Planering inför miljöledningssystem
Att införa miljöaspekter och miljötänkande i företagets organisation
EMAS (Eco Management and audit scheme)
En jämförelse mellan de olika miljöstyrningsstystemen ISO 14001 och EMAS
Att välja en strategisk roll angående miljöfrågor
För att kunna tillmötesgå marknadens allt högre krav på miljöområdet måste företagen inrikta sitt miljöarbete mer långsiktigt och målinriktat. Detta leder även till att företagen kan utnyttja de fördelar som uppstår med en miljömedveten organisation. I och med att miljöproblemen ökar i komplexitet krävs också en helhetssyn i större utsträckning. Framtida miljöarbete kräver därför ett effektivt verktyg för att styra upp miljöarbetet.
Detta är anledningen till att vi idag ser olika miljöstyrningssystem på marknaden, vars syfte är att systematisera och effektivisera miljöarbetet. Förutom att det naturligtvis innebär mindre påverkan på miljön så medför det också en rad olika fördelar för företagen. Rätt använt kan miljöstyrningen bl a ge ökad konkurrenskraft och kostnadsbesparingar.
En del företag väljer egna vägar att lösa sina miljöproblem, men det finns standardiserade system att tillgå. De viktigaste standardiserade systemen är ISO 14001 och EMAS. Anledningen till att företag väljer standardiserade system är, förutom att slippa utarbeta ett eget, att det ökar trovärdigheten hos kunderna och att det blir lättare att göra jämförelse mellan företag.
Problemet är att identifiera vad man har för miljöproblem och hur man utformar organisationens miljöstyrningssystem för att eliminera miljöpåverkan, internt och externt.
Vårt syfte har varit att undersöka olika miljöstyrningssystem, och vi har valt att koncentrera oss på ISO 14001 och EMAS. Vi vill också kartlägga ekonomiska aspekter på miljön.
Vi har gjort litteraturstudier och sökt information och material via olika media och därigenom skapat oss en uppfattning om miljöstyrningssystem. Vi har kritiskt granskat materialet och valt ut väsentliga delar av materialet för vårt arbete. Informationssökning har skett via högskolans bibliotek och genom högskolans datorer.
Planering
inför miljöledningssystem
Det första man ska göra är att ta reda på vilka konsekvenser miljöledningssystemet kommer att ha för vårt företag. Vi måste kanske anpassa tillverkningen eller göra andra förändringar i vårt företag.
I detta första steg gäller det att man skapar förståelse för miljöfrågorna och får insikt i dess betydelse för vårt företag. När man har gjort detta så har man beslutsunderlag för hur miljöfrågorna i företaget ska hanteras.
Att skapa förståelse för miljöfrågorna gör man genom att informera och diskutera. Ledningen måste vara överens om synen på miljölfrågorna så att det finns en förutsättning för diskussion om företagets miljöpolicy inom det egna företaget.
Det är även viktigt att man tar hänsyn till intressenternas krav och deras inflytande på vår organisation.
Ledningen bör också överväga en SWOT - analys av vårt miljöarbete. Frågeställningar som, vad är vi bra på? Dåliga på? Vad kan man förbättra? Vad är konkurrenter bra på? Vad är konkurrenter dåliga på? Om man kommer fram till att det är stora skillnader mellan vårt företag och konkurrenterna så kan man utnyttja miljön som en differentieringsfaktor, för att vinna marknadsandelar.
Fig.1: Möjliga tillvägagångssätt för
hantering av miljöfrågor
En andra aspekt är att man tar hänsyn till framtida krav och händelser. Det enklaste sättet att se in i framtiden är att tänka i form av scenarier; vad händer om…? I detta steg har man två alternativ. Man kan antingen säkerställa en miniminivå för miljöfrågorna eller skapa ett handlingsprogram för de prioriterade miljöfrågorna och sedan införa miljötänkande i den dagliga operativa verksamheten.
Att säkerställa en miniminivå innebär att ett miljöledningssystem har införts och är väl fungerande. Detta system ska även göra så att företaget efterlever befintliga miljölagar och förutser förändringar inom miljöområdet.
Om företaget har kommit fram till att miljöfrågorna är av stor vikt så krävs ett handlingsprogram för att kunna hantera dem. Om man inte har så många handlingsalternativ, dvs olika sätt att genomföra miljöledningssystemet på så räcker det med att man har en miljöansvarig person inom företaget.
Om framtiden är osäker vad gäller utvecklingen av miljöfrågorna så behövs ett system och instrument för att kunna analysera möjligheterna inom miljöområdet och det är samtidigt en förutsättning för att välja strategisk roll i viktiga miljöfrågor. Detta sätt att arbeta kan delas upp i fyra steg:
Det första steget innebär att man ska ta upp miljöfrågor som är viktiga och väsentliga för företaget. Som vi har nämnt innan så måste man analysera hur företaget påverkar miljön och samtidigt ta hänsyn till intressenters krav och inflytande.
I det andra steget så ska handlingsalternativen baseras bl a på dagens kända miljöfrågor och miljökrav men man måste även beakta framtida utveckling av miljöfrågorna. Man ska försöka eliminera hot och risker och vända detta till konkurrensfördelar. Syftet med detta är att handlingsalternativen även ska vara hållbara i olika tänkbara scenarior.
Det tredje steget handlar om att utvärdera våra handlingsalternativ och den strategiska rollen. Om ett alternativ innebär att både miljöpåverkan och den ekonomiska effekten är positiv så kan detta genomföras omedelbart men om det innebär endast en positiv ekonomisk effekt så blir det svårare att genomföra. I detta stadie är det viktigt att företaget analyserar långsiktiga ekonomiska och miljömässiga effekter så att de bästa åtgärderna identifieras innan företaget väljer alternativ. När man ska välja en strategisk roll är det viktigt att ta hänsyn till konkurrenterna för att kunna värdebestämma en specifik strategisk roll. Frågeställningar som, är det lätt att kopiera vår produkt?, etc måste ställas.
Intressenterna har också en del i företagets miljöarbete. Det är viktigt att utvärdera våra intressenter så att man även denna vägen kan skapa en större förståelse för miljöfrågan inom företaget.
När det gäller miljöfrågor så är det viktigt att göra marknadsundersökningar för att konstatera hur viktiga miljöaspekterna är i vår bransch och på våra marknader.
I detta stadiet måste man också jämföra kostnader för att göra små förändringar eller om man ska göra stora radikala förändringar. T ex gjorde ICA - kedjan en radikal förändring att de gick från CFC till HFC istället för att gå till HCFC. I detta fallet så blev det lag på att använda HFC och detta innebar för ICA:s del att miljöarbetet fungarar tillfredställande.
I det fjärde steget ska man genomföra åtgärdsprogrammet. En uppföljning ska också göras. Här är det viktigt att inse att det ofta krävs stora utbildningsinsatser i inledningsstadiet för att systemet ska fungera tillfredsställande och kunna inledas så snart som möjligt. Genom utbildning kan man också ändra attityden hos många av sina medarbetare, vilket underlättar genomförandet av åtgärdsprogrammet.
Att
införa miljöaspekter och miljötänkande i företagets organisation
Att genomföra en miljöpolicy eller att inkludera miljöaspekter i den övergripande affärsstrategin är viktigt i ett initialt stadie av miljöintregrationen i företaget. Men ofta räcker kanske inte detta, man måste kanske också visa detta genom att göra tydliga handlingar från ledningens sida. T ex sålde Södra Cell 8000 ton klorfri massa innan tekniken för att tillverka den var helt färdig. Detta sände klara signaler om miljöfrågornas betydelse inom organisationen. Ledningen måste även sprida miljöengagemanget nedåt i organisationen, vilket gör att även avdelningschefer är viktiga för att driva miljöarbetet framåt.
Att utse personer som är framgångsrika inom organisationen kan också ge en klar signal om ledningens värderingar av miljöfrågorna. Lika viktigt är det att identifiera personer som inte känner lika starkt engagemang för miljöfrågorna. Dessa personer ska man försöka omvända så att deras attityd ändras för att underlätta arbetet med miljöfrågorna.
Personer som är sysselsatta med miljöfrågor inom organisationen måste även ha stöd. Detta stöd ges genom att ge dem tid, kompetens och ekonomiskt stöd. Man kan t ex skapa en intern miljöfond, där man kan få ekonomiskt stöd för att bedriva olika miljöprojekt.
Genom att man ändrar systemen så att de tar hänsyn till miljöaspekterna så fångas miljöfrågorna snabbare upp inom organisationen.
Ett annat viktigt system är att genomföre livscykelanalyser. Denna analys kan visa när miljöpåverkan uppstår. Detta gör det lättare att genomföra åtgärder för att förbättra miljön internt och extern.
Att införa miljöstyrningssystem och miljörevision är en viktig förutsättning för att kunna efterleva existerande miljökrav och lagar.
Ett annat sätt att skapa större engagemang för miljöfrågorna kan vara i form av bonussystem så att de anställda får ekonomisk ersättning om de kommer med idéer som kan göra att företaget kan genomföra hållbara och lönsamma förbättringar av miljöarbetet.
Idag försöker man även att skapa "gröna nyckeltal" för att underlätta miljöstyrningen, men det finns till dags dato inget system som motsvarar de ambitioner företag har satt upp. Ett effektivt system skulle alltså underlätta beslutsfattande betydligt. Det är ytterst svårt att konkretisera miljöpåverkan i form av myntenhet.
Det finns även andra system som företag skulle vilja förbättra. Det kan vara t ex ett enkelt utvärderingssystem av underleverantörer. I EMAS står t ex att leverantörers, underleverantörers och entreprenörers miljöarbete ska behandlas i företagets miljöpolicy, miljöprogram och miljörevisioner.
För att få en bättre överblick på miljöfrågorna så är man i behov av en miljösamordnare. Det praktiska miljöarbetet ska dock ledas av olika dagliga funktioner inom organisationen.
För att kunna inför miljötänkande i organisation överhuvudtaget så krävs det stor kunskap och medvetenhet hos de anställda. De anställda behöver även förstå företagets miljöstrategi och hur den är relaterad till de övergripande målen för affärsverksamheten. Därför satsar flertalet företat på utbildning av personalen, dels i grundläggande ekologi och de viktigaste miljöfrågorna, dels i syftet med företagets miljöarbete och vad man kan bidra med.
Kommunikationen med intressenter är ytterst viktig. Det är viktigt att både kommunicera internt och externt. När man har t ex styrelsemöte så kan man ha miljöfrågorna som en enskild punkt på dagordningen.
Den externa kommunikationen kan leda till att öka förståelsen för miljöarbetet internt. Kommunikationen med sina intressenter kan leda till att man finner nya intressanta områden inom miljön. Det kan också bidra till att leda utvecklingen framåt.
ISO 14001 är den vanligaste standarden för miljöstyrning, och är uppbyggd som ett detaljerat regelverk. Detta regelverk syftar till att förmå företagen att utforma sin organisation med hänsyn till dess påverkan på miljön. Som en röd tråd genom hela systemet löper kravet på dokumentation, alla händelser som kan anses relevanta skall dokumenteras för att uppnå kontinuitet i verksamheten.
För att ett företag skall bli certifierade enligt ISO 14001 måste det först och främst utveckla en miljöpolicy där mål beträffande företagets miljöbelastning bör ställas upp. I den inledande fasen krävs också en miljöutredning där man klarlägger vilka miljöproblem som företagets verksamhet ger upphov till samt att man utreder vilka olika krav som ställs på företaget.
Steg två i processen blir att praktiskt införa systemet i verksamheten samt att utarbeta metoder och arbetsrutiner. Det är viktigt att ansvarsfördelningen klargörs och att få hela organisationen engagerad i arbetet, här spelar ledande chefer en stor roll då de genom eget engagemang kan föregå med gott exempel och därigenom entusiasmera den övriga personalen.
När företaget gått igenom de olika stegen i ISO 14001 kan det bli opartiskt granskat genom en extern miljörevision. Den som utför revisionen benämns certifieringsorgan, vilka i sin tur skall vara kontrollerade och godkända av SWEDAC. SWEDAC är en statlig myndighet som skall verka som ett nationellt ackrediteringsorgan. Certifieringsförfarandet är uppdelat i sex olika faser:
- Planering
Här avgörs omfattningen av revisionen när revisorn anser att företaget är redo för revision. Förutsättningarna för revisionen gås igenom så att företaget vet vad som krävs.
- Förrevision
Denna är frivillig för företaget, men kan rekommenderas eftersom chansen att rätta till eventuella avvikelser på ett tidigt stadium ges.
- Certifieringsrevision
Här granskar miljörevisorerna systemet ingående, bland annat kontrollerar de att företaget uppfyller de olika krav som ställs i standarden samt att alla rutiner och instruktioner har integrerats i verksamheten.
- Efterrevision
Tillämpas om företaget blir underkänt vid certifieringsrevisionen. Efter det att företaget rättat till de brister som påpekats med systemet genomförs en ny revision på just de delarna.
- Utställande av
certifikat
När systemet uppfyller de krav som ställs i standarden utfärdas ett ISO 14001- certifikat.
- Uppföljande av
revisioner
Görs för att kontrollera att systemet fungerar och bibehålls. Här kontrolleras måluppfyllelsen samt att företaget verkligen arbetar med att ständigt försöka förbättra miljöarbetet.
När företaget gått igenom de olika stegen och fått sitt certifikat utfärdat genom en oberoende granskning och när man har fått en bild av hur systemet fungerar i praktiken, kan det vara dags att revidera sina miljömål och se över rutinerna. Detta för att hela tiden ha ett styrsystem som hela tiden anpassas till organisationens utveckling och som ses över genom återkommande miljörevisioner. Målet måste vara att efter hand höja företagets ambitionsnivå och därigenom gradvis förbättra dess miljösituation.
Att låta miljöcertifiera sitt företag medför självklart en rad positiva effekter, och även om tanken med ISO 14001 är att vara ett internt verktyg, så medför det även externa effekter. Konsumenternas medvetenhet ökar ständigt och därigenom ökar kraven på företagen att ha en miljömedveten organisation. Att inneha ett ISO 14001 certifikat ger företaget ett gott anseende och stärker dess image i förhållande till konkurrenterna, följaktligen är det även ett konkurrensmedel. Ett väl fungerande miljöstyrningssystem är också en investering för framtiden, vilket fler och fler företag börjat inse, och ser inte bara kostnader utan även möjligheter med systemet. Många företag som anser att själva certifieringsprocessen är för dyr och kanske kostar mer än den smakar, väljer att arbeta efter ISO 14001-systemet men att stå över certifieringsdelen.
EMAS (Eco Management and audit scheme)
1993 antogs EMAS, som är en EU-förordning av EU:s miljöministrar. EMAS är ej ett tvingande miljöstyrningssystem utan detta system antar företaget frivilligt. När man en gång har EMAS - registrerat sig så innebär detta samtidigt att man tillåter en offentlig granskning av företagets miljömål, miljöstyrningssystem och vad dessa miljöstyrningsssystem har åstadkommit i företaget. För att EMAS ska fungera, miljöstyrningssystem generellt sett, så gäller det att företagets miljöpolicy accepteras av medarbetarna och att det genomsyrar hela företagets organisation, från fabriksgolv till ledning.
Vad måste EMAS-registrerade företag göra?
- Man måste genomföra en miljöutredning, dvs man måste göra en analys av sina miljöförhållanden - hur påverkar vårt företag miljön och på vilket sätt gör vi det?
- Företaget måste även anta en miljöpolicy. Miljöpolicyn ska behandla övergripande mål, dvs en sorts vision, vad vill vi uppnå genom vårt miljöarbete? Den ska även ha med handlingsprinciper angående miljön, hur ska vi egentligen uppnå våra mål? När man utarbetar handlingsprinciperna så är det viktigt att detta överensstämmer med de befintliga miljölagarna.
- Organisationen måste utformas så att det går att säkerställa vår miljöstyrning. Företaget måste göra en ansvarsfördelning och utarbeta arbetsmetoder för respektive ansvarig. Här är det också viktigt att man till slut inte antar samma metoder år efter år utan att man uppdaterar detta ständigt och förbättrar metoderna.
- Företaget måste även genomföra en granskning av miljön. Granskningen är en utvärdering av organisationens sätt att arbeta för miljön och samtidigt visar vad arbetet har resulterat i.
- En miljöredovisning innefattas även i EMAS. I denna ska man beskriva företagets miljöpolicy och vilket arbete man bedriver för att förbättra miljön. Miljöredovisningen ska vara objektiv och göras av en oberoende kontrollant. Detta är viktigt då man strävar efter trovärdighet för företagets miljöarbete. Kontrollanten ska utses av SWEDAC.
Att EMAS - registrera sig kostar naturligtvis pengar, men det kan samtidigt innebära att man får en högre miljöprofil och även bidra till att man t o m sänker sina tillverkningskostnader; man får en konkurrensfördel. Att EMAS - registrera sig kostar i genomsnitt 25000 kr i registreringsavgift och de löpande kostnaderna ca 6000 kr/år i genomsnitt. Dessa kostnader innefattar endast kostnader för den utomstående kontrollanten och externa revisioner av miljön.
En
jämförelse mellan de olika miljöstyrningsstystemen ISO 14001 och EMAS
EMAS och ISO utgår från samma grundprincip, men EMAS tillför ytterligare några faktorer för att komplettera systemet: Ex. på faktorer är: kravet på en obligatorisk miljöutredning, samt ett mer inriktat arbete på att verksamheten skall leda till mindre miljöeffekter. Dessutom skall resultatet av miljöarbetet redovisas i en godkänd miljöredovisning (se fig.2) som skall ges ut minst en gång vart tredje, och detta sker i samband med årsredovisningen. Vidare så certifieras en hel organisation med ISO, medan man med en EMAS-registrering bara miljösäkrar en anläggning i företaget.
Fig.2: Den
väsentliga skillnaden mellan EMAS och ISO 14001
ISO 14001 används som ett internt ledningsinstrument för att kvalitetssäkra miljöarbetet. EMAS är, utöver detta, avsedd som ett kommunikationsmedel ut mot intressenterna, då det som nämnt ovan ingår en speciell miljöredovisning. ISO 14001 är därmed en del av EMAS.
Många EMAS registrerade företag har valt att bygga upp sitt miljöstyrningssystem enligt ISO 14001 och därtill skriva en miljöredovisning enligt EMAS. Detta är en vanligt förekommande procedur och därtill enkelt sätt att gå från ISO 14001 till EMAS. Alla miljökontrollanter är nämligen ackrediterade för ISO 14001.
ISO och EMAS är således inte två konkurrerande system, utan två kompletterande, där EMAS går ett steg längre. För att utnyttja systemets respektive fördelar kan det huvudsakliga miljöstyrningsarbetet ske enligt ISO 14001, medan miljöutredningen och den externa miljörapporteringen sker enligt EMAS
Fig.3: Så här fördelar sig de svenska
företagen certifierade enligt
ISO 14001 och /eller registrerade enligt EMAS.
Att
välja en strategisk roll angående miljöfrågor
Strategiska miljöfrågor är t. ex. kärnkraftsavveckling, försurning och växthuseffekten medan buller och oljeläckage klassificeras som operationella miljöfrågor.
Det är ytterst viktigt att företagsledningen identifierar vilka miljöfrågor som är av strategisk karaktär. Samtidigt är det viktigt att lägga stor vikt på frågor som: Vad tjänar vi pengar på? Att ha detta tankesätt utesluter inte miljötänkande, tvärtom kan detta skapa nya marknader och konkurrensfördelar genom att man differentierar sig, t ex genom att tillverka klorfritt papper. Därför är det viktigt att prioritera miljöfrågor som kan ha stor ekonomisk inverkan på företagets lönsamhet.
För att försöka finna dessa prioriterade miljöfrågor så har man fyra strategiska roller att förlita sig på.
Fig.4: De fyra strategiska rollerna
- Att möta minimikrav från myndigheter. Genom detta kan man undvika negativ publicitet. Att driva miljöfrågor på detta vis kan skapa utrymme att bygga upp miljömedvetande och skapa effektivare lösningar på miljöproblem. Har men ej ett gott miljörenommé kan detta sätt också vara tänkbart eftersom det fordras breda lösningar, dvs lösningar på alla plan inom organisationen för att skapa en trovärdig miljöprofil, och detta tar en lång tid att skapa.
- Att överträffa eller driva myndighetskrav. Att genomföra miljörelaterade investeringar och överträffa myndighetskrav kan åstadkomma lägre kostnader samtidigt som företaget stärker sin miljöprofil. T ex så gjorde Statoil ett strategiskt beslut om bensinåtervinning på samtliga bensinstationer, vilket senare ledde till ett myndighetskrav. Statoils investeringskostnad per liter såld bensin blev lägre än konkurrenternas. Riskerna med sådana beslut kan vara att om man väljer att driva sådana hårda miljökrav så kan andra företag också följa efter och göra likadant och detta kan resultera i att t ex Statoil får till slut göra ännu större investeringar än vad man gjorde från början. Statoils miljöstrategi konkurrerade ut flera mindre stationer som inte hade råd att följa dessa krav. Samtidigt kan detta slutligen leda till att man får en konkurrensfördel men då gäller det att man har ekonomiska resurser till detta utvecklingsarbete.
- Att överträffa eller driva marknadskrav. Genom att driva marknadskraven kan man med en väl genomtänkt marknadsplan driva upp efterfrågan på "gröna" produkter. Detta kan också skapa förutsättningar på att införliva högre kompetens i sitt företag. T. ex. arbetssökanden på Canon i Japan anger företagets miljöprofil som ett av de viktigaste skälen till deras intresse för företaget. Om företaget nu driver marknadskraven så ställer det höga krav på marknadsföringen. Konsten att förmedla produktens ökade miljövärde åsätts allt högre engagemang och kompetens i form av kunskap om miljön. Att företaget måste vara miljömedveten även på andra plan i sin organisation är ytterst viktigt då man exponerar företagets trovärdighet.
- Överträffa eller driva både myndighets- och marknadskrav. Detta är en kombination av punkten två och tre. Det har visat sig att företag som agerar aktivt mot sina marknader även väljer att driva myndighetskraven för att bibehålla och samtidigt öka sin trovärdighet.
Ofta, för att inte säga alltid, är det företagets intressenter som sätter miljökrav på företaget.
Inte sällan blir det konflikter mellan olika intressenters mål. Då gäller det att hitta en lösning där man kan tillgodose så många krav som möjligt. För att finna en godtagbar lösning måste företaget ha en allt större helhetssyn över alla de krav som dyker upp.
Beroende på hur man väljer att profilera sig enligt kriterierna nedan kan man i sin tur ställa krav på andra intressenter. Väljer man att bara möta minimikraven kan man inte vara med och påverka, men man riskerar inte heller att satsa på ett, som det senare kan visa sig, felaktigt system. Väljer man däremot att gå i bräschen har man större möjlighet att vara med och påverka, men riskerar samtidigt att satsa på fel system.
Företagets intressenter och deras förmåga att påverka företaget, där intressenten som har störst påverkan står överst:
- Myndigheter (ställer krav via lagstiftning och förordningar)
- Personal (ställer krav som innefattar arbetsmiljö, prestige och anställningstrygghet)
- Kunder (konsumenter och köpföretag. Konsumenter efterfrågar miljömärkta produkter i miljövänliga förpackningar och köpföretagen vill ha krav på miljöstyrningssystem.)
- Miljöorganisationer (protesterar offentligt, och kan på så sätt vända en opinion mot företaget)
- Styrelse, ägare (lönsamhetskrav för långsiktiga investeringar)
- Allmänhet (krav på miljö runt företaget, utsläpp, buller mm.)
- Konkurrenter (inga krav, men tvingar fram nytänkande inom företaget. Om konkurrenten miljöcertifieras innebär det ofta att även vi måste göra det)
- Leverantörer (vill inte att deras produkter skall hamna i dålig dager, viktigt att deras miljöpolicy stämmer överens med vår)
- Investerare (kräver lönsamhet. Tillgången på kapital är grunden för investeringar, som är nödvändiga för att företaget skall kunna uppnå sina miljömål)
Företag som väljer att miljöcertifiera sig förbinder sig därigenom att följa gällande lagar och bestämmelser. Det finns idag en mängd olika lagar som kan påverka företagens verksamhet på miljöområdet, här följer en kortfattad beskrivning av några av de viktigaste:
Denna lag reglerar bl. a avsättning av naturreservat och nationalparker samt fridlysning av djur och växter. Enligt lagen skall naturen betrakas som en nationell tillgång vilken man skall vårda och skydda.
Lagen är en ramlag som främst tillämpas när det uppstår föroreningar, giftiga utsläpp, buller eller annan direkt miljöfarlig verksamhet.
Reglerar huruvida skadestånd är berättigat eller inte.
Lagen reglerar bl. a hur kemiska produkter skall hanteras och vilka regler som gäller om man vill importera eller exportera dessa produkter.
Här behandlas frågor som rör skog och skogsmark och vilka regler som gäller för bl. a skötsel.
Detta är en ramlag som tillämpas genom bl. a kommunernas planläggning där hänsyn skall tas till olika intressen, exempelvis natur, kultur och exploatering.
Även denna lag tillämpas vid kommunernas planläggning och har stor betydelse vid miljökonsekvensbeskrivningar.
Det viktiga för företaget är att man har rutiner för att ta reda på vilka lagar och övriga myndighetskrav som är aktuella för just deras verksamhet. Detta kan vara en nog så besvärlig process där det även krävs god kommunikation och dokumentation inom företaget.
Att leda ett miljöarbete är ytterst viktigt för företag i syfte att vinna konsumenternas gunst. Miljöarbetet, kan man säga, drivs av företagen i symbios med myndigheterna.
Miljöarbetet drivs mycket som ett konkurrensmedel för att ge en bild av sitt företag som att de månar om kunderna. Just omtanken om kunderna tror vi är anledningen till att man driver ett miljöarbete samt att konkurrensen har ökat. Men även miljömedvetandet har ökat och i vissa fall tvingar myndigheter företag att införa vissa förbättringar på miljöområdet.
Arbetet med miljön har kommit långt. I dag har vi fått standardiserade system, vilket gör det lättare för företag att genomföra acceptabla miljöstyrningssystem.
Företag som driver miljöarbete måste ofta ha tillgång på kapital. Det är naturligtvis förenat med en viss risk att investera i miljöförbättrande åtgärder, precis som annan finansiell placering. Det viktigaste man bör tänka på när man driver miljöfrågor är om företaget tjänar pengar på denna satsning och om det är ekonomiskt försvarbart i framtiden samt att de miljömässiga argumenten även går att försvara i framtiden. Kan man överhuvudtaget tjäna pengar genom att satsa på miljön? Uppenbarligen. Det har vi visat i vår uppsats att man kan.
T ex så tjänade Statoil pengar på att göra miljöinvesteringar.
Miljöstyrningssystemen ISO 14001 och EMAS är effektiva system att eliminera påverkan på miljön av företaget. Naturligtvis kostar detta också och kräver mycket tid och framförallt engagemang av medarbetarna inom företaget.
Miljöfrågorna drivs ofta av entreprenörer, dvs det gäller att våga. Ibland har man inget val utan måste helt enkelt göra en förbättring av miljön eftersom kunder kräver det eller så har konkurrenter drivit igenom en miljöförbättring som kommer att bli tongivande för branschen, eftersom de lockar kunder med sina "gröna produkter". Ett annat tvingande fall är när riksdagen eller EU beslutar att införa hårda lagar och förordningar på miljöområdet. Detta gör att företag över en natt måste anpassa sin verksamhet, är detta rättvist? Vem vinner på detta? Ofta de med större resurser i form av kompetens och kapital. Företag måste få rimlig tid på sig att genomföra miljöförbättringar.
Samarbete med intressenter är viktigt tycker vi. Genom samarbete så får man dessutom större trovärdighet för sitt miljöarbete. Om Volvo köper produkter av en leverantör som inte driver ett miljöarbete så strider det mot Volvos egna miljöpolicy. En analys måste göras av underleverantörer och andra intressenter, så att företagets miljöpolicy stämmer överens med andras miljöföreställningar. Detta kräver säkert mycket arbete och övertygelse av både medarbetare och intressenter.
Miljöstyrningsinstrumenten är framförallt till för att underlätta att driva miljöfrågor och förbättra miljökompetensen inom företaget, inte bara att tjäna pengar. Ett effektivt miljöstyrningsinstrument kan leda till att man skär ner sina tillverkningskostnader och har god framförhållning mot framtida lagstiftning. Ett företag som stoltserar med att man kan återvinna si och så många procent av deras produkter vinner säkert många kunder. Men hur mycket får det kosta? Det är därför viktigt att man genomför marknadsundersökningar för att se hur efterfrågan för "gröna" produkter har utvecklats under en viss tidsperiod. Vad säger sådana undersökningar oss? Vi kommer bl a att få vetskap om vad vi är dåliga på, vad vi är bra på, och vad som kan förbättras. Det är helt klart en investering och kommer säkert att förbättra vårt miljöstyrningssystem. Marknadsföring och miljöstyrning kan alltså i vissa fall gå hand i hand. Därför är det viktigt att ekonomer jobbar ihop med miljökunniga så att även den kommersiella biten av miljöarbetet framhävs, vilket också är viktigt.
Bergström Sören
Catasús Bino
Ljungdahl Fredrik, Miljöredovisning,
ISBN 91-47-04348-2
Miljödriven Affärsutveckling, från myndighetskrav till strategiska möjligheter,
ISBN 91-7082-582-3
Bergström, S, Miljöredovisning, Liber Ekonomi
Larsson, L-O, Miljöredovisningen och miljöinformation i årsredovisningar, Studentlitteratur
Rasmusson, C, ISO 14000 light – Miljöarbete i företag utan krångel
och dammiga pärmar, Studentlitteratur
Offical Journal of the
european communities, vol.1 1993
Internet:
http://www.nutek.se/foretag/miljostyrning/praktiskatips.html