå på toaletten eller att duscha. Jag beundrar verkligen alla kompisar. Ingen av oss ledare eller medhjälpare har någon utbildning för att ta hand om handikappade eller utvecklingsstörda och visst händer det att vi kanske gör fel men inte gnäller de för det. Jag har heller aldrig hört någon klaga på att liggunderlaget är hårt, att tältkompisen snarkar eller att kläderna är genom blöta efter en regnskur. Dessa uppräknade saker är av det slaget att jag själv skulle kunna bli ganska irriterad efter halva lägrets gång. På kvällarna när kompisarna har gått och lagt sig är vi fria att göra vad vi vill. Att basta, tända en eld eller sitta vid stranden är populära sysselsättningar.
Lägret är från 15 år och ligger alltid första tisdagen efter midsommar och tio dagar framåt. Har ni chansen, åk! Ni kommer inte att ångra er, det kan jag lova.
![]() |