Protektionism och dess välfärdskonsekvenser
(Arbetet gjordes under
hösten 99 på högskolan i Skövde av Johan Jönsson, Marcus Karlsson samt av Henrik Sedenka.)
|
Innehållsförteckning 3 Handelsrestriktioner, åtgärder som är belagda med
avgifter 3.1.3
Tullarnas inflytande på den inhemska marknaden 3.1.4
Effekter på konsumentöverskott och producentöverskott 3.1.6
Importtull i ett litet land, välfärdsanalys 3.1.7
Importtull i ett stort land, välfärdsanalys 3.1.8
Frihandelszon och tullunion 4 Handelsrestriktioner, åtgärder som ej är belagda med
avgifter 4.2.2
Frivilliga exportbegränsningar 4.2.4
Teknisk, administrativa och andra handelshinder 4.2.5
Internationella karteller 4.4
Handel inom multinationella koncerner |
Merkantilisterna
mätte välfärden i ett land efter mängden ädla metallar. Idag är det snarare hur
vi utnyttjar våra resurser som bestämmer vår välfärd.
Syftet med
protektionistiska åtgärder var från början gott. Inhemska producenter och
arbetstillfällen skulle skyddas och därigenom skulle välfärden ökas, men med
facit i hand vet vi att så ej blev fallet.
I ett litet
land leder protektionism, oavsett om det är en avgiftsbelagd- eller en ickeavgiftsbelagd
åtgärd, alltid till välfärdsförluster. I ett stort land, som kan påverka världsmarknadspriset,
kan välfärden ökas endast på kort sikt, och då alltid på bekostnad av utlandet.
De olika åtgärderna
leder till skilda resultat. T ex leder en subvention till inhemska företag till
en mindre välfärdsförlust än tullar eller importkvoter, eftersom resurserna
inte allokeras på bästa möjliga sätt. Man kan säga att protektionismen hämmar
utvecklingen och det är något som straffar sig på lång sikt.
I denna
rapport redogörs de vanligaste protektionistiska åtgärderna tillsammans med
analyser av deras välfärdkonsekvenser. Vi har i vårt arbete försökt att
beskriva dem var och en för sig sorterade efter de två huvudrubrikerna:
avgiftsbelagd- samt ickeavgiftsbelagda åtgärder. I samtliga modeller förutsätter
vi full sysselsättning och fullt resursutnyttjande. Dessutom krävs att läsaren
har grundläggande kunskaper i nationalekonomi.
För att förstå
vad protektionism egentligen är räcker det inte att slå upp det i en ordbok; där
står: skyddstullsystem, vi skulle också vilja belysa protektionismen ur ett
historiskt perspektiv för att se vad protektionism faktiskt åstadkommer.
Från USA kom
under slutet av 1800-talet billig spannmål till Västeuropa pga. USA kunde
utnyttja såningsmaskiner och skördetröskor på ett effektivt sätt.
Jordbrukskrisen blev svår i Västeuropa och därför införde man skyddstullar.
Resultatet blev att arbetsfördelningen mellan de Västeuropeiska länderna blev
ineffektiv. Livsmedelspriserna gick upp.
Danmark
anpassade sig till denna situation och löste jordbrukskrisen genom att gå över
från spannmålsodling till tillverkning av mejeriprodukter och svinuppfödning i
stället. De allokerade sina resurser på ett effektivt sätt eftersom danskarna
tillämpade frihandel.
Sedan andra världskriget
har tullavgifterna successivt sjunkit. Detta tack vare bildandet av GATT vars
uppgift är att främja frihandel.
Under
1900-talets senare del har frihandelszoner skapats för att skapa en bättre
allokering av resurser i vår omvärld och förbättra välfärden. Exempel på detta är
EU och NAFTA.
3
Handelsrestriktioner, åtgärder som är belagda med avgifter
En tull är en
skatt på import- och exportvaror.
Det vanligast
förekommande är importtullar, men det finns även tull på export. U-länder tillämpar
ibland tull på export i syfte att få bättre priser och öka intäkterna. Detta gör
t ex Brasilien för att få ett bättre pris och därmed ökade intäkter på sin
kaffeexport. I-länder tillämpar oftast tullar på importvaror för att skydda sin
inhemska industri. T ex EU-bolag vill att den Europeiska Unionen ska införa
protektionistiska åtgärder i områden som bilindustrin, stål- och
kemikalieindustrin. De vill införa protektionistiska åtgärder mot länder utanför
EU. Detta är väldigt intressant att ha i åtanke då EU har uttalat sig positivt
om en öppen världsekonomi, med full tillämpning om frihandel. Bl. a. har stora
tillverkare som British Steel, Usinor Sacilor och Krupp Thyssen försökt att påverka
EU-kommissionen att något måste göras åt det billiga stålet som kommer från Östeuropa
och Asien.
Överlag har
tullavgifterna sjunkit successivt sedan andra världskriget och är nu i
genomsnitt ca fem procent av varornas värde.
Genom att man
inför tullar så höjs priset på den importerade varan och då blir, förhoppningsvis,
de inhemska producenternas konkurrenskraftighet bättre eftersom man har utjämnat
prisskillnaden mellan den "billigare" importvaran och landets inhemska
produkt. Genom att begränsa importer tror man sig kunna förbättra
bytesbalansen.
Statens intäkter
ökar som en konsekvens av tullavgifterna.
Tulltaxor kan
vara ad valorem, specifik eller en blandning av båda.
|
Ad valorem innebär
en fastställd procent på värdet av varan. T ex vi importerar danskt brännvin.
En flaska är värd 100 SEK och importören får betala 25 SEK i tullavgift. På
den andra flaskan betalar importören 50 SEK. Totalt blir detta med en 25 %
tullavgift ad valorem 75 SEK, dvs 100 x 0.25 + 200 x 0,25 = 75 SEK, för de båda
flaskorna. |
Specifik tull, vi
har en taxa på 25 SEK per flaska. Om vi importerar 1 flaska betalar vi 25
SEK. Om vi importerar 2 flaskor betalar vi totalt 50 SEK i avgift. |
Om vi har en
blandning, 1 % ad valorem och 20 SEK per flaska i specifik tullavgift så
betalar importören, flaskan är värd 100 SEK, 21 SEK. För den andra flaskan
som vi importerar betalar vi 22 SEK. Totalt betalar vi 43 SEK för de båda
flaskorna. |
3.1.3 Tullarnas inflytande på den inhemska marknaden
Dx och Sx
representerar Land 2:s efterfråga och utbudskurva för varan X.
Vid frihandelspriset Px=1 kr, konsumerar Land 2 70X (AB), av
vilka 10X (AC) tillverkas inom landet och 60X (CB) importeras. Med en 100 %
tulltaxa på varan X, stiger priset på vara X till Px=2 kr i land 2. Vid Px=2 kr
konsumerar Land 2 50X (GH), av vilka 20X (GJ) produceras inom det
egna landet och 30X (JH) importeras. Därför är inkomsteffekten (-)20X (BN);
produktionseffekten är 10X (CM), handelseffekten är (-)30X (BN+CM) och intäktseffekten
är 30 kr (MJHN).
|
· Konsumtionseffekten är 20X
(minskning i inhemsk konsumtion) |
· Produktionseffekten är 10X
(tillväxten i inhemsk produktion som resulterar från tulltaxan) |
|
· Handelseffekten (vinsten som tas
av regeringen) är 30kr (1 kr för de 30X som importeras) |
· Intäktseffekten, statens
intäkt till följd av tullen är 30kr (30 St. importeras för 1kr/st) |
3.1.4 Effekter på konsumentöverskott och producentöverskott
Som vi ser i
diagrammet minskar konsumentöverskottet från ARB 122.50 kr till GRH 62.50 kr,
dvs. med arean AGHB = 60 kr. Producentöverskottet ökar däremot som en följd av
tullavgiften. Producentöverskottet ökar genom arean AGJC = 15.)
Vad händer med
minskningen av konsumentöverskottet?
15 kr går till
producenterna som en finansiell intäkt, 30 kr går till staten (MJHN) och 15 kr är
kostnaden för den protektionistiska politiken. Dessa 15 kr är en dead-weight
loss, kostnaden för den protektionistiska politiken, eller en välfärdsförlust.
Denna välfärdsförlust uppstår p g a att delar av de inhemska resurserna
omlokaliseras från mer effektiv produktion av den exportbara varan Y till den
mindre effektiva produktionen av den importbara varan X. D.v.s. vi har med
ineffektivitet att göra, som vi själva skapar oss!
Vi kan med utgångspunkt
från våra slutsatser räkna på hur många jobb som vi räddar i vår industri. Såhär
gör vi: Vi dividerar förlusten av konsumentöverskottet med antal jobb som vi
har räddat i industrin tack vare tulltaxan
Ofta importerar
ett land råmaterial tullfritt eller inför en lägre tullavgift, till skillnad från
den färdiga varan. Detta gör man i syfte att stimulera den inhemska
produktionen och öka sysselsättningen.
Den nominella
tullavgiften är av intresse för konsumenter för den visar hur mycket
konsumenten behöver betala för protektionismen av den inhemska industrin. T ex
om vi inför en tullavgift på 10 %, ad valorem, och värdet på den importerade
varan är 100 kr (marknadspris), då ser de en ökning med 10 %, dvs. 110 kr måste
de betala för varan.
Producenters
synsätt:
Det effektiva
tullskyddet visar hur den inhemska tillverkningen är skyddad från den
importkonkurrerande varan.
Exempel:
Vi importerar
råmaterial för att tillverka telefoner. Priset på telefonen är 500 kr och pris
på råmaterial är 100 kr. Förädlingsvärdet är här lika med 400 kr som kan användas
till högre löner etc.
Låt oss anta
att vi importerar både telefoner och råmaterial.
Exempel 1: Generella tullar på allt, tullavgift 20 % ad valorem.
Telefon: 500 x 1.2 = 600 kr
Råmaterial: 100 x 1.2 = 120 kr
Förädlingsvärdet
ökar från 400 kr till (600-120) 480 kr.
Exempel 2: Tullavgift på import, som konkurrerar med landets produktion
Telefon: 500 x 1.2 = 600 kr
Råmaterial: = 100 kr, ej tullavgift på detta eftersom tanken
är att stimulera den inhemska produktionen och öka sysselsättningen i landet
Förädlingsvärdet
blir här: (600-400) = 500 kr.
Generellt gäller
att när insatsvaran importeras tullfritt eller till lägre tulltaxa än färdigvaran,
är det effektiva tullskyddet alltid högre än den nominella tulltaxan.
3.1.6 Importtull i ett litet land, välfärdsanalys
Det lilla
landet är för litet att kunna påverka priset på världsmarknaden. Däremot höjs
priserna inom det lilla landet.
När man inför
en tullavgift på vara X så ökar den inhemska tillverkningen av vara X och man
minskar tillverkningen av vara Y. Det slutar med att landets internationella
handel minskar och en välfärdsförlust uppstår då specialiseringen inom den
inhemska industrin minskar. Eftersom specialiseringen minskar så förlorar man
större intäkter än om man hade tillämpat frihandel. Välfärden minskar eftersom
det lilla landet inte har fördelat landets resurser optimalt, därmed förlorar
vi intäkter.
Om tullen blir
för hög återgår landet till självhushållning och all internationell handel upphör.
Sådana tullar kallas oöverkomliga.
3.1.7 Importtull i ett stort land, välfärdsanalys
När ett stort
land inför tullavgifter kan de påverka priset på världsmarknaden.
När det stora
landet inför tullavgifter så kommer de att vilja ha fler enheter av importvaran
för varje enhet av exportvaran som de byter och bytesbalansen mellan de olika
varorna förändras. Även i detta fall så minskar volymen i den internationella
handeln och det blir en välfärdsförlust. Till skillnad från det lilla landet så
får det stora landet bättre handelsvillkor, vilket ökar landets välfärd. Om den
sammanlagda välfärden blir bättre, sämre eller oförändrad beror på dessa båda
krafter.
3.1.8 Frihandelszon och tullunion
En
frihandelszon är en form av ekonomisk integration där alla länder tar bort alla
handelshinder men behåller deras egna handelspolitik.
Tullunioner är
samma sak som frihandelszoner med den skillnaden att de har en gemensam
handelspolitik och inför gemensamt tullavgifter mot länder som står utanför
unionen, t ex som den Europeiska Unionen gör.
4
Handelsrestriktioner, åtgärder som ej är belagda med avgifter
En importkvot är
det mest viktiga icke-avgiftsbelagda handelshindret. Detta innebär att man har
infört begränsningar för antal varor som får importeras eller exporteras. Efter
andra världskriget har importkvoter använts av många i-länder som medel att
bl.a. skydda det inhemska jordbruket och detta medel används även av u-länder för
att förbättra deras handelsbalans.
Låt säga att
Sverige inför en importkvot på det danska brännvinet. Vi sätter kvoten lika högt
som om vi hade importerat varan till en tullsats på 100 %. Vad händer? Dansken
höjer priset på sitt eldvatten, för de kan ta samma pris som om svenska staten
hade infört en 100 % tullavgift på brännvinet eftersom man ändå bara får ta in
en viss kvot, och svenska staten får inte in en krona i tullintäkt. Detta innebär
att dansken blir jätteglad och jätterik(!) och den vodkaberusade svensken
subventionerar den danske exportörens vinster.
Diagram 2
Dx och Sx är
landets efterfråge- och utbudskurva av vara X. Vid frihandel skulle varan
kostat 1 kr, en importkvot på 30X skulle resultera i Px=2 kr, dvs precis som
vid en 100 % tullavgift; jämför med diagram 1, och en konsumtion av 50X (GH) av
vilka 20X (GJ) tillverkas på den inhemska marknaden. Om regeringen bjöd ut
importlicenser i en marknad med fullständig konkurrens skulle vinsten bli 30
kr, dvs en del skulle tillfalla statskassan (JHNM), precis som vid en 100 %
tullavgift. Om efterfrågan i landen ökar från Dx till D´x vid den givna
importkvoten på 30X (J´H´) så skulle priset öka till Px=2,5 kr och den inhemska
tillverkningen skulle öka till 25X (G´J´) och den inhemska konsumtionen skulle öka
till 55X (G´H´). Med en 100 % tullavgift i detta fallet skulle priset vara
konstant vid Px=2 kr, eftersom vi kan importera hur mycket vi vill mot en
tullavgift, och den inhemska produktionen skulle stanna på 20X (GJ) men inhemsk
konsumtion skulle öka till 65X (GK) och import till 45X (JK).
Av all världshandel
omfattas ca 50% av någon sorts handelshinder och de nyprotektionistiska åtgärderna
har tagit en allt större del av dessa.
Följande
typer av handelshinder räknas till den så kallade nyprotektionismen:
Subventioner
kan vara av vara av olika slag. Dels kan företagen få pengar (bidrag) för att
upprätthålla sin produktion, eller skattelättnader av olika slag eller också
kan de få lån med mycket förmånlig ränta. Allt detta görs för att stimulera
landets inhemska produktion och därmed förbättra exporten och handelsbalansen.
Vissa
branscher får större subventioner än andra. Till dessa räknas bl.a. jordbruket.
Som exempel kan nämnas att EU:s jordbruk till 49% finansieras av subventioner.
Som
protektionistisk åtgärd har subventionen den fördelen att den leder till mindre
välfärdsförlust än tullen och importkvoten.
Dock finns det
en risk att producenten inte längre är lika angelägen om att fortsätta utveckla
sin produkt. Omoderna produkter och kostnadsineffektivitet blir följden av
detta.
4.2.2 Frivilliga exportbegränsningar
Ett
importerande land påför ett exportland genom påtryckningar en frivillig
exportbegränsning. Detta gör man för att rädda den inhemska industrin i
importlandet. Effekterna av de frivilliga exportbegränsningarna är detsamma som
med importkvoter förutom att de administreras av det exporterade landet. Exportören
höjer sina priser och importlandet ökar sin produktion men totalt sett minskar
konsumtionen i importlandet.
Dumpning är när
ett land exporterar en vara vid en kostnad som kan vara lägre än
tillverkningskostnaden. Detta gör man t ex för att penetrera en ny marknad
eller pga. överkapacitet i hemmamarknaden. Exempel på detta menar Curtis
Barnett, vd i Bethlehem Steel i USA, som anklagar Japan, Brasilien och Ryssland
för dumpning av stålprodukter på den amerikanska marknaden. Han hävdar att de
amerikanska kunderna erbjuds varorna för en kostnad under
tillverkningskostnaden.
Vi kan
konstatera att det finns tre fall av dumpning:
·
Internationell prisdiskriminering – en inhemsk
monopolist försöker maximera vinsten genom att sälja varan till ett högre pris
på den inhemska marknaden än vad denna gör på den internationella marknaden.
·
Tillfällig dumpning – att sälja en vara under tillverkningskostnaden
för att penetrera en ny marknad och sedan skaffa sig en monopolställning för
att därefter höja priserna igen.
·
Sporadisk dumpning – detta innebär att man säljer varor utomlands
till ett vrakpris eftersom de ej går att sälja på hemmamarknaden.
4.2.4 Teknisk, administrativa och andra handelshinder
Detta kan t ex
vara att det finns olika standarder i olika länder. T ex i
mobiltelefonmarknaden, olika bandbredd i olika länder; 900 bandet i Sverige och
800 bandet i Storbritannien. Bl a säger Sari Baldauf, vd Nokia Communications,
att de olika mobiltelefonoperatörerna blir allt större och att detta påverkar
standarder. Det bästa vore om man kunde komma överens om en gemensam global
standard så att Nokia, eller helst Ericsson eftersom det är ett svenskt företag,
kunde dra nytta av fördelarna vid stordriftsfördelar, dvs minskande
styckkostnader så att vinsten eventuellt kunde ökas.
Andra hinder
kan vara säkerhetsbestämmelser i olika länder, hygienbestämmelser och att man märker
varorna med dess ursprungsland och innehåll. I Sverige får man t ex ej sälja
varor utan en svensk bruksanvisning. Dessa bestämmelser kan leda till att
utbytet med andra länder stagnerar och detta kan uttryckas i en begränsning av
världshandeln, vi får en välfärdsförlust.
4.2.5 Internationella karteller
Detta är en
organisation där leverantörerna finns i olika länder. Denna organisationens
huvuduppgift är att begränsa exporten, tillverkningen och höja priserna i syfte
att maximera vinsten. Det är också viktigt att det ej finns några nära
substitut till organisationens vara annars kan man ej höja priserna och därmed öka
vinsten.
Eftersom det
ej finns några nära substitut till olja så var OPEC väldigt effektivt och
vinstgivande under 1970-talet. På 1980-90-talet så tog andra icke-medlemmar i
OPEC initiativ att lägga sig under OPEC:s oljepris, bl a Norge gjorde detta.
De ekonomiska
teorierna visar då att kartellerna med tiden blir ostabila och till slut
havererar. Om kartellerna däremot är framgångsrika så kan de agera som en
monopolist, dvs öka producentöverskottet, minska konsumentöverskottet och därmed
minskar konsumtionen och en välfärdsförlust uppstår, som en följd av prishöjningarna.
Offentlig
upphandling diskriminerar ofta utländska varor. Detta är inget nytt problem,
men det har blivit allt viktigare i och med att den offentliga sektorn utgör en
allt större marknad.
4.4 Handel inom multinationella koncerner
Handeln inom
multinationella koncerner motsvarar en betydande del av i-ländernas export. Här
styr inte de "vanliga" marknadskrafterna när det gäller priser,
produktval och lokalisering. Ibland kan företagens och regeringarnas målsättning
kollidera, vilket kan leda till att regeringarna i små nationer kan få svårt
att genomföra sin ekonomiska politik.
Kapitalkontroll
är en reglering av valutaflödet. Dessa regleringar kan användas på olika sätt.
Ett sätt är att hindra kapitalflykten. Detta har visat sig nästintill omöjligt,
eftersom man inte kan täppa till alla vägar för kapitalet att flöda ut ur
landet. Samtidigt kan dessa regler avskräcka utländskt kapital att komma in på
marknaden.
Ett annat sätt
är att inför regleringar, för att försvåra inflödet av kortsiktigt kapital.
Detta för att förhindra alltför stora svängningar i valutakurserna. En
reglering av det kortsiktiga kan, om det görs på ett skickligt sätt, främja den
ekonomiska utvecklingen. Kravet då är att de är tillfälliga och att de
kombineras med ekonomiska reformer. Chile är här ett bra exempel på hur man
lyckas. De hade tidigare problem med ett stort kortsiktigt utländskt
kapitalinflöde på grund av deras höga ränta. Detta ledde till att valutakursen
sköt i höjden och den inhemska konkurrenskraften sjönk kraftigt. Genom olika
restriktioner, bl a en minimitid för utländska investeringar på ett år, har man
lyckats få bukt med dessa problem.
Även en
devalvering kan ses som en protektionistisk åtgärd. Vid en devalvering ökar den
inhemska produktionens konkurrenskraft på kort sikt, eftersom utländska varor
blir dyrare. Den fördelen minskar dock med tiden, eftersom även inhemska
produkter ofta innehåller utländska komponenter, som då blir dyrare. Risken är
också stor att devalveringsvinsten äts upp av snabbare inflation.
4.7 Något om den "gröna"
protektionismen
På senare år
har i-länder alltmer börjat engagera sig i miljöfrågor. Är detta engagemang ärligt
menat eller är det en förklädd protektionism? Såhär säger Goh Chok Tong, premiärminister
i Singapore:
"Begreppet
hållbar utveckling har också blivit förknippat med bredare debatter om frågor
som inte är direkt relevanta för skydd av miljön. Detta har gett näring till
misstanken om att miljöfrågor används av Nord som en förklädd protektionism för
att hålla utvecklingsländerna nere.
Exempel:
1988 förbjöd
USA import av utländsk tonfisk, som hade fiskats med metoder som kunde döda
delfiner. Detta gjordes för att skydda amerikanska tonfisksfiskare. Detta gjorde
att Mexico gick igenom en rättsprocess med USA i förrundan av "Uruguay
Round" och fördömde då det protektionistiska USA. Mexico menade också att
de var så fattiga att de inte hade råd att hänga med i de rikas plötsliga
engagemang för miljön. Mexico menade att USA praktiserade en "grön"
ekonomisk imperialism. Till slut vann Mexico rättsfallet. GATT menade att man
kunde ej diskriminera en viss produkt p g a sättet den tillverkas på.
Det finns även
starka krafter mot frihandeln. Inför EU:s regeringskonferens 1996
aktualiserades dessa krafter som ibland kallas för "Den nya
protektionismen". En man som en gång var en entusiastisk förkämpe för
liberalismen, men som nu är en bitter motståndare till densamma är John Gray. I
en artikel i Sunday Times i oktober 1994 skriver han om hur frihandeln hotar
att " undergräva tryggheten för medelklassen." Vad som kommer att hända,
enligt Gray, är att den ökade frihandeln får till följd att lönerna i västvärlden
pressas ned till samma nivå som i tredje värden. Med andra ord står massarbetslöshet
och drastiskt sänkt levnadsstandard för dörren om frihandel införs på global
nivå. Inte heller tjänstesektorn går säker, eftersom de tack vare ny teknik
kommer att kunna förlägga sin verksamhet där lönerna är lägst.
Även
Europaparlamentarikern Sir James Goldsmith är emot frihandeln. I sin bok The
trap beskriver han hur vi kommer att "exportera arbetstillfällen och
importera arbetslöshet". Han menar att invånarna i västvärlden skulle bli
de stora förlorarna, men även företag, som skulle dra fördel av de låga lönekostnaderna
, skulle i ett längre perspektiv förlora på frihandeln.
Att exempelvis
japanska och amerikanska företag väljer att investera i Storbritannien, då de
skall skaffa produktionskapacitet i Europa, och inte i mer utpräglade låglöneländer
som Portugal eller Grekland, verkar de ignorera i sina resonemang.
Arbetskraftens kompetens, företagarklimat och produktiviteten verkar trots allt
ha en stor betydelse vid val av produktionsområde.
Det vanliga
argumenten för regleringar och höga tullar är att sådana åtgärder skulle skydda
ett lands ekonomi. Men protektionism är ingen långsiktig och hållbar lösning för
att komma till rätta med ekonomiska problem. Praktisk erfarenhet och forskning
visar att protektionistiska åtgärder på längre sikt snarare förstör det
ekonomiska systemet och skapar obalanser. Kortsiktigt kan t ex högre tullar rädda
inhemska jobb, men på längre sikt försvinner denna fördel då det minskar
effektiviteten i den inhemska ekonomin. Företagens drivkraft att utvecklas och
pressa kostnader minskar. Genom politisk inblandning hålls gamla branscher vid
liv med resurser som skulle gjort bättre nytta i någon annan sektor. Dessutom försvåras
specialisering, eftersom internationell handel är förutsättning för detta.
Pengar, teknik
och idéer strömmar över gränserna och företagens nationalitet blir allt mindre
viktigt för ett lands välstånd. Ett utländskt företag som satsar i ett annat
land bidrar mycket mer till det landets välstånd än ett inhemskt företag som
investerar utomlands. Därför blir det viktigare för en nation att öka sin förmåga
att hantera den globala ekonomin än att motverka den genom protektionistiska åtgärder.
Ahnlind
Anders, (1998) Världspolitikens dagsfrågor nr 4, WTO och frihandelns
framtid, ISBN 91-7183-929-0
Bergström Börje,
Löwgren Arne, Almgren Hans, (1992) Alla tiders historia, fjärde
upplagan, Gleerups, ISBN 91-40-61521-9
El-Agraa Ali M., (1998) The economics of the
European Community, fourth edition, Harvester Wheatsheaf, ISBN
0-7450-1579-4
Jonung Lars, Prisregleringen,
företagen och förhandlingsekonomin, ISBN 91-7150
Palm Gunnar,
(1984) Världspolitikens dagsfrågor nr 4, Handelskris? ISBN 91-7182-543-6
Salvatore Dominick, (1998) International economics,
sixth edition, Prentice Hall
ISBN
0-13-889916-9
Schuller
Bernd-Joachim, (1998) Föreläsningsanteckningar F11-F15, Mikroekonomi och
internationell handel, Institutionen för samhällsvetenskap, Högskolan i Skövde
(1995)
Svenska akademiens ordlista över svenska språket, elfte upplagan,
Norstedts förlag
ISBN
91-1-863722-1
Alternativ
rapport om handel, UFFN förlag, ISBN 91-972100-5-6
Veckans affärer
nr 41, (1998) Sari ger Nokia den rätta sisun
Dagens
Industri, (1998-10-05) Iskalla vindar över stålindustrin
Dagens
Nyheter, (1998-10-06) Reglering kan inte hindra kapitalflykt
Internet:
http://192.36.49.245/agenda21/mer_om_agenda21/hallbar_utveckling/miljosky.htm
http://www.eleves.ens.fr:8080/home/boyd/ruiz.html
http://www.buyamerican.cc/protectionism.shtml