Frösjön var en gång i tiden en del av Östersjön. De första bofasta kom under bronsåldern för 6–7.000 år sedan. De bosatte sig på de öar som stack upp ur havet. Bygden hade ett gynnsamt läge för handel som huvudsakligen bedrevs sjövägen, därför att leden från havet till insjöområdet passerade här. I samband med landhöjningen försvann så småningom förbindelsen med havet och ett större sjösystem bildades istället. Förutom några enstaka boplatser under bronsåldern och under järnåldern då större gårdar och gods började byggas, var bygden glest befolkad fram till 1800-talets andra hälft. Då kom järnvägen och med den rallarna och köpmännen. Befolkningen mångdubblades på bara några år. Stor betydelse för Gnesta som ort hade också att kungligheterna åkte tåg hit för att sedan fortsätta med häst och vagn till sommarslottet Tullgarn. Marknaderna var en annan faktor som bidrog till att göra Gnesta till en central ort. De ansågs så betydelsefulla att de utsattes i almanackan. Man hade två stora marknader om året och en liten varje månad. Marknaderna kunde locka till sig upp emot 5.000 besökare. Med Gnestadagen som äger rum första helgen i juni varje år har man återknutit till de gamla traditionerna. Gnesta blir åter en marknadsplats där det inte säljs kor och grisar utan Vild-Hasses renkorv och andra hel- eller halvfabrikat i modern tappning. Innan Gnesta blev en centralort kretsade livet kring de stora gårdarna Oppebygården, Mellangården och Nedergården. Oppebygården hade också ett gästgiveri där hungriga fick äta, törstiga dricka och sömniga en sängplats. Det finns uppgifter som tyder på att gårdarna fanns redan 1383, alltså för mer än 600 år sedan. Namnet Gnesta härstammar från Gnyttlistum som gårdarna hette på den tiden. De låg på den plats där nuvarande hembygdsgården ligger. Numera har kommunen Gnesta cirka 10.000 invånare.
Vid Frösjön ligger herrgården Södertuna. Det namnet fick det 1758. Dess moderna historia anses börja 1891 då Ebba von Hallwyl fick gården i bröllopspresent av sin mormor. Samma år restaurerades Södertuna under ledning av Isak Gustav Clason. Idag är man glad över att han bevarade intrycket av svensk herrgårdsbyggnad från det sena 1700-talet. Innan Ebba och Wilhelm von Eckermann kom att äga gården hann den byta ägare flera gånger. Man anser att det kraftiga gråstensvalv som än idag kan beses under gården Södertunas corps-de-logi härrör från en starkt befäst medeltida sätesgård av ätten Färla på ön i Frösjön.
Tuna är en gammal benämning från 500-talet e.Kr. inom ett härad som syftar på ett administrativt centrum, handelsplats eller försvarsanläggning. Frustuna kyrka är från 1190-talet liksom Kattnäs kyrka. Båda är från början byggda i romersk stil med delar bevarade från den tiden. Kattnäs har exempelvis fått behålla koret och långhuset i ursprunglig romersk stil.
Namnet på sjön påminner om fornnordisk religion där kärlekens och fruktbarhetens gudinna hette Freya eller Fröja och hennes make Frej eller Frö(j). På denna sjö har en ångbåt med namnet Maja trafikerat i början på 1900-talet. Varje lördagsmorgon kunde man åka med Maja från Laxne till torgdagen i Gnesta och tillbaka igen på eftermiddagen över Frösjön och Klemmingen. Tyvärr finns det inga bilder av Maja eller annan dokumentation kvar. Man tror att ägaren till båten var källarmästare Finlöf.
Anita Salminen