4 Kvalitet

4.1 Kvalitetssäkring

Grundläggande för utbildningen i högskolan är att den skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund, genomsyras av jämställdhet, internationell förståelse samt förmedla en demokratisk grundsyn och medvetenhet om ekologiska samband. Även studier som innefattar tvärvetenskapligt perspektiv och stoff från alternativa betraktelsesätt främjar kvaliteten. Alla de ovanstående faktorerna påverkar kvaliteten och förutsättningarna för ett gott kvalitetsarbete i den högre utbildningen.

Kvalitet är inget absolut och klart mätbart begrepp. CHF avvisar därför alla försök att mäta kvaliteten i högskolans utbildning med ett begränsat antal mått, sk kvalitetsindikatorer. För CHF är en högkvalitativ utbildning den utbildning som ger en god vetenskaplig grund och uppfattas som meningsfull både för den enskilde studenten och för samhället. Hur meningsfull denna utbildning blir påverkas sedan av t ex lärarens kunskapsnivå, kontakten med aktuell forskning inom området, internationella kontakter, tillgången till lokaler och utrustning, antalet lärare, vilka studenter som läser utbildningen osv. CHF avvisar vidare eventuella förslag att gradera de olika högskolorna kvalitetsmässigt, t ex genom att upprätta "rankinglistor". Istället måste det fastställas en grundnivå, ett "golv", vilken är den lägsta nivån för all högskoleutbildning i Sverige. Dessa grundkrav kopplas till den enskilda högskolans rätt att utfärda examen och rätten att erhålla statsbidrag.

De olika högskolorna måste av staten stimuleras att bedriva kvalitetsutveckling där målet hela tiden är att förbättra och utveckla utbildningen vid högskolan. Ansvaret för detta arbete skall ligga på högskolestyrelsen/rektor och skallinte delegeras. Statens ansvar för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring ligger i att tillföra ekonomiska resurser som gör det möjligt för högskolorna att uppnå målen. Staten har också ansvar för att högskolornas verksamhet granskas. Vidare har staten ett ansvar när det gäller att tillföra resurser till nya högskolor. Högskolornas kvalitetsutvecklingsarbete skall självklart redovisas och följas upp.

Studenterna har en självklar del i arbetet med att säkra och utveckla kvaliteten i högskolan. De skall därför kunna delta i allt utvärderings- och uppföljningsarbete inom högskolan, på såväl lokal som statlig nivå. Studenternas del i kvalitetsarbetet får inte inskränkas till att enbart omfatta ifyllande och sammanställning av diverse kursutvärderingsformulär, även om detta givetvis är en mycket viktig del i kvalitetsarbetet. Vidare skall studenternas synpunkter och åsikter dokumenteras och beaktas. Det är också självklart att studenten skall delta i planeringen av verksamheten i högskolan, t ex är det viktigt att de studerande inte bara lämnar synpunkter efter en genomgången kurs utan att de också deltar vid planeringen av densamma.

CHF anser

att kvalitet inte kan mätas med s k kvalitetsindikatorer och att gradering av högskolorna utifrån kvalitet är förkastligt
att en grundnivå lika för alla skall fastställas kopplat till examensrätt och statsbidrag
att högskolan skall bedriva ett kvalitetsutvecklingsarbete i syfte att hela tiden förbättra och utveckla utbildningen
att staten har ett ekonomiskt ansvar och ansvar för verksamhetsgranskning vid högskolan.

4.2 Studentinflytande

4.2.1 Deltagande i beslut

Studenterna skall ha ett avgörande inflytande över verksamheten inom högskolan. Ett starkt studentinflytande är enligt CHFs uppfattning en viktig kvalitetsfaktor för den utbildning och övriga verksamhet som bedrivs vid högskolor och universitet. Studenterna är de som är närmast berörda av de beslut som fattas rörande utbildningen. De besitter också en stor kunskap om sin egen utbildning och är därmed en form av experter inom området. Detta är en viktig kompetens som måste tillvaratas. Studenten skall i högskolan ses som en medproducent och inte som en kund. Det är genom studentens och lärarens gemensamma ansträngningar som en god utbildning skapas.

Studenterna skall ha rätt att som fullvärdiga ledamöter delta i alla styrelser och nämnder inom högskolan. Andelen studenter i styrelser som högskolestyrelsen samt fakultetsnämnd skall vara minst en tredjedel ochrepresentationen i institutionsstyrelse och motsvarande skall vara minst 50%. Det är också viktigt att den som vill engagera sig studentfackligt har möjlighet att göra detta utan att utbildningen påverkas alltför negativt. Det måste vara möjligt för de studerande att vara frånvarande från undervisning för att delta i sammanträden mm utan att behöva läsa om stora kursavsnitt osv. CHF anser också att det är rimligt att den student som engagerar sig studentfackligt ej drabbas ekonomiskt av sitt engagemang. Detta kan ske genom lägre krav på studieprestation för fortsatta studiemedel.

CHF anser

att studenterna skall ha ett avgörande inflytande över verksamheten inom högskolan
att antalet studenter i styrelser och nämnder inom högskolan skall vara minst 1/3
att studenter som engagerar sig studentfackligt ej drabbas ekonomiskt av detta

4.2.2 Kårobligatoriet

Studentkåren har idag som sin huvudsakliga uppgift att vara studenternas språkrör i utbildningsfrågor och frågor som rör den studiesociala miljön. Alla studenter på statliga högskolor är enligt lag skyldiga att ansluta sig till en studentkår. CHF har länge påtalat det principiellt felaktiga i att tvångsansluta studenter till en kår, då det i grunden är odemokratiskt och strider mot föreningsfriheten. CHF vill därför avveckla kårobligatoriet. Idag är det genom studentkåren som studenternas representanter i olika styrelser och nämnder utses. Även om kårobligatoriet avskaffas måste studentrepresentanter kunna utses på ett demokratiskt sätt. Studenterna skall utse sina representanter på det sätt som nuvarande studentkårer och högskolan beslutar lokalt. Högskolan skall ansvara för att det genomförs allmänna val bland studenterna och staten ha det ekonomiska ansvaret för detta. Det är också viktigt att det studiesociala arbete som studenterna idag sköter kan säkras.

CHF anser

att kårobligatoriet är principiellt fel och bör avskaffas
att staten skall garantera att studentinflytandet kan bibehållas vid ett kårobligatorieavvecklande
att dagens studiesociala arbetet skall säkras.

4.2.3 Rättssäkerhet för studenten

Högskolereformen från 1993 har varit positiv i många avseenden. Den har dock inneburit att studentens rättsliga ställning i flera avseenden har försvagats. CHF anser att Högskolelagen/förordningen bör kompletteras i detta hänseende. Det handlar i detta fall bland annat om studentens rättighet vad beträffar antagning, rätt att fullfölja utbildning, rätt att tentera om och byta examinator, frågor rörande handledning osv. Det bör vidare övervägas att tillsätta en "studentombudsman" med särskilt ansvar att bevaka studentens ställning i högskolan. Denne skulle fungera som en form av studentkansler eller JämO och samordna bevakningen av studenters rättigheter på landets alla högskolor, ge tips och råd till lokala studentföreträdare och stödja påtryckningar i olika pilotfall som dyker upp.

CHF anser

att studentens rättsliga ställning skall införas i högskoleförordningen
att en "studentombudsman" bör tillsättas med ansvar att bevaka studenternas ställning i högskolan.

Centerns Högskoleförbunds hemsida