Studier på högskola kan inte tillåtas ha en negativ effekt på studentens framtida sociala villkor utan studiesituationen måste vara av sådan art att den stimulerar den enskilde till att påbörja och slutföra studierna. En studiesituation som präglas av goda sociala och ekonomiska villkor i en kreativ miljö ger studenterna möjlighet att koncentrera sig på studierna och uppmuntrar till ett mer aktivt kunskapssökande. Därmed är också en god studiesocial miljö synonymt med utbildningskvalitet och i en förlängning kvalitetsdrivande och kompetenshöjande för högskolan och inte minst samhället som helhet.
Utbildning är sålunda inte en bara statlig kostnad, utan även en samhällelig investering som ger avkastning i framtiden i form av ökad ekonomisk, social och kulturell utveckling. Samhället skall därför ta det övergripande ansvaret för att studenterna ges möjlighet till goda sociala och ekonomiska villkor under studietiden men med ett bibehållit ansvar hos den enskilde.
CHF anser
Välfärden ska utformas efter grundtrygghetsprincipen som innebär att alla människor ska, oavsett inkomst, ha rätt till lika stor beskattad ersättning från staten vid sjukdom, arbetslöshet, utbildning och pensionering. Därutöver ska den enskilde själv kunna ta ett ansvar genom det egna sparandet eller fackliga och privata försäkringar. Genom att människor får ta ett större individuellt ansvar bryts den inlärda hjälplösheten som finns i dagens samhälle och det blir allt mindre lönsamt att profitera på det allmännas bekostnad.
Även i fortsättningen bör nödvändig grundservice så som barnomsorg, sjukvård, äldreomsorg, rättstrygghet och inte minst utbildning finansieras offentligt. Men en grundpelare för denna verksamhet ska vara att den egna valfriheten blir så stor som möjligt med bibehållen kvalitet och kostnadseffektivitet.
Grundtrygghetsprincipen innebär en ansvarsfördelning mellan den enskilde och staten.
CHF anser
Under många år har studiemedelssystemet försämrats gradvis utan att någon egentligen har reagerat. Bidragsdelen är underdimensionerad, lånedelen kan knappast ses som särskilt förmånlig och lånet ska betalas tillbaka omedelbart efter studierna. Framförallt drabbas de som valt en lång utbildning med förhållandevis låg inkomst. Många tvekar därför och frågar sig om det överhuvudtaget är värt att studera till dessa höga kostnader. Detta system håller inte, utan det är dags att agera för en rättvis studiefinansiering.
Studiemedelssystemet ska vara uppbyggt utifrån principen om ett delat ansvar mellan samhället och den enskilde. Därför ska ett beskattat bidrag införas motsvarande 140 % av ett basbelopp. Detta bidrag ska kunna kompletteras med ett statsgaranterat lån upp till 100 % av ett basbelopp. Då ett beskattat bidrag räknas som inkomst så kallas detta studiefinansieringssystem för studielön. Naturligtvis skall prestationskrav gälla i studielönsystemet.
De stora förtjänsterna med studielönen blir att studenter drabbas inte så hårt av minskade bidrag till följd av inkomster under ferierna då lönen justeras automatiskt. Studielönen blir pensionsgrundande, vilket är nödvändigt då pensionssystemet grundas på hela livsinkomsten. Studenterna kommer att omfattas av de ordinarie försäkringssystemet. Utlägg för studielitteratur blir avdragsgillt i deklarationen.
Till sist och inte minst så skapas incitament för egna initiativ och minskad skuldsättning i ett studiemedelssystem som skapar förutsättningar för fler att våga satsa på en högre utbildning.
CHF anser
Bostadssituationen för studenter skiljer sig markant från det normala boendet. Detta samtidigt som studenterna är en heterogen grupp med sinsemellan mycket olika behov och preferenser, därför måste studentboendet präglas av flexibilitet och mångfald.
Studenter med olika former av funktionshinder skall, oavsett studieort, erbjudas handikapp anpassat studentboende utan att detta medför extra kostnader för den enskilde. Dessutom bör även detta boende erbjudas i ett flertal former och integreras med övrigt studentboende.
Den decentraliserade högskolan med en hög rörlighet hos studenterna förutsätter en god tillgång på ändamålsenligt studentboende. Inte minst av den anledningen får aldrig bostadsproblem av något slag innebära att den enskilde måste avstå från studier. Detta innebär att såväl stat som kommun måste ha ett gemensamt ansvar för att behovet av studentbostäder tillgodoses. De måste i ett tidigt skede planera för det ökade bostadsbehov som kommer som en följd av att studenter flyttar till orten.
Det är mycket väsentligt att bostadskostnaderna inte tillåts stiga till en för hög nivå. Vi anser att månadshyran som mest skall motsvara 1/3 av de totala studiemedel som en heltidsstudent maximalt kan erhålla inom ramen för dagens studiemedelssystem.
CHF anser
Det får aldrig vara så att arbetsmiljöproblem hindrar eller komplicerar för den enskilde att delta i den högre utbildningen. Alla ska ges samma möjligheter att studera utan att riskera vare sig den egna eller någon annans hälsa och trevnad.
En god studie- och arbetsmiljö präglas av en ändamålsenlig omgivning som stimulerar till framåtsyftande studier, och är därför fundamentalt för goda studieresultat och hög kvalitet. Miljön skall därför vara utformad med naturliga samlingspunkter för lärare och studenter, även efter ordinarie föreläsningstid, då möjligheter till informella möten och diskussioner är en viktig del av den akademiska miljön. En ytterligare resurs för ett aktivt kunskapssökande är ett väl fungerande bibliotek, som är tillgängligt för alla.
Arbetsmiljölagen är tillämplig även för studenterna vid högskolan, vilket bland annat innebär rätt att utse studentskyddsombud. Detta skall administreras av studentkårerna men alla studenter måste göras medvetna om att man har stora möjligheter att ställa krav på arbetsmiljön.
En förutsättning för en acceptabel nivå på, och inte minst för en utveckling av arbetsmiljön är att samtliga verksamma engageras. Därför måste studenternas reella och formella inflytande över studie- och arbetsmiljön garanteras.
CHF anser