Ståthållare och slottsloven Peder Svensson Ribbing fick egendomen Ulfsnäs i Öggestorp (Uggestorp) socken som förlängning av konung Johan III.

Det var år 1574.

En slottsloven var den man som hade befälet över ett slott eller en fästning. Ordet härleds från fornsvenskans "loven", senare stavat löven, och i ännu nyare svenskan loven,med samma grund och betydelse som ordet lofen- som i uttrycket , "på tro och loven"

Donationsbrevet till Ulfsnäs daterades den 10 juni år 1575.

Peder född 1544

Orsak till gåvan var Peders skicklighet som högste chef över hovet under en tid av Johan III:S bortavaro. I donationen ingick Öggestorps Bäckegård, Tullbo, Skjägg, Kanarp. År 1895 omfattade Ulfsnäs gods 8305 mantal, 1400 hektar och taxerades till 220 000 kronor , på egendomen fanns åtminstone sedan år 1793 en masugn, senare en kniphammare , smedja med manufaktursmide och en kvarn. Med tiden tillkom en benstamp för tillverkning av benmjöl. Råvaran var ben som köptes från slagfälten i kriget Frankrike – Tyskland år 1870. Benen levererades med järnväg och skulle vara hästben, men ibland hittades människoskallar som grävdes ner i en grop på kyrkogården.

Ett stort fynd av silver mynt från konungarna Sverkers och Eriks tid gjordes vid Öggestorps kyrka år 1882 då den gamla kyrkan, en av de äldsta i landet, revs. Många Ribbingar fick sina gravar i kyrkan. En stor sten av granit låg mitt i kyrkan och täckte nedgången till det Ribbinska gravkoret under kyrkgolvet. Stenens väl uthuggna bilder, vapen och inskriptioner var gjorda i tydligt upphöjt arbete, på den södra långväggen hängde ett vackert snidat och målat Ribbingvapen.

Arvid född 1620.

När kyrkan revs flyttades kistorna och de gamla gravstenarna från kyrkgolvet till en gemensam stor grav alldeles nära intill det Ribbinska gravkapellet som hade byggts på kyrkogården år 1671.

I samband med det nya kyrkbygget som initierades av dåvarande fideikommissinnehavande på Ulfsnäs, hovmarskalken Christoffer Ribbing, byggdes ett litet hus på kyrkogården om till det gravkapell som ännu finns kvar.

På 1940-talet ritade arkitekten Dag Ribbing om delar av detta gravkapell, bland annat tillkom då nischer för urnor och en ny grind som fick dekor av flikiga sjöblad. Över gravkapellets tak svävat en vimpel av metall ned årtalet 1671 och bokstäver A.R. som behölls när den gamla kyrkan revs. Då fanns fyra sådana vimplar i kyrkan i kyrkan, en i varje hörn. Till den nuvarande kyrkan flyttades en altartavla och predikstol från den ursprungliga kyrkan. De hade givits till den gamla kyrkan av överste Arvid Ribbind (född 1620 ) som var med i Trettioåriga kriget. Han och hans hustru gjorde stora donationer av kyrksilver, klockarboställe och annat till den gamla Öggestorpskyrkan.

I salen fanns också ett inramat stamträd på pergament med målade vapen för Ulfsnäs förste Ribbingägarens äldste son.

Riksrådet Lindorm Ribbing, död år 1627, och hans sexton anor.

Arvid nära släktingar systrarna Christina och Elisabeth Ribbing hade båda äktat kunga söner, "frillosonen" Karl Karlsson Gyllenhielm respektive hertigen Karl Filip, söner till konungen

Karl IX. Därför var det naturligt för Gustav II Adolfs dotter, drottning Kristina, bosatt i Rom efter sin abdikation år 1654, att vistas ett par dagar på Ulfsnäs när hon återkom till Sverige för en kort tid år 1667.

Besöket ägde rum den 14 och 15 maj och drottningen hade ett stort jaktfölje i sällskap.

Med egen hand sköt hon en hare som kom skuttande över en åker, alltsedan dess kallad "Drottningåkern" Drottning Kristina skrev till minne av besöket också sitt namn och en sentes (tänkespråk) med en diamant på en fönsterruta i sängkammaren i det stora huset.

År 1701 utbröt en stor brand på Ulfsnäs varvid detta fönster gick förlorat. I samband med drottningbesöket tillverkades och uppsattes på Ulfsnäs tapeter målade i olja på duk, föreställande riddare till häst och jungfrur som promenerar. Mängder av jakthundar förekom på dessa målade tapeter, liksom vilda djur av olika slag. När det gamla huset revs skars dessa tapeter ner och ramades in.

Vid Öggestorps kyrka delar sig den stora vägen. Till vänster leder den längs Stensjön mot Ulfsnäs vars uppfart är en lång alle. Det är ett par minuters promenad från kyrkan fram till Ulfsnäs.

År 1866 uppfördes en stor, bred träbyggnad, målad i ljus gul färg, två våningar hög (den revs år 1994). Det gula huset ersatte det äldre , väldiga huset som också var av trä, röd målat med brutet tak.

Till prydnad vid uppfarten till Ulfsnäs och runt porten hämtades runda kul liknande stenar från Jönköpings slott. På gårdsplanen har i långa tider legat en stor, fyrkantig sten med en kulformig upphöjning. Stenen var tidigare inmurad i den sedan länge raserade bron över kanalen vid Kansligränd i Jönköping. Dit kom den omkring år 1835, då den togs från en mur vid gamla Ränterigränd, dit bragd

Från det gamla Jönköpings torg. Enligt samma tradition var det på denna sten som de små pojkarna Lindorm och Gustaf Ribbing, bror sonsöner till Ulfsnäs förste Ribbingeägare Peder, halshöggs år 1521. Sanningshalten i detta kan inte fastställas. Ännu en sten på Ulfsnäs ägor har en lång historia. Det är "Pukestenen" alldeles vid allén upp mot Ulfsnäs, ganska nära huvudbyggnaden. Namnet har flera förklaringar. En är att mot denna höga sten kom ekon från spel på pukor och trumpeter då det hölls fest. Under drottning Kristinas besök ljöd klangen när jaktsällskapet intog sina måltider på en liten björkbevuxen höjd några hundra steg från stora huset. En annan förklaring till Pukestenens namn är att det

dukades på pukor intill stenen just vid jaktfrukostarna. En tredje namnförklaring är att stenen ansågs utgöra ett värn mot trollet Puke (pukeharar, mjölke harar) som brukade gå omkring på gårdarna och tjuv mjölka korna, "Om Pukestenen faller kommer Ulfsnäs att brinna"  det fick gårdens barn alltid höra. Men Ulfsnäs har brunnit och stenen har inte fallit.

Hans egendomar var Ulfsnäs, Trehörna i Trehörna socken, Östergötland och Attorp i Ryda socken, Skaraborg.

Peder, Christoffers fader, hade dött år 1604, Arvsskiftet efter honom förrättades år 1612 efter hans andra hustrus död. Arvet jämkades fem år senare mellan hans barn i detta andra äktenskap sedan deras moster jungfru Märta Ulfsparre på Degla dött och hennes stora kvarlåtenskap lagenligt gick till systerbarnen. Christoffer fick som egendomar Ulfsnäs, men också Sjögeryd, Krytekvarn, Funnaryd och Möldals kvarn.

Efter sin tid som småsven studerade Christoffer och blev  assessor vid Svea hovrätt år 1619, ståthållare på Kalmar slott och över hela länet året därpå, Då var han redan gift, med Anna Cruus, och hade fått sonen Pehr, född år 1615 på Ulfsnäs, Troligen dog Anna Cruus i barnsäng, Året därpå var Christoffer omgift med den sex år äldre Estrid Oxehufvud, Hans tre yngre barn föddes i detta andra äktenskap. Det var genom byte med Kronan som Christoffer skaffade sig Trehörna gård vid den för sina fina kräftor kända Trehörnasjön i Holavedstrakten, Östergötland, år 1619. Möjligt är att han, som redan ägde Ulfsnäs långt därifrån, hade under besök hos sin äldste (halv)bror Lindorm sett och blivit intresserad av Mossebo i Rinna socken, Också den gården var till bytt från Kronan.

På Mossebo vistades Lindorns familj ofta, och där hölls bröllopet mellan Lindorms dotter Angneta och fältherren Lars Kagg. Släkten var inbjudna till festen på gården i det behagliga slättlandskapet, När introducerandet av svenska ätter började på Riddarhuset år 1625 företrädde Christoffer ätten Ribbing som i lottdragningen om nummerordningen bland de äldsta ätterna fick numro 15, År 1626 blev Christoffer ståthållare över Kronobergs län. Han skrev sitt namn under riksdagsbesluten för år 1627 och 1628,Christoffer Ribbing, stamfader till Ulfsnäsgrenen av ätten Ribbing, ville skapa en egen församling runt sin stora gård Trehörna, När han varit ägare till stället så lång tid som 24 år fick han äntligen, år 1643, tillstånd av drottning Kristinas förmyndarregering att anlägga Trehörna kyrka och bilda församling. Drottning Kristina stadfäste beslutet år 1652, Därmed skulle Trehörna definitivt bli självständigt från Stora Åby församling, "Hon är byggd av trä mellan åren 1643 och 1647"- det var Trehörna gård som uppfördes. Huset var rött, en våning högt, med brutet tak.

Christoffer skapade ett vackert ställe av sitt införskaffade Trehörna, även om hans egentliga hem var Ulfsnäs, Det kan ha varit sa att han ville äga flera likvärdiga gårdar för att ge sina söner i arv. Men när Christoffer dog 72 år gammal hade han begravt två av sina tre söner och den 22 april år 1655 fick han sin grav vid deras Öggestorps kyrka.

Vid Christoffers begravning var den ende överlevande sonen Arvid värd. Han som befordrats snabbt under Trettioåriga kriget och överlevt striderna ordnade en statlig begravning med många gäster. Den måltid som följde på ceremonierna slutade tragiskt. Två av gästerna råkade i häftigt gräl, kapten Jonas Grijs som var en av de sista i sin urgamla frälseätt, och general Israel Ridderhielm, en menig vid namn Israel Isaksson som avancerat och adlats under Karl X Gustavs polska krig på grund av sin stora duglighet. Dessa båda officerare korsade sina värjor i Ulfsnäs trapphus, striden böljade och slutligen lät värden låsa in Jonas Grijs i den kammare där han skulle övernatta. Men han, eller enligt en annan utsago, hans antagonist Ridderhielm, slog ut ett fönster för att kunna fortsätta striden. Kortvarigt hindrades fortsatt slagsmål.

Nästa dag duellerade de på Ulfsnäs gårdsplan, Det skulle bli en duell på

Pehr, Christoffers äldste son, föddes på Ulfsnäs och blev fänrik - under överste Måns Silfverhielm - då han var sexton år, så småningom major vid Västgöta regemente och överstelöjtnant vid Ekeblads regemente år 1647. Den 2 mars år 1648 var Pehr i Tyskland och blev "under muren" skjuten i huvudet vid belägringen av staden Weinsheim i Lüneburg, Han har i ättartavlorna tillägget »till Trehörna» vilket måste innebära att han hade fått Trehörna i förtida arv, Pehrs yngre broder Olof var född år 1617 och dog också han i krig, ännu tidigare än Pehr, år 1637 i Lippstadt i Westfalen, Han kan ha tilldelats Trehörna medan det större Ulfsnäs var avsett för den förstfödde Pehr, när Olof dog före sin äldre broder gick i så fall Trehörna till Pehr, Ingen av dessa två bröder var gift, Men det fanns två barn till i familjen: Märta om vilken endast uppges att hon var gift, och Arvid, född år 1620.

Ulfsnäs och Trehörna blev med tiden Arvids egendomar, plus Mörbylund i Säby socken, Jönköping, Arvid måste ha fått Trehörna efter sin broder Pehrs död år 1648, Som ende kvarvarande son var dessutom Ulfsnäs givet för honom. Arvid Ribbing "tjente sig upp under Fältmarskalkens Torstenssons befäl i Tyska kriget och blev 1640 Kapten vid Öfversten Georg Fleetwoods reg:te,' Major vid Östgötska Kavall. 1647; Öfverste-Löjtnant 1658; på  Drottning Christinas rekommendation till Konung Carl X Gustaf ;Öfverstes titel och Chef för Tremänningarne i Skånska Kriget 1675 på Drottning Christinas ytterligare rekommendation "

Den abdikerade drottning Kristina hade alltså återgäldat trogen vänskap och gästfrihet genom att uppmana sin efterträdare, vän och kusin Karl X Gustav att befordra Arvid Ribbing.

1997-01-01