Alkohol och hälsa

Mellan 5.000 och 7.000 svenskar dör varje år på grund av
sjukdomar eller skador som har samband med alkoholdrickande.
Dödligheten bland storförbrukare av alkohol förefaller ha ökat, speciellt i de yngre åldersgrupperna.
Omkring en femtedel av alla patienter som tas in i akutsjukvården har alkoholproblem.
Inom den psykiatriska sjukvården är andelen alkoholfall omkring 40 procent.
Det är inte bara "missbrukare" som skadas av alkohol. De flesta som
drabbas av alkoholframkallade sjukdomar anses som skötsamma.
I de flesta fall har de jobb.
Vin och öl kan ge lika svåra alkoholskador som sprit.
I allmänhet är det den totala alkoholmängden man dricker som avgör hur svåra skador man får.
Den som "tål" att dricka stora alkoholmängder löper ofta en särskilt stor risk att få alkoholskador.

Riskgränser

Hur mycket man kan dricka utan risk är omöjligt att säga - det finns
ingen helt "riskfri" alkoholkonsumtion.
En viss vägledning ges emellertid av följande riskgränser:
Tillämpar man samma säkerhetsmarginaler för alkohol som för andra
ämnen i vår omgivning - då bör man inte dricka mer än 7 gram alkohol per dygn.
Det motsvarar ungefär en flaska lättöl om dagen.
Detta gäller friska, vuxna personer.
Vid ungefär 20 gram alkohol per dygn (motsvarar ungefär en burk starköl) kan man se klara leverskador hos kvinnor.
Vid 40 gram (två burkar starköl) finns en begynnande risk för män att få leverskador.
Dricker man mer än 70 gram alkohol per dygn - en flaska vin eller 20 cl
sprit är man definitivt i riskzonen för svåra alkoholskador.
Hjärnskador - är relativt vanliga hos människor som druckit stora
mängder alkohol under många år i följd. Först brukar närminnet det
vill säga förmågan att komma ihåg saker som ligger nära i tiden drabbas.
Minnesluckor i samband med alkoholförtäring kan vara ett tidigt symptom på hjärnskada.
Lillhjärnan - balanssvårigheter och nedsatt förmåga att samordna muskelrörelser kan uppträda.
Magsäcken - alkohol ger ofta magkatarrer med smärtor och kräkningar. Också magsår är relativt vanligt.
Levern - är det organ i kroppen som ser till att alkoholen förbränns och
försvinner ur kroppen. Det tar mer än två timmar för kroppen att göra
sig av med en burk starköl. För en flaska vin åtgår 8-10 timmar. Redan
efter några dagars alkoholdrickande kan levern bli svullen och öm.
Cellerna skadas och fungerar sämre.
Denna typ av skada är mycket vanlig.
Var tionde 20-åring som rycker in i militärtjänst har druckit sig till en leverskada.
Benstommen - risken för benbrott ökar. Dels råkar man oftare ut för
olycksfall, dels blir benstommen skörare.
Nervsystemet - kan drabbas vilket ger smärtor, känselbortfall och förlamningar.
Matstrupen - i samband med leverskador kan man få åderbråck i
nedre delen av matstrupen med livshotande blödningar som följd.
Hjärtat - regelbundet alkoholdrickande skadar hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd.
Bukspottkörtel - drabbas av inflammationer, med svåra buksmärtor
och försämrad förmåga att tillgodogöra sig födan som följd, likaså risk för en form av diabetes.
Huden - risken för olycksfall och sår ökar.
Könsorganen - hormonpåverkan och störd sexuell funktion.
Muskler - alkohol orsakar en särskild sjukdom - myopati - som medför att hela muskler kan förstöras.

Några risksituationer

Alkohol - tabletter. Sömntabletter, lugnande mediciner och flera
sorters värktabletter kan ge mycket svåra förgiftningstillstånd om de
kombineras med alkohol. Även i relativt små tablettmängder kan ge
djup medvetslöshet och risk för allvarliga skador.
Alkohol - graviditet. Dricker man alkohol under graviditet är risken
för fosterskador stor. Någon riskgräns finns inte.
Det säkraste sättet är att avstå helt från alkohol om man väntar barn.
Trafik - 20-30 procent av alla som dödas i trafiken har alkohol i blodet.
På sjön verkar det som om alkohol är en ännu större risk - åtta av tio
av alla som drunknar har alkohol i blodet.

Dricker man alkohol i stora mängder under en längre tid utvecklas ett
beroende som gör att det blir svårare att kontrollera alkoholkonsumtionen.
Det finns inget som tyder på att någon speciell personlighetstyp skulle
löpa speciellt stor risk att få alkoholproblem. De flesta alkoholister är
socialt skötsamma. "A-laget" utgör bara en liten minoritet - toppen på isberget.
Alkoholproblem kan behandlas. Det är bättre ju tidigare man ingriper.
I många fall kan man uppnå ett bra resultat. Totalt sett är dock inte
bilden särskilt ljus. Förebyggande åtgärder är därför alltid viktigare än vård och behandling.
Den viktigaste förebyggande åtgärden är att alla minskar sinalkoholkonsumtion.
Särskilt viktigt är det att man avstår från att dricka
sig berusad och att dricka i samband med trafik, arbete och andra
situationer där det ställs särskilt stora krav.

Det finns mer än en kvarts miljon människor som dricker så stora
mängder alkohol att de får skador.
Mer än 10 000 vårdplatser inom socialtjänst och sjukvård används för alkoholvård.
Alkoholens totala samhällskostnad har beräknats till 50 miljarder
(1984). Senare har siffran höjts till 80 miljarder.
Åsikterna går dock isär om hur en sådan beräkning kan och bör göras.
Klart är emellertid att samhällets kostnader vida överstiger dess inkomster av alkoholen.

Alkohol och hälsa

Det finns många studier som tyder på att måttlig alkoholkonsumtion är
associerad med reducerad risk för hjärt- kärlsjukdom bland äldre vuxna.
Andra uppfattningar hävdar att psykosociala faktorer som dåligt
socialt nätverk och bristande kontroll över arbete och liv kan ligga
bakom det u-formade sambandet mellan alkoholkonsumtion och dödlighet.
I ett policydokument från ett internationellt symposium med titeln
Moderate Drinking and Health (Måttlig alkoholkonsumtion och Hälsa)
slås fast att: "för många, kanske de flesta, som idag avstår från att
dricka alkohol uppväger riskerna med drickande varje minskning av
risken för hjärt- kärlsjukdom. Om det trots allt finns nykterister som
skulle kunna minska denna risk, bör de överväga mindre farliga
alternativ som regelbunden motion och mindre fett i kosten".

Bilden är arrangerad.

Foto: Anders Kristensson 8D