De
karaktärer som finns idag (ca50 st) räcker mer än väl och det är med lust och
glädje jag nu konstaterar att vi lämnar fas 2 bakom oss.
Det
som skall göras framöver för att detta skall bli en pjäs är dels att först
pröva alla karaktärers livsberättelser konkret på scenen och dels sätta de i en
viss ordning. Fredrik talar direkt till publiken. Han berättar historien om
sitt livsprojekt; att bli en riktig människa genom att knäcka livets mysterier
med intellektet, och de scener vi får ta del av från alla karaktärerna är
händelser som på olika sätt har berört Fredrik och hans projekt från 60-talet
t.o.m. idag. Fredriks berättartext kommer således att vara ett resultat av
scenernas inbördes ordning. Man kan säga att Fredrik kommer att presentera de
olika karaktärernas egen historia som en konferencier under förevändningen att
det är sitt eget liv han går igenom.
Nästa
sak som behöver göras för att få en pjäs av det hela är att bestämma vilka
låtar som skall vara med och var de skall vara i pjäsen.
Än
så länge har vi bara arbetat med form (Regi) på Sofie Ljungmans
gruppteaterlektioner. Scener och karaktärer har testats i naturalistiska
miljöer. En kommande uppgift blir alltså att göra form av karaktärsscener,
musikinslag och berättarpartier.
Vi arbetar
enligt följande tidsplan.
1)
karaktärernas
livsprojekt testas (8-12/10)
2)
livsprojekten
har ett första urval och inbördes ordning (17/10)
3)
Ett
första urval av låtar och musik (17/10)
4)
Berättartexten
är klar (22/10)
5)
fr.o.m. 22/10 är urval, ordningsföljd och
annat innehåll klart och arbetet består av att repetera formen.
6)
Första
möte med publik sker ca 4 veckor senare (17/11)
Den
veckan som vi har framför oss kommer alltså att bestå av att testa
livsberättelse. Arbetssättet är någonting mittemellan improvisation och
förelagda scener. Först kanske jag skall berätta vad livsberättelse är för
någonting i vår terminologi. Tänk er att ni sätter rubriker på de viktigaste
händelserna i en mor eller farförälders liv. T.ex.
1)
Elenor
Sörenstam Föddes 1918 på Östrasjukhuset
2) började i skolan 1925 i Alingsås och visade sig vara en mönsterelev
3) 1927 föräldrarna skildes efter en uppslitande otrohetsaffär mellan hennes
mor och mjölkbudet; Maurice. Elenor och mamman flyttade till Majorna i
Göteborg. 4) 1935 träffade första pojkvännen, Olof, en halvkriminell men
döcharmig. Blev med barn med Olof men fick genom rika släktingar åka till
Schweiz och göra en abort. 5) Efter några år av självdestruktivt sökande efter
bekräftelse i Europas nöjesliv gifte hon sig 1937 med den tråkiga men stabile
Hans Kaiser och bosatte sig i Hamburg. Kriget började. 6) Hans och Elinor
lyckas inte få några barn och då hennes man saknades efter en militär operation
gav hon 1945 efter för kärleken till den Unga fotografen Vilhelm Götter från München
och blev med barn. 7) Hans återvänder mirakulöst 1948 osv…….
Ni förstår principen. Händelser som utifrån någon
slags livslinje har betytt mycket för personens liv. Nu tog jag ett exempel på
en gammal människa och därför blev det långt emellan de viktigaste händelserna.
För en människa som bara är 25 år så blir det naturligtvis tätare mellan
händelserna (och kanske också mindre monumentala händelser)
Det
är många karaktärer som vi vill testa och tiden är knapp men om vi bara ser
till att inte stressa upp oss så skall det nog gå att hålla ett hyfsat tempo.
Eric och jag kommer att utifrån författargruppens förslag att leda er genom
detta. Om ni själva har förslag på livsberättelser gällande era egna eller
andras karaktärer så är ni mer än välkomna att delge författargruppen, mig
eller Eric dessa. Tänk i så fall på att det som händer en människa på teatern
måste verka vara framkallat av personens egna ambitioner att nå ett mål eller
personens ambitioner att undvika något. Pröva gärna att för er själva berätta
om ert eget liv utifrån att det är ni själva som genom en strävan, risktaganden
i dialog med slumpen (tur och otur) har framkallat er egen historia.
Det
blir ytterligare sångtextträning och gruppteaterträning.
Lars
Arrhed Teaterchef