9 SAMMANFATTNING

Centerns Högskoleförbund ställer följande krav på framtidens högskola:

Högskoleutbildningen skall ha samma tillgänglighet för alla medborgare.

• Den högre utbildningen skall kännetecknas av ett samordnat system av grundutbildning och grundforskning.
• All högre utbildning skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund.
• En form av eftergymnasial yrkesutbildning bör införas baseradpå beprövad erfarenhet.
• Rekryteringskampanjer skall bedrivas på grundskola och gymnasium i syfte att minska de könsbundna valen till högskolan.
• Organ som tillsätter tjänster och fördelar forskningsanslag skall ha en jämn könsfördelning.
• Fler utbildningar i jämställdhetsfrågor skall genomföras.
• En kraftfull satsning skall göras på de små och medelstora högskolorna.
• Satsningar på vidareutveckling av utlokaliserad utbildning och utbildning på distans måste göras.
• Samlad information om kursutbud skall finnas tillgänglig.
• Tydliga regler för de lokala antagningarnas utformning bör sättas upp.
• Särskilda insatser bör göras riktade motinvandrarungdomar på grundskola och gymnasium för att inspirera dem att söka sig till högskolan.
• Satsningar på utbildningar för invandrarakademiker skall göras i syfte att möjliggöra komplettering av deras utbildning, ge erforderliga språkkunskaper samt yrkespraktik
• Satsningar skall göras på kvälls- och distansutbildningar samt sommarhögskolor.
• Olika former av livserfarenhet måste prioriteras i större utsträckning vid antagning till högskolan.

De resurser som satsas på utbildning och forskning måste användas på ett så optimalt sätt som möjligt.

• Ett fast basanslag i form av studentpeng som följer studenten skall vara den dominerande delen i högskolans statsanslag.
• "Smala" utbildningars fortlevnad måste säkerställas.
• Alla som önskar och uppfyller kraven för allmän behörighet skall beredas plats inom högskolan.
• Lokalkostnader bör ej läggas in i tilldelningssystemet utan skall lösas i särskild ordning.
• De mindre och medelstora högskolorna har ett nationellt såväl som ett regionalt ansvar.
• Forskning är en kvalitetshöjande faktor i grundutbildningen.
• Alla högskolor skall ges likvärdiga förutsättningar att utvecklas.
• De högskolor som godkänts av kanslerämbetet att utfärda magisterexamen skall tilldelas fasta forskningsresurser.
• Nya resurser, alternativt rådsmedel, behöver föras över till fakultetsanslagen

Utbildningen i högskolan skall vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund och genomsyras av jämställdhet, internationell förståelse samt förmedla en demokratisk grundsyn och medvetenhet om ekologiska samband.

• Kvalitet kan inte mätas med s k kvalitetsindikatorer. Gradering av högskolorna utifrån kvalitet är förkastligt.
• En grundnivå lika för alla skall fastställas kopplat till examensrätt och statsbidrag.
• Högskolan skall bedriva ett kvalitetsutvecklingsarbete i syfte att hela tiden förbättra och utveckla utbildningen.
• Staten har ett ekonomiskt ansvar och ansvar för verksamhetsgranskning vid högskolan.
• Studenterna skall ha ett avgörande inflytande över verksamheten inom högskolan.
• Antalet studenter i styrelser och nämnder inom högskolan skall vara minst 1/3.
• Studenter som engagerar sig studentfackligt skallej drabbas ekonomiskt av detta.
• Kårobligatoriet är principiellt fel och bör avskaffas.
• Staten skall garantera att studentinflytandet kan bibehållas vid ett kårobligatorieavvecklande.
• Dagens studiesociala arbetet skall säkras.
• Studentens rättsliga ställning skall införas i högskoleförordningen.
• En "studentombudsman" bör tillsättas med ansvar att bevaka studenternas ställning i högskolan.

Utbildningssystemet måste anpassas efter människors individuella behov.

• Alla som så önskar skall ha möjlighet till kompetensutveckling.
• Högskolan skall ha skilda system för grundutbildning och vidareutbildning.
• Särskild hänsyn bör tas till de små och medelstora företagen för att dessa skall kunna ge sin personal grundläggande kompetensutveckling.
• Uppdragsutbildning får inte drabba kvaliteten på ordinarie utbildning.
• Studier på externfinansierade kurser får inte leda till en högskoleexamen.
• Uppdragsutbildning skall endast kunna utnyttjas i fort- och vidareutbildningssyfte.

Den ökade internationaliseringen inverkar positivt på utbildningens kvalitet.

• Högskolans internationalisering får inte begränsa sig till Europa.
• Ett väl fungerande system för tillgodoräknande av utländsk utbildning måste finnas.
• Antalet kurser på engelska och andra språk måste öka i den svenska utbildningen för att öka inslaget av internationaliseringen.
• Utländska studenter med uppehållstillstånd för studier skall också få arbetstillstånd för samma period
• En avgiftsfri utbildning måste gälla även i det internationella utbytet
• Ökade levnadskostnader vid utlandsstudier måste berättiga till ett ökat totalbelopp utan att förhållandet mellan bidragsdel och lånedel i studiemedlen förändras
• En del av Sveriges bistånd till andra länder skall vara i form av ett utbildningsbistånd

Den enskilde skall inte behöva avstå från högre studier av ekonomiska eller sociala skäl.

• Alla människor skall ges lika rätt och möjlighet till högre studier
• Samhället skall ta det övergripande ansvaret för studenters sociala och ekonomiska situation med bibehållet ansvar hos den enskilde.
• Studenter med handikapp och funktionshinder skall ges reella möjligheter att studera vid högskola och ta del av studiasocial verksamhet.
• Studenter skall omfattas av ett generellt grundtrygghetssystem som är lika för alla.
• Studiemedelssystemet skall främja rekryteringen och syfta till att förverkliga samhällets intresse i att den enskilde satsar på utbildning.
• En beskattad studielön på 140 % av ett basbelopp skall införs.
• Studielönen skall kunna kompletteras med ett statsgaranterat lån upp till 100 % av ett basbelopp.
• Goda bostadsförhållanden är en förutsättning för god utbildningskvalitet.
• Studentboendet skall präglas av flexibilitet och mångfald.
• det i nyproducerat studentboende skall finnas fullgott stöd för datorkommunikation
• Ingen skall behöva avstå från studier på grund av bostadsproblem.
• Studenter med handikapp skall erbjudas handikappanpassat studentboende utan extra kostnad.
• Stat och kommun har ett gemensamt ansvar för studentboendet.
• månadshyran som mest skall motsvara 1/3 av de totala studiemedel som en helhetsstudent erhåller
• En god studie- och arbetsmiljö är en förutsättning för goda studieresultat och hög kvalitet.
• Studenternas reella och formella inflytande över arbetsmiljön garanteras.

För att den fria forskningen skall existera måste forskningens integritet och autonomi hävdas gentemot finansiärerna.

• Forskningen skall granskas och hållas offentlig
• Staten skall garantera att även resurssvaga intresseorganisationer kan få gehör för vad som, för dem, är forskningsrelevanta områden
• Marknaden skall inte ohämmat kunna köpa forskning och forskningsresultat.
• Lärarna skallha disuputerat i de ämne de undervisar i.
• Lärarna skall ha högskolepedagogisk utbildning.
• Universitet och högskolor skall vara spridda över landet.
• De små och medelstora högskolorna skall ha ett brett kursutbud.
• Antalet doktorandtjänster måste öka och stå i paritet med det antal doktorander som utbildas.
• Antalet postdoktorala tjänster, som t ex forskarassistent, måste utökas.
• Antalet lektorat måste öka.

Det är dags att avbryta den gamla tjäntestrukturen med livtidsförordnade professurer och erkänna befintlig professorskompetens.

• En professorskompetensreform bör snarast genomföras.
• Effektivitetshöjande åtgärder skall utredas.

Det är nödvändigt att komma tillrätta med de missförhållanden som råder mellan kvinnor och män inom högskolesystemet .

• Om det befinns vara nödvändigt, bör positiv särbehandling vid likvärdiga meriter införas , vid tillsättandet av tjänster inom högskolan:
• Tjänsteförslagsnämnden skall ha en jämn könsfördelning.