Bröderna Wilhelm (före 1763-1798) och Johann Joseph (1763-1808) Steinmüller anställdes i Hovkapellet 1784. De förblev i tjänst hos kongl Maj:ts kammar musik hela livet ut. De var söner till Thaddäus Steinmüller (1725-1790), en av de berömda hornisterna i Joseph Haydns orkester hos Esterhazy. Det sägs att Wilhelm, Johann Joseph och en tredje bror, också han hornist, bars till sina dop av makarna Haydn.
Bröderna turnérade som hornvirtuoser, och framförde då egna duetter och trior, men också konserter och dubbelkonserter. 1784 var de ute på turné, men två av bröderna att stannade alltså i Stockholm.
Fadern var anställd som höghornist hos Esterhazy 1762-1772. Trots det vittnar Haydns (idag kallad 1:a) hornkonsert från 1762 och den mycket svåra Divertimento a tre per il corno da caccia (1767), som sträcker från 2:a till 22:a naturtonen i Eb, båda skrivna för Thaddäus, om att han måste ha behärskat hela registret. Fadern var sönernas lärare, och med tanke på deras många solokonserter i Stockholm, kan man väl anta att Thaddäus lyckades förmedla sina hornkunskaper till nästa generation. Wilhelm och Johann Joseph lärde i sin tur upp flera svenska hornister, varav minst fyra fick anställning i Hovkapellet.
Bröderna höll en gång på att bli satta i arrest, då hovstallmästaren under en aria noterat att hornisterna inte blåst i instrumenten. De försvarade sig med att de hade paus. "Kungen betalar er för att blåsa, inte för att pausera" blev svaret. Hovstallmästaren hade dock gjort bort sig och bröderna slapp fängelse till slut.
Åter till Konserter i 1700-talets Stockholm
Daniel Brandell, dabr@mail.nok.se