2 Tillgänglig högskoleutbildning

Ett av målen med högskolan är att den ska ha samma tillgänglighet för alla medborgare oavsett kön, ålder samt geografisk, kulturell och social bakgrund. Det bör också vara en målsättning att de som uppfyller kraven för att få studera vid högskola också skall få en plats. En sned rekrytering innebär att många individers kompetens går förlorad.

2.1 Könsmässig rekrytering

Inom dagens högskola är över hälften av de studerande kvinnor, men valet av utbildning är fortfarande i hög utsträckning könsbundet. Kvinnor är underrepresenterade på bl a tekniska utbildningar och män på bl a pedagogiska utbildningar. Dessutom är andelen kvinnor på forskarutbildningar liten och av professorerna är mindre än tio procent kvinnor. Detta förhållande kan antas ändras i viss mån då kvinnor som befinner sig i grundutbildning idag kommer högre upp i systemet.

De könsbundna valen till högskolan beror i stor utsträckning på attityder som grundläggs redan på för- och grundskolenivå. Avsaknaden av kvinnliga förebilder kan antas ha en negativ inverkan på kvinnors ambition att fortsätta vidare till högre studier. Den sneda könsfördelningen borde kunna åtgärdas genom att på grundskole- och gymnasienivå bedriva rekryteringskampanjer till exempelvis tekniska utbildningar och vårdutbildningar. I dessa kan studenter hjälpa till för att ge "jordnära" förebilder. Dessutom bör tjänstetillsättande organ ha en jämn könsfördelning, så att både manliga och kvinnliga perspektiv tydligt kommer fram. Många av problemen mellan kvinnor och män har visat sig bero på språkliga missförstånd. På många håll har utbildningar inom området givit goda resultat. Ökade satsningar på utbildning i jämställdhetsfrågor, med betoning på språk och tänkande, måste därför genomföras.

CHF anser

att rekryteringskampanjer skall bedrivas på grundskola och gymnasium i syfte att minska de könsbundna valen till högskolan.
att organ som tillsätter tjänster och fördelar forskningsanslag skall ha en jämn könsfördelning.
att jämställdhetsfrågor skall genomsyra all utbildning.

2.2 Geografisk rekrytering

Det finns fortfarande markanta skillnader i rekryteringen till högskolan beroende på geografisk härkomst. Medelutbildningslängden är högre runt högskoleorterna än i övriga delar av Sverige.

För att jämna ut de geografiska skillnaderna i rekrytering är det viktigt att ha en god tillgänglighet till den högre utbildningen. På så vis kan befintliga begåvningsreserver utnyttjas och det ökande kunskapsbehovet i alla delar av landet tillgodoses. Detta uppnås genom en starkt decentraliserad högskola.

Den decentraliserade högskolan har större möjligheter att inhämta kunnande från hela landet. En decentraliserad högskola har också bättre förutsättningar att optimera utbildningskvaliteten. Undersökningar från USA visar att de bästa utbildningsresultaten uppnås vid högskolor med 7000- 8000 studenter. Även regionalpolitiska skäl talar för ett decentraliserat högskolesystem. Runt dessa sker en dynamisk utveckling som höjer regionens kunskapsintensitet och genererar arbetstillfällen.

De små och medelstora högskolorna bör utveckla en utbildnings- och forskningsprofil som stämmer överens med de lokala förutsättningarna och som utnyttjar deras funktion på det nationella planet. De skall dessutom få fasta forskningsanslag som är kopplade till examensrättigheterna, vilket också gör dem mer självständiga gentemot universiteten.

Man bör också satsa på en utveckling av utlokaliserad utbildning och undervisning på distans. De nya kommunikationsmöjligheterna skapar goda förutsättningar inom många ämnesområden att studera på hemorten. En ökad användning av informationsteknologi krävs som komplement till återkommande möten på studieorten och underlättar för den som ej har möjlighet att befinna sig på högskoleorten att ändå bedriva studier.

För att ge alla samma möjlighet att söka en utbildning, är det viktigt att det finns samlad information om utbildningsutbudet. Högskolan skall ha det direkta ansvaret för denna information. Antagningen skall ske lokalt. De lokala urvalssystem som används måste säkerställa en grundnivå på förkunskaperna och får inte verka diskriminerande gentemot vissa grupper.

CHF anser

att en kraftfull satsning skall göras på de små och medelstora högskolorna
att satsningar på vidareutveckling av utlokaliserad utbildning och utbildning på distans görs
att en samlad information om kursutbud skall finnas tillgänglig.
att tydliga regler för de lokala antagningarnas utformning bör sättas upp.

2.3 Kulturell rekrytering

Invandrarungdomar är en grupp som kräver extra uppmärksamhet inom grundskola och gymnasium inför sitt val till högskolan. De hindras ofta av språksvårigheter och sin sociala situation. Detta är en viktig uppgift för SYO-verksamheten att ta hänsyn till.

Invandringen till Sverige har fört med sig kunskapsmässiga resurser, som i stor utsträckning förblir outnyttjade. Många invandrare har en kvalificerad eftergymnasial utbildning eller högskoleutbildning i bagaget. De kan få sin utbildning värderad och översatt efter motsvarande svensk eller internationell standard. Detta är dock inte tillräckligt. Problemen kvarstår för många, de kommer inte in på arbetsmarknaden dels för att man saknar praktik och kontakter, dels för att det kan behövas kompletteringar av tidigare utbildning. Vi föreslår därför att det inrättas en utbildning där den enskilde kan komplettera sin utbildning samt att det inom utbildningen ges en kvalificerad språkundervisning i svenska och fackspråk. En tredje del i utbildningen skall vara riktad yrkespraktik där den enskilde ges möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, skaffa kontakter och erfarenhet.

CHF anser

att särskilda insatser bör göras för invandrarungdomar på grundskola och gymnasium för att inspirera dem att söka sig till högskolan.
att satsningar på utbildningar för invandrarakademiker skall göras i syfte att möjliggöra komplettering av deras utbildning, ge erforderligaspråkkunskaper samt yrkespraktik

2.4 Åldersmässig rekrytering

Högskolesystemet bör ha ett brett kursutbud för vidareutbildning, då det inom många utbildningar finns risk för inaktualitet med den nutida snabba utvecklingen och allt högre krav på specialisering. Det är naturligtvis inget mål i sig att studenterna på högskolan skall ha så hög medelålder som möjligt, men det kan vara ett bra mått på högskolornas tillhandahållande av ovan nämnda utbildningstyp. Livserfarenhet är en viktig faktor som ofta försummas vid antagningarna. Det är dessutom viktigt att högskolan inte utestänger personer som gör nya vägval i ett senare livsskede. Man skall dock komma ihåg att det även för ungdomar är viktigt att, i den utsträckning som är nödvändigt, ha tillgång till högre utbildning.

För att komma till rätta med de "åldersmässiga" problem som finns är det viktigt att utveckla kvälls- och distansutbildningar, sommarhögskolor samt att anpassa dessa utbildningar till tänkta målgrupper. Möjligheterna till denna anpassning ökar med ett mer decentraliserat högskolesystem, som kan ta hänsyn till lokala förutsättningar och behov.

CHF anser

att satsningar skall göras på kvälls- och distansutbildningar samt sommarhögskola.
att olika former av livserfarenhet prioriteras i större utsträckning vid antagning till högskolor.

2.5 Social rekrytering

För att ge samma möjligheter för personer med olika social bakgrund att utbilda sig vid högskola, är det framför allt viktigt att skapa ett rättvist studiemedelssystem. Krav på att behörighetsgivande utbildning och urvalskriterier, såsom högskoleprov, skall vara avgiftsfria måste också ställas.

(Se även kapitel 7.)

Centerns Högskoleförbunds hemsida