Introduktion Med en projektmodell har man ett ramverk för projektets planering, styrning och kommunikation. Modellen visar hur utvecklingsprocessen fortskrider i tiden och vilka avstämningspunkter som finns. En projektmodeller är precis just det - en modell av projektet. Modellen ska visa projektet i en mindre skala så att det kan överblickas. En given projektmodell behöver ofta anpassas så att den passar projektet. Det får aldrig vara tvärtom. Projektfaser Det är vanligt att projektet delas in i faser. Varje fas har sina syften och mål. Dessa måste tydliggöras och stämmas av att de uppnåtts. Varje fas inleds med ett beslut om att man verkligen påbörjar just den fasen. På så vis behöver ingen tvivla på hur långt projektet kommit på väg mot sina mål. Avstämningspunkterna kan kallas olika i olika modeller: tullgrindar (tollgates), milstenar (milestones), miniatyrmilstenar (pebbles), uppföljningsmöte, etc. I större projektmodeller kan dessa dessutom kombineras. Översikt av olika projektmodeller Genom åren så har olika typer av projektmodeller använts med varierande resultat. Här är en kort översikt av några typer:
- Vattenfall
För mjukvaruprojekt så har den så kallade vattenfallsmodellen varit en av de vanligaste. Den kallas så för att projektet så att säga börjar längst upp i vattenfallet och “faller” mot slutet utan möjlighet att röra sig “uppåt” igen. Det låter som att denna typ av projekt har en enkel väg mot projektavslut eftersom tyngdlagen hjälper till. I verkligheten är det inte så. Denna typ av projekt har det minst lika svårt att nå ett bra projektavslut som något annat. - Spiral
Denna typ är en betydligt mer komplex modell än vattenfallsmodellen. Syftet med spiralmodellen är att hantera projektrisker och att minska problemet med den “enkelriktning” som finns inbyggd i vattenfallsmodellen. Genom upprepad riskhantering av projektets alla delar så blir osäkerheterna färre och mindre. Spiralen går i allt snävare cirklar tills dess man nått projektavslut. - Evolutionär (EVO)
Denna typ har introducerats av Tom Gilb. Den evolutionära projektmodellen har som syfte att kundfokusera hela projektet, att minimera risker och att kunna påvisa synliga resultat tidigt. Om man har direktkontakt med slutkunden så har denna modell många starka fördelar. - Prototyp
Att tillverka en prototyp för att visa upp och utvärdera är inget nytt i sig. I de flesta ingenjörsyrken gör man det. Men, inom mjukvaruutveckling har man gått ett steg längre. En mjukvaruprototyp kan man välja att kasta (eng. throw-away prototyping) eller att bygga vidare på (eng. evolutionary prototyping). Till exempel så skiljer man inte på prototyp och riktig produkt i ett EVO-projekt. De flesta projektmodeller kan innehålla prototyputveckling i början för att sedan gå vidare med utveckling av den slutgiltiga produkten. - Inkrementell
Syftet med inkrementell utveckling är att dela upp projektet i lagom små delar (eller faser om man vill kalla dem så). På det viset kan man relativt tidigt se om projektet är på rätt väg. Samtidigt sprids arbetsbelastningen jämnt över projekttiden, dvs det sker design, implementation, integration, test och leverans under hela projekttiden. Spiralmodellen och EVO-modellen har detta tankesätt inbyggt i sig. Även ett vattenfallsprojekt kan indelas helt eller delvis i inkrementella delar.
Exempel på inkrementell projektmodell (Här kommer senare ett exempel på en användbar projektmodell) |
