|
Staffan Ander är idag VD respektive chefredaktör.
Vi bad sedan Håkan att berätta lite om en vanlig dag på tidningen.
Dagen börjar för oss nyhetschefer vid halv åttatiden, den övriga personalen börjar vid halv nio. Sedan klockan nio har vi ett så kallat morgonmöte, då vi går igenom och delar ut uppgifter som de olika reportarna ska syssla med under dagen. Klockan 13 brukar vi hänga upp morgondagens preliminära sidoplanering på en plastvägg mitt på redaktionen. Denna planering hinner bli ändrad många gånger innan den bokas och blir tryckt. Då börjar även nattchefen jobba. Klockan halv fyra börjar nattredigerarna och vi som jobbat sedan i morse slutar vid fem snåret. Men kvällsreportrarna har redan börjat vid tvåtiden. Sammanfattningsvis kan man säga att tidningens stomme är klar redan på eftermiddagen innan utgivningsdagen, men den kommer att ändras många gånger innan dess. Fram till klockan 23 kan man lämna in nytt material eller ändra plats på artiklar utan att skapa några problem. Man kan ändra fram till klockan 1-2 på natten, men då måste man stoppa pressarna och hela processen får börjas om.
En sak som jag länge har undrat är hur tidningar och TV-stationer får reda på alla nyheter, hur gör ni?
Ja, det mesta finns planerat i en dagbok med 365 fack, en för varje dag. Där i finns planerade arrangemang som vi fått inbjudan till, t.ex presskonferanser. Där finns även annonser och insändare som planerats till just den dagen. Sen får vi även tips ifrån privatpersoner som vet att det hänt något speciellt, som vi sedan kollar upp och ser om det är värt att skriva om. Vi får även telefonsamtal från personer som tycker sig ha gjort något speciellt eller ha råkat ut för något. Vi går även varje dag till polisen och går igenom deras in- och utgående post. Samma sak gör vi på kommunkontoren, länsstyrelsen, landstinget och åklagaren. Varje dag kollar vi även tingsrätten, om det har utfallit några nya domar eller om det under dagen kommer att inträffa några intressanta rättegångar. Vi går till länsrätten, där de tar upp skatte- och körkortsfrågor, alkoholserveringstillstånd m.m. Sedan ingår det ju i det journalistiska yrket att vara nyfiken och ständigt hålla ögon och öron öppna.
Vad anser du vara en "bra" nyhet?
- Jaa, människor tycker alltid att det är intressant att läsa om det som berör dem. Det kan ha varit en jordbävning i Japan och 100 personer dör, medan det sker en drunkningsolycka här ute i Klarälven med en död, gissa vilket som hamnar på förstasidan? Drunkningsolyckan såklart! Man ska kunna känna igen sig, kunna tänka "det kunde lika gärna ha hänt mig". Vill man att en artikel ska läsas av många ska den handla om barn eller djur, för det berör och människor känner en själslig närhet till just dessa ämnena. En bra nyhet ska människor alltid kunna känna närhet till, både psykiskt och geografiskt.
Hur lägger ni upp första sidans utseende och vilka nyheter prioriterar ni till den?
- Blandningen är viktig på första sidan. Det ska finnas något där för varje läsare, något för varje smak. Nyheterna ska vara av olika karaktär. Inte bara politik eller bara krigsnyheter, utan att sätta ihop en bra blandning av "hårda" och "mjuka" nyheter är viktig. ( Under kategorin hårda nyheter ligger sådant som handlar om krig, kriminalitet och olyckor, medan mjuka nyheter är t.ex nya mediciner eller nya lärosätt). Det är också viktigt att ha bilder som lockar, man kanske ser en trevlig bild och på det viset blir intresserad av att kolla vad det handlar om.
En nyhetstidning är väl kanske något som mest vuxna läser, försöker ni på något sätt att ibland rikta in er mer på ungdomarna?
- Ja, vi försöker vara ganska breda och inte använda så svåra ord och sånt. Vi försöker undvika att använda för mycket facktermer. Skulle dessa ändå förekomma, brukar vi ha en faktaruta i anslutning till artikeln. Vi har faktiskt börjat satsa mer på ungdomarna nu. Vi har t.ex sedan en och en halv månad tillbaka startat en bilaga som vänder sig helt till ungdomarna. Vi kallar den Intro, och den följer med tidningen varje fredag. Vi hoppas att detta ska uppskattas.
Hur ser arbetsmarknaden ut för journalister just nu?
- Tyvärr inte så bra. Göteborg är den plats i Sverige som det är absolut svårast för journalister att få jobb just nu. Man kan i och försig arbeta som frilansjournalist, men man tjänar knappt nånting på det. För ett bra reportage får man mellan ett och två tusen kronor, ingenting att försörja sig på alltså.
|
|