Det är näst intill omöjligt att åstadkomma ett kompetensutvecklingsprogram som täcker in alla behov som finns idag. Arbetstagarna på dagens arbetsmarknaden har allt från 6-årig folkskola till professorsgrad. 90-talets utbildningssystem har en oändlig mix av möjligheter. Det man måste ta fasta på är att alla utbildningsinstitut bör komplettera varandra på ett effektivt sätt. Det finns redan idag obegränsade möjligheter till påbyggnad av studier, om man har tillgång till de ekonomiska resurserna som krävs. Det är önskvärt att även de som vill, men inte har samma möjligheter skall få fortsätta sin utbildning.
5.1 Högskolans olika funktioner
Högskolorna kommer att få två urskiljbara roller i ett framtida utbildningssystem, vilket kommer att kräva grundläggande förändringar av dagens struktur. Man kan tala om två olika funktioner för högskolan.
Det är viktigt att se till så att dessa två grupper inte konkurrerar ut varandra. CHF anser att det är av stor vikt att ha skilda system för de olika grupperna. Den första gruppen skall liksom idag vara kostnadsfri, medan finansieringsformen för den andra gruppen måste diskuteras. Skilda system är viktigt dels för att förhindra möjligheten att köpa sig platser på grundutbildningen och dels för att högskolorna inte skall kunna använda statliga anslag till grundutbildningen för att täcka eventuella förluster i uppdragsutbildningen.
5.2 Utbildningsmöjligheter utanför högskolan
Den mera grundläggande och allmängiltiga kompetensutvecklingen kan ske inom KOMVUX, Statens skola för vuxna, bildningsförbund och folkhögskola. För att kunna klara ett ökat behov av allmänkompetens är det mycket viktigt att inte minska de ekonomiska anslagen för dessa utbildningar. Att först lägga ner ett system som efter några år åter visar sig vara användbart är inte ekonomiskt försvarbart. Det kan dock vara nödvändigt att se över verksamheten hos de olika utbildningarna utanför högskolan, då dessa har utvecklats under lång tid och i viss mån kommit att få parallella verksamheter. Det är angeläget att dessa utbildningar inriktar sig på olika behov och målgrupper.
5.2.1 Företagsutbildning
Företag ger sina anställda specifik utbildning för att kunna uppnå effektivitet och därigenom hävda sig på en konkurrensutsatt marknad. Denna utbildning är av varierande omfattning, beroende på vilken befattning som den anställde har inom företaget. Utbildning kostar på kort sikt väldigt mycket för företaget både ifråga om produktionsbortfall och kurskostnader. Att ge en mera allmän utbildning i t ex svenska, matematik och språk ligger visserligen i företagets intresse, men det finns alltid en viss risk att de nedlagda pengarna försvinner om den anställde byter jobb. Därför måste det finnas incitament som gör att företagen vågar satsa på denna typ av grundläggande kompetenshöjning som gynnar hela samhällsekonomin. Detta kan ske i form av fonderingar där företaget kan sätta av vinstmedel som inte beskattas och dessa skall sedan endast få användas till kompetensutveckling. Det skall också finnas möjlighet att göra avskrivningar på kompetensutvecklings-investeringar. Särskild hänsyn måste tas till de små företagens bohov och problem inom detta område.
Kompetensutveckling måste bygga på frivillighet och en vilja att lära. Det livslånga lärandet måste vidare präglas av framtidens behov. Det går inte att läsa en kurs i hur man blir flexibel i en föränderlig miljö. Det hela handlar om att ha en god bas att stå på och att aldrig glömma hur man inhämtar och tillägnar sig ny kunskap.
CHF anser
CHF ser uppdragsutbildning som en möjlighet för företagen att satsa på kompetensutveckling för sina anställda, eller för arbetsförmedlingar att köpa utbildning till arbetslösa. Uppdragsutbildning kan ge många människor möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet eller utveckla sig i sitt arbete.
Det finns dock uppenbara risker att lokaler, teknisk utrustning och populära lärare tas från ordinarie högskoleutbildning till kurser som externfinansieras. En fördel kan vara att lärare som undervisar på beställda kurser får inspiration och utvecklad kompetens som i gengäld kommer ordinarie kurser tillgodo.
Högskolan måste vara medveten om risken att bli för beroende av externa finansiärer. Det kan medföra att högskolan vid eventuella förluster tvingas täcka dessa med hjälp av de statliga anslagen avsedda för ordinarie kursutbud. Sned fördelning kan också bli fallet då mindre attraktiva institutioner/fakulteter efterfrågas i lägre grad.
CHF menar att det är studenten som skall stå i centrum. Om högskolan ger uppdragsutbildningar får dessa inte konkurrera med ordinarie kurser där studenter kommer in på sina meriter. Det ska inte vara möjligt att köpa sig utbildningspoäng eller komma in på andra tvivelaktiga sätt. Grundkravet är att uppdragsutbildning ej skall kunna leda till en examen. Det får inte finnas två parallella system att ta en högskoleexamen. Uppdragsutbildningen skall endast kunna utnyttjas i fort- och vidareutbildningssyfte och får ej förekomma i så stor omfattning att den hotar kvaliteten i det reguljära kursutbudet.
CHF anser