Uppåkra IF bildad 1949.
Den 26 augusti 1949 höll idrottsintresserade ett möte i Hjärups gamla skola. Syftet var att bilda en idrottsförening i kommunen. Det talrikt besökta mötet beslutade att bilda Uppåkra Idrottsförening. Verksamheten skulle omfatta fotboll och allmän idrott, det bildades en fotbollssektion och en idrottssektion. Det bestämdes att fotbollsträning skulle hållas tisdag och torsdag samt söndag med uppehåll under högmässan medan träning i allmän idrott skulle hållas måndag och fredag. 

Man bestämde till och med dräkternas utseende. A-laget i fotboll skulle bära grön tröja och vita byxor samt svart- och vitrandiga strumpor. B-laget skulle ha gul tröja men i övrigt samma färg på strumpor och byxor som A-laget. Föreningen åtog sig att bekosta tröjor och strumpor medan spelarna själva fick köpa byxorna. Frågan om klubbemblem var också uppe till behandling men bordlades. Man försökte dessutom bestämma utseendet på damernas klubbdräkt. Efter en kort diskussion kom man dock fram till att det nog ändå var bäst att damerna och sektionen själva fick avgöra denna fråga.

Några citat ur 1949 års verksamhetsberättelse:
År 1949 har varit ett lyckans år för ungdomar och idrottsintresserade i Uppåkra ty fredagen den 26 augusti bildades en idrottsförening i kommunen vars syfte var att samla ihop ungdomarna och hjälpa dem till utövande av all slags idrott. Föreningen har under året haft fyra olika sektioner igång nämligen fotboll, allmän idrott, gymnastik för damer samt bordtennis för herrar. Fotbollslaget har spelat två vänskapsmatcher under hösten mot Knästorps IF vilka har slutat 3-3 den 11 september och 5-4 den 25 september. Den ekonomiska ställningen inom klubben har varit mycket god. Sålunda har samtliga inkomster under året varit 818 kr och 38 öre. Utgifterna har varit 427 kr och 21 öre vilket ger ett saldo av 391 kr och 17 öre. Medlemsantalet har varit 88 medlemar varav 35 aktiva seniorer, 19 passiva, 14 juniorer samt 20 damer. Då nu år 1949 är slut och 1950 gör sitt intåg börjar ju även ett nytt halvsekel. Det gäller då för oss i idrottsföreningen att ta i med nya tag och försöka förbättra våra prestationer.

Uppåkra IF hade haft en föregångare. Det fanns en idrottsförening med detta namn registrerat hos Riksidrottsförbundet under perioden 1933-1941. Man kan gissa att andra världskriget hade sin betydelse för att denna förening upplöstes. Denna ursprungliga förening hade sin verksamhet förlagd i det bostadsområde i Hjärup som nu kallas Trädgårdsmästaren. Fotboll spelades förstås också under 1940-talet i Uppåkra. Ett ställe där man höll till var på Kronelunds Äng nära lilla Uppåkra. Ett annat var Stenshögs Äng där det nu funnits bostäder i snart trettio år.

Tankarna om en idrottsförening hade börjat ta form på Handlarens Trappa. Handlarens trappa är den som fortfarande finns i vägkorsningen mellan Gamla Lundavägen och Lommavägen. Nu ligger där dock ingen speceriaffär utan en damfrisering. Denna trappa var i slutet av 1940-talet en samlingsplats för ungdomarna i byn och det fortsatte ända tills klubben fick egna lokaler. Här började alltså ideérna kring en idrottsförening spira. Med hänsyn till att det första mötet med idrottsföreningen blev så framgångsrikt förstår man att detta hade förberetts mycket noga. Tankarna på en idrottsförening hade säkert ventilerats vid åtskilliga tillfällen. Grundarna var naturligtvis ett gäng verkliga entusiaster.

Fotbollsplanen började byggas redan 1949. Det skedde helt med hjälp av frivilliga insatser. Helger och kvällar, gymnastiklektioner och friluftsdagar gick åt för att ställa i ordning planen. Det var till att plocka sten för hela slanten. När planen tycktes vara stenfri harvades den om igen och då var det bara att sätta igång med stenplockningen på nytt. Det var ett arbete där alla - män och kvinnor, unga och gamla - fick hjälpa till och ingen förtröttas. Denna plan finns fortfarande kvar i gott skick och kallas för Skånebyn, och föreningen skötte den själv ända fram till 1968. När den invigdes den 25 juni 1950 spelade UIF:s pojklag mot Åkarp kl 12.00. Kl 15.00 var det dags för invigningstal. Kl 15.30 spelade UIF:s A-lag mot Knästorp och i pausen spelade UIF:s damlag mot gubbalaget.

Kontakten med politikerna var bra redan från början. Detta medförde att kommunen då och då lämnade anslag till föreningen för olika ändamål. T ex fick Kommunalfullmäktige en framställning från föreningen daterad 1949-10-07 i vilken man vördsamt anhåller om att få ett anslag om 2000 kr dels för uppförande av ett materialhus med utrymme för två mindre omklädningsrum. Dessutom påpekades behovet av ett litet toaletthus vilket föreslogs bli byggt i nordvästra hörnet av tomten dolt av den trädplantering av popplar som skulle sträcka sig runt planen. Det underströks att allt detta behövdes inte minst för skolbarnens friluftsövningar.

Behov av motorgräsklippare fördes på tal på årsmötet i början av 1950. Vid detta 
tillfälle tyckte någon att de pengar, som blev över på de 3000 kr som föreningen tidigare fått, skulle användas för att köpa en gräsklippare. Om det inte räckte kunde man ju alltid få lite hjälp till av kommunen. Detta förslag tyckte övriga medlemmar var bra varför det uppdrogs åt styrelsen att klara av det hela. I en skrivelse till kommunen påtalar styrelsen att det är väl betungande att varje vecka klippa två tunnland gräs med vanlig gräsklippare. Dessutom nämndes att om inköp av motorgräsklipparen skedde genom en av ortens handlande skulle priset komma att bli 1300 kr netto. Om anslag erhölls skulle motorgräsklipparen givetvis räknas som kommunens egendom. Vid samma årsmöte valdes två väktare vilkas uppgift blev att se till att bilar inte stannade på Gamla Lundavägen under matcherna och därmed hindrade trafiken.

När föreningen bildades var Uppåkra en egen kommun. Denna bestod av Hjärup, Lilla Uppåkra, Stora Uppåkra samt Svarte Hjärup. Befolkningen i kommunen var 902 personer den 31 december 1949. Byarna var vid denna tidpunkt inte så stora vilket betydde att befolkningen var ganska spridd över kommunens yta. I Uppåkra Idrottsförening hade man vid samma tidpunkt 88 medlemmar. Uppåkra lades samman med Staffanstorp år 1952. Den förestående kommunsammanläggningen hade sin speciella betydelse för bildandet av idrottsföreningen. Det var nämligen så att Uppåkra kommun hade ca 60 000 kr som kunde brinna inne. För att dessa pengar skulle komma Uppåkra-borna till del byggde man gatubelysning för hälften av pengarna. Den andra hälften användes för inköp av mark till fotbollsplan som nu ligger utmed Gamla Lundavägen. Ägaren till Åkerslund hade nämligen förklarat sig villig att skänka hälften av marken till ungdomarna i byn om kommunen köpte den andra halvan. På så vis fick man denna mycket viktiga fråga löst redan innan föreningen formellt bildades.

Senare under 1950 instiftades ett hederspris. Detta skulle tillfalla de personer som hade gjort något stort åt idrottsföreningen. Beslut om utdelning av det första hederspriset fattades redan vid detta möte och den förste att få det var Oscar Lindgren.

Kommunen var som regel välvilligt inställd. År 1951 fick man 350 kr för att måla materialhuset, köpa bensin och olja till gräsklipparen och till inköp av idrottsmaterial. Samma år erhölls 650 kr till förbättring av idrottsplatsen och byggandet av staket mm. Iordningställande av hoppgropar och kastbanor samt löparbanor fördes också på tal.

1951 erhölls kiosktillstånd. Efter särskild ansökan, över vilken kommunalnämnden i Uppåkra socken och landsfiskalen i Arlövs distrikt avgivit yttranden, beslutade länsstyrelsen jämlikt butiksstängningslagen om tillstånd att under tiden 15 mars - 15 november under vart och ett av åren till och med 1955 från kiosk inbyggd i klubbhuset på Uppåkra idrottsplats försälja konfektyrer och alkoholfria drycker lördagar mellan kl 15 och 18, sön- och helgdagar mellan kl 10 och 18, midsommarafton mellan kl 8 och 22 samt övriga dagar mellan kl 18 och 21. Vid försäljningen skulle följande iakttagas. Å eller invid kiosken skall finnas lämplig korg för uppsamlande av papper och annat som utlämnas med varorna. Platsen vid kiosken skall av säljaren hållas snygg samt fri från avskräde. Andra varor än de nämnda få icke under någon del av försäljningsdagen saluhållas från kiosken.

Några år in på 1950-talet blev det tal om att ta inträde till matcherna. Vartän Uppåkra IF kom för att spela fotbollsmatcher tog man 1 kr i inträde. Det föreslogs därför att Uppåkra IF skulle göra detsamma men frågan bordlades. Vid nästkommande möte var frågan uppe till behandling igen och då bestämdes att kollekt skulle upptagas på samma sätt som förut. Sannolikt stjälptes idén av ev nöjesskatt.

Julfesttraditionen startade redan 1952. Den första julfesten ägde rum i Hjärups skola och inträdet var 2 kr för vuxna och 1 kr för skolungdom. Då ingick kaffe i priset. Programmet bestod av ett kåseri av Lennart Strandberg varpå kyrkoherden talade om Lucia. Därefter kom Lucia och hennes tärnor och festen avslutades med en kabaré.

Fotbollslaget hade en trogen supporterskara. Till bortamatcherna hyrde man buss och man begav sig bl a till Trelleborg, Klågerup, Gylle och Knästorp. Tre herrar var alltid med och hejade på. De hade sina speciella egenheter som säkert berodde på spänningen i matcherna. Den ene drog upp klockan när UIF ledde och tiden borde gå snabbare, den andre bytte snus när UIF gjort mål för att det skulle bli fler och den tredje snurrade på hatten när det int gick bra för UIF.

1954 var det dags för det första jubiléet. I styrelsens årsberättelse för år 1954 uttalas bl a att det gångna året i alla hänseende varit föreningens största. För det första har föreningen under året fyllt fem år vilket firades med en trevlig jubileumsfest på Konviktoriet i Lund den 28 augusti. Sportsligt sett hade det gångna året varit givande då A-laget låg på tredje plats i Skåneserien. För att förbättra föreningens ekonomi hade föreningen arrangerat ett jubileumslotteri varför den ekonomiska ställningen var mycket god. Styrelsen hoppades vidare innerligt att varje medlem under 1955 skulle visa det intresse och den uppoffring som tillkommer varje idrottsman och medlem. Slutligen bad styrelsen att få tacka för det förtroende den åtnjutit under det gångna året.

Hjärup växte så sakteliga. 1961 var Skånebyn färdig. Under 1960-talet byggdes områdena kring Klockaregårdsvägen. Den stora expansionen kom i början av 1970-talet när utbyggnad genomfördes fram till järnvägen. Hjärups centrum byggdes vid samma period och sedan har kompletteringar skett inom olika delar av byn. Den senaste är stationsbyn som blev klar i mitten av 1980-talet. Den 31 december 1988 var antalet invånare i Uppåkra församling 3202. Uppåkra IF har naturligtvis följt med i denna utveckling. Vid årskiftet 1988/89 var antalet medlemmar i Uppåkra IF inte mindre än 450 st. 

Under en del av 1960-talet var ekonomin besvärlig. Detta berodde på svårigheter att få vara med i olika sammanhang och t ex driva lotterier. För att klara av det hela startade man loppmarknader i Hjärup. Det blev vidare bingospel på Folkets Hus i Lund och senare i egen regi i Folkets Park. En speciell loppmarknad med tivoli är oförglömlig. Den ägde rum år 1969 och genomfördes tillsammans med scoutstödsföreningen i Uppåkra på den plats där Scoutgården nu ligger. Det kom över 4000 besökare under en lördag/söndag. Man hade nämligen tryckt upp just det antalet biljetter och de räckte inte till utan fick återanvändas. Inträdet var 1 kr. Under lördagen regnade det intensivt varför det blev lerigt och allmänt besvärligt. Stövlar och gamla paraplyer gick åt som smör i solsken. Under söndagen löstes lerigheten med hjälp av några lass singel. Utfallet blev alltså succéartat och gav de båda föreningarna rejäla tillskott till föreningskassorna.

1971 delades föreningen upp i sektioner för fotboll, tennis, badminton och gymnastik. Samtidigt bildades en huvudstyrelse i föreningen. Fotbollen hade dessutom en ungdomssektion men en sammanslagning har senare genomförts. 

1971 togs den nya idrottshallen i bruk liksom den nya idrottsplatsen. Dessa anläggningar har varit väsentliga för idrottens fortsatta utveckling i Hjärup.

Under 1970-talet bildades oldboys-laget.

Klubblokalerna har flyttats runt efterhand. Det hela började på Handlarens Trappa. Den får väl därför betraktas som den första klubblokalen. Därefter fick Åkerslund disponeras under fyra år. I Hjärups gamla skola - den nuvarande fritidsgården - var klubblokalerna inrymda under många år. År 1974 flyttade föreningen in i den gamla banken på Klockaregårdsvägen. År 1984 byggdes den första riktigt egna klubblokalen vid Hjärups idrottsplats.