1986 gjordes en undersökning om materialets reella betydelse ur musikerns synpunkt. Man lät ett antal erkänt duktiga trombonister pröva ett antal olika instrument, alla med olika tjocklek i klockstycket. Man spelade med bindel för ögonen och det var förbjudet att känna på klockstycket.
Det visade sig att musikerna inte entydigt kunde rangordna tjockleken på klockstyckena.
Man hade dessutom med ett klockstycke av ren koppar. Vid blindtestet hade inte någon märkt något särskilt med detta, men när man kom in med denna kopparglänsande trombon efter testet och lät musikerna spela på den, höjdes den till skyarna...
Den svårbedömda "känslan" av ett visst instrument, liksom andra psykologiska fenomen är nog trots allt väldigt viktiga aspekter för musikerna - dessutom viktigare för musikern än för åhörarna.