Inledning

Lönsamhetssträvanden är en viktig drivkraft i samhället och i affärsverksamheter. Några skäl till att företag behöver gå med vinst är att det är viktigt att kunna bygga upp reserver för framtiden och att företaget ska få pengar till nyinvesteringar. likaså för att locka ägare att satsa pengar och för att kunna anställa och behålla kompetent personal.

Totalt sett är enskild firma är den klart vanligaste företagsformen. Sedan följer i tur och ordning aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Värt att nämna är att om man tar hänsyn till större företag så är aktiebolagsformen den klart dominerande.

Nej. Vissa intressenter har helt klart svårare än andra att genom maktutövning sätta press på företagen. En intressent som ofta kommer i kläm är leverantörerna. Leverantörerna är ofta mindre än, och dessutom väldigt beroende av, de företag som de levererar sina varor till. Dessutom är lagstiftningen utformad så att leverantörerna räknas som oprioriterade fordringsägare när ett företag går i konkurs. I praktiken innebär det att leverantörerna inte för några pengar får de levererade varorna.

Organisation

På sätt och vis är det ännu viktigare att planera får framtiden när förändringstakten är hög. Det är bl.a viktigt att ha hög handlingsberedskap för att kunna möta olika slags förändringar i omgivningen. Samtidigt blir det också svårare att utforma strategier eftersom många oförutsedda händelser snabbt kan drabba företaget.

Både och. Lika väl som en strategi kan vara en medvetet utvecklad plan, lika väl kan strategin definieras utifrån vad företaget faktiskt gör. Viktigt att komma ihåg är dock att de strategier som presenteras i årsredovisningar ofta överdriver de rationella inslagen.

I kombination med andra organisatoriska strömningar är det inte helt ovanligt att några av Taylors idéer om arbetsspecialisering fortfarande lever kvar. I dess renodlade form finns Scientific Management knappast i något företag, åtminstone inte officiellt. Från vissa håll hävdas att det förekommer att företag ägnar sig åt "smygtaylorisering", d.v.s att Taylors idéer tillämpas inofficiellt.

Det finns ingen given regel för hur ofta ett företag ska omorganiseras. Vissa hävdar att omorganisationer är av godo, eftersom förändringarna i sig leder till engagemang, nytänkande och vitalisering. Andra hävdar att omorganisationer kräver mycket resurser och bara ska göras när det verkligen behövs, t.ex om ett företag förändrar sin verksamhet eller expanderar kraftigt.

När företag har allvarliga problem händer det att ledare tvingas lämna sina poster. Det kan drabba chefer på olika nivåer. Ibland får den högste chefen gå och ibland tvingas "mellanchefer" att avgå. Skälet till att chefer ibland avsätts kan vara att ägare och styrelse vill visa omgivningen att de är medvetna om företagets problem och att kraftfulla åtgärder görs. Om det är riktiga åtgärder att utse "syndabockar" är en annan sak.

I grund och botten är svaret ja. Att administrera resurser som material och personal är ofta en förutsättning för att skapa effektivitet och lönsamhet i ett företag. Det gäller dock att vara medveten om att många förfinade modeller ibland kostar mer än de smakar och att arbetet med material- och personaladministration kan bli tungrott och föga effektivt.

Marknadsföring

Två exempel på företag som i olika sammanhang lyfts fram för sina klara och tydliga affärsidéer är IKEA och McDonalds. I båda fallen säger ryktet att en gemensam strävan och en speciell "vi-anda" genomsyrar företagen. De flesta konsumenter vet också vad de båda företagen står för.

Marknadsföring handlar om samspelet på marknaden, om en naturlig växelverkan mellan företag, kunder och leverantörer. Marknadsföringsinsatserna är tänkta att leda till behovstillfredsställelse hos köparna och tillräcklig lönsamhet får det säljande företaget. En liten del av marknadsföringen handlar om reklam, som är en icke-personlig påverkan får att främja försäljningen av varor och tjänster. Reklambudskap förmedlas via valda medier och vänder sig ofta till en bestämd målgrupp.

I vissa branscher är det vanligt att ständigt försöka utnyttja olika medier för att få "gratis" publicitet. Musikbranchen är ett sådant exempel. I samband med att artister lanserar sina skivor görs ofta PR-betonade reportage i tidningar, radio och TV. En del lokala företag bearbetar systematiskt massmedierna på den egna orten för att synas utan att betala för det.

Det är t.ex inte tillåtet att påtala att konsumenterna gör en tjänst får miljön genom att använda en viss sorts olja. Skälet till det är att ingen olja kan vara miljövänlig eftersom den i själva verket är en belastning får miljön.

Nuförtiden har böcker och CD-skivor börjat lanseras via Internet. Det innebär att förlagen själva svarar får lagerhållning och att speciella säljbolag till delar har ersatt traditionella bokhandlare. Trots att säljbolagen inte har några egna lager, kan de ändå erbjuda fler titlar än en bokhandel. Ett annat exempel är researrangörer som erbjuder direktbokning via Internet. Det innebär att konsumenterna inte behöver vända sig till en resebyrå för att boka sina resor. Av allt att döma kommer fler produkter och tjänster att erbjudas via Internet i framtiden.

Relationer mellan säljare och köpare är ofta avgörande får en fungerande affärsverksamhet. Det gäller dock att vara medveten om att starka relationer kan vara orsak till att man inte alltid ser objektivt på saker och ting. Det kan t.ex hända att upparbetade relationer gör att man missar andra affärsmässigt sett bättre erbjudanden.

Redovisning

Nej. Bokföring syftar på det praktiska arbetet med att notera affärshändelser på olika konton. Redovisning Šr arbetet med att ställa samman, värdera och rapportera information om resultat och ekonomisk ställning. Bokföringen utgår således bara en del av redovisningen.

Nej. Alla företag är enligt Bokföringslagen skyldiga att upprätta ett årsbokslut. Årsbokslutet avslutar bokföringen och består av balans- och resultaträkning. Aktiebolag och ekonomiska föreningar är skyldiga att avge ytterligare uppgifter i en offentlig årsredovisning. Årsredovisningen består av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse. Även andra företag, t.ex enskilda firmor och handelsbolag som har minst tio anställda eller tillgångar vars nettovärde överstiger 1000 basbelopp, måste lämna ifrån sig årsredovisningar. För vissa aktiebolag, sådana som har över 200 anställda eller är börsnoterade, ska även en finansieringsanalys finnas med i årsredovisningen. Till årsredovisningen ska alla aktiebolag foga en revisionsberättelse.

Nej. En amortering är enbart en återbetalning av en skuld. Däremot betraktas räntan som en kostnad som uppkommer i samband med att företagen tar lån.

Nej. Eget kapital ska placeras på balansräkningens skuldsida. Skälet härtill är att ägarna ses som en utomstående intressent skild från företaget. Ägarna har egentligen bara lånat ut sina pengar, det egna kapitalet, till företaget. Att företaget kan använda det egna kapitalet till att införskaffa olika tillgångar är en annan sak.

Om inventarien fortfarande används ska den finnas kvar i bokföringen, trots att den är värderad till noll. Om inventarien inte längre används ska den utrangeras. En inventarie som skrotas ska tas bort ur bokföringen. Normalt minskas då inventariekontot med inventariens anskaffningsvärde samtidigt som värdeminskningskontot minskas med samma summa. Om inventarien säljs ska den också tas bort ur bokföringen, men då måste försäljningssumman tas upp som en intäkt.

Det är inte säkert att de nyckeltal som en utomstående person räknat ut utifrån ett företags redovisning stämmer överens med företagets egna beräkningar. Det beror på att det finns olika sätt att beräkna så gott som alla nyckeltal. Ett exempel är att räntabiliteten på totalt kapital kan beräknas antingen utifrån tillgångarnas varde på balansdagen eller utifrån tillgångarnas genomsnittsvärde under räkenskapsåret. Vilket alternativ som väljs är avgörande får vilka siffrorna blir.

Ekonomisk styrning

Det är fullt möjligt eftersom dessa kostnader utgår från två olika utgångspunkter. En särkostnad är en kostnad som tillkommer till följd av ett visst beslut, medan en fast kostnad är en kostnad som finns oavsett tillverkningssvolym. Lokalhyran för tillverkning av en helt ny produkt är ett exempel på en kostnad som på samma gång är en särkostnad och en fast kostnad. Att det är en särkostnad hänger samman med beslutet att börja tillverka en ny produkt. Att det är en fast kostnad hänger samman med att hyreskostnaden är lika stor oavsett om ingen eller många produkter tillverkas.

När antalet framställda enheter av en viss produkt varierar mycket från år till år.

Normalkalkylen eliminerar den inverkan som volymförändringar har på självkostnaden. Under längre tidsperioder blir självkostnaden i en normalkalkyl stabilare än i en traditionell genomsnittskalkyl, tack vare att de fasta kostnaderna slås ut på normal mängd oavsett produktionens verkliga storlek. Därmed blir även den kostnadsbaserade prissättningen stabilare.

Eftersom ABC-kalkyleringen är en relativt ny metod att fördela omkostnader passar den bäst i företag där indirekta kostnader utgår en stor del av företagets totala kostnader och där det är svårt att göra en korrekt omkostnadsfördelning. Tillverkande företag har ofta produkter med olika volym och därmed stora fördelningsproblem. Genom att noggrant studera olika aktiviteter kan det framgå att en specialprodukt med liten volym orsakar en mängd kostnader, t.ex orderkostnader och sortimentskostnader, som den med traditionella kalkyler inte skulle behöva bära. ABC-kalkyleringen kan således leda till att volymtunga produkter slipper subventionera andra produkter i början av livscykeln. Eftersom kalkylarbetet riskerar att bli relativt kostsamt i förhållande till den nytta det gör är metoden mindre lämplig att använda för företag med en liten andel indirekta kostnader.

En investeringsberäkning som visar kapitalvärdet noll beräknas ge en avkastning som är lika stor som kalkylräntan. Om kalkylräntan har fastställts till 15% beräknas investeringen således ge en avkastning på 15%. Observera att det är viktigt att uppmärksamma om kalkylräntan tar hänsyn till inflation eller ej.

Det har visat sig att kapitalrationalisering kan ha avgörande betydelse får

företagens överlevnad och lönsamhet. Att ha onödigt mycket kapital bundet i lager o dyl. leder inte till att kapitalet förräntar sig så som det skulle kunna göra. Kapitalrationalisering handlar om att minska lager och ledtider utan att får den skull störa produktionen eller leveransförmågan. Det är även viktigt att öka effektiviteten i företagets in- och utbetalningssystem när det gäller hanteringen av kundfordringar och leverantörsskulder.

En prognos är en uppskattning av hur man tror att framtiden kommer att te sig på lång sikt. En budget är en plan i kronor och ören som vanligen sträcker sig ett år framåt i tiden och där man försöker styra utvecklingen i en bestämd riktning.

1. Företaget X har tecknat ett avtal med factoringbolag cash, företaget X erhåller en stämpel från cash där det står att pengarna ska betalas till cash.
2. Företaget X skickar iväg sina fakturor till sina kunder som vanligt men med den skillnaden att man stämplat på att betalning ska ske till factoringbolaget cash.
3. Så fort fakturorna är iväg skickade skickar X fakturakopior till cash som omgående betalar 80% av fakturabeloppen till X. På så vis behöver ej X finansiera kundkredittiden och kan vara värdefullt för ett företags likvida situation.
4. När cash sedan erhåller betalning från x:s kunder skickar cash resterande belopp till X med avdrag för ränta och övriga kostnader som factoringtjänsten innebär.
5. OBS! Om kunderna ej betalar sina fakturor har cash rätt att kräva X på pengar.

Låt oss säga att intäkterna är 1000 och kostnaderna 900, vi får då ett bruttoresultat på 100. På dessa100 ska skatten beräknas. Bolagsskatten för aktiebolag är idag 28%, vilket i vårt fall skulle innebära att 28% av 100 = 28 skulle betalas i skatt Vi får då ett nettoresultat (resultat efter skatt) på 72. Bolagsskatten för AB beräknas på en preliminärdeklartion och betalas varje månad.

MO är kopplat till DM. Ju större kostnad för DM desto mer ska tillföras produkten i form av indirekta kostnader för inköps- och lagerfunktionen.

Jag förstår hur de tänker i allt förutom hur man ska få till bolagsskatten.

Först måste du räkna ut hur stor resultat som budgeterats för perioden. D v s du summerar intäkterna och kostnader och ser hur mycket som blir kvar. Detta belopp ska du betala skatt på. I detta fall:

Försäljning 21000

Ränteintäkter 50

Summa: 21050

Omkostnader 11924

Lön 6000

Avskrivning 450

Ränta 276

Summa: 18650

Skatt 30% 720 (720/12=60 per månad)

Gå igenom övningsexempel kapitalbindning, kapitalrationalisering i finansieringskapitlet så finns en grafisk illustration som beskriver detta, men studera nedanstående förklaring så kan den kanske vägleda dig också. Det är viktigt att man förstår principen om kapitalbindningstid för att kunna lösa t ex nedanstående övning. Låt oss anta att en produkt som vi ska tillverka ligger 20 dagar i råvarulager, 10 dagar i produktionen, och det tar 30 dagar innan vi får betalt av kunderna.Vi har då bundit pengar för denna produkt i 60 dagar. Vi förbrukar (tillverkar/säljer) 3600 produkter per år. För att vi ska kunna räkna fram hur stor vår totala kapitalbindning är måste vi veta hur många produkter vi förbrukar (som finns i processen) under dessa dagar. Det får vi fram genom att räkna fram förbrukning per tidsenhet, i vårt fall använde vi dagar. Detta skulle bli per årsbasis = 3600 stycken / 360 dagar = 10 stycken per dag. Totalt förbrukar vi alltså 10 st multiplicerat med 60 dagar = 600 stycken under denna tidsperiod. Vad som saknas är hur mycket produkten kostar oss per enhet (värdet per enhet), låt oss säga 50 kr/ styck.. Tar vi 50:- multiplicerat med 600 stycken får vi fram att vi totalt binder 50kr * 600 st = 30 000 kr. Detta var den enkla nivån, i verkligheten är det mer komplicerat av den anledningen att olika kostnader kommer in vid olika tidpunkter i företagets tidsscenario. Ett tillverkande företag delar in sina kostnader i DM+MO, DL+TO och AFFO allt enligt principen vid självkostnadskalkylering. Dessa kostnader infaller inte vid samma tidpunkt utan binds i företaget vid olika tider.

Vi tar följande exempel:

Förbrukning per årsbasis är 7200 enheter = 7200/360= 20 st per dag

1. Om vi börjar med DM+MO
2. MO så inträffar dessa kostnader direkt i och med att materialet hamnar i råvarulagret och sedan binder vi detta kapital till dess att vi fått betalt av våra kunder. Kostnaden för DM och MO slås för enkelhetens skull ihop.

Råvarulager Produktion Färdigvarulager Kundkredittid

20 dagar 10 dagar 20 dagar 30 dagar

MO + DM = 200 kr/st Kapital bindning (20+10+20+30 dagar) * 200kr * 20 st = 320 000 kr

OBS! Om vi t ex hade fått kredit av våra leverantörer hade råvarulagertiden minskat. Hade vi fått t ex 10 dagars kredit skulle råvarulagertiden minskat till 10 dagar.

3. Nästa post att räkna kapitalbindningen på är DL+TO som man också slår ihop. Det intressanta här är att dessa kostnader inte inträffar förrän tillverkningen börjar. Dessutom antas tillverkningskostnaderna uppstå successivt under tillverkningstiden, m a o alla kostnader för tillverkningen binds inte direkt. Detta brukar man räkna fram genomsnittligt därav divisionen med 2 som du undrat över.

Produktion Färdigvarulager Kundkredittid

10 dagar 20 dagar 30 dagar

DL+TO = 300 kr/st Kapital bindning (10/2+20+30 dagar) * 300kr * 20 st = 330 000 kr

4. Sista post är AFFO som står för affärsomkostnader, dessa kostnader antas påbörjas i och med att vi köper in varorna och uppstår sedan successivt till dess att vi får betalt av våra kunder. Detta brukar man räkna fram genomsnittligt därav divisionen med 2 som du undrat över.

För att företagen ska kunna "jämna ut" sina resultat mellan goda och dåliga år finns möjligheten att göra s k bokslutsdispositioner. Bokslutsdispositioner är kostnader och intäkter som ej utgörs av några verkliga händelser utan bara finns på "papperet". Under goda år kan företaget alltså ta upp kostnader i sin resultaträkning som inte motsvaras av någon verklig resursförbrukning och på så sätt minska sitt resultat och därmed också sin skatt. När man gör en sådan bokslutsdisposition uppstår det en obeskattad reserv i balansräkningen. Under dåliga år kan företaget "lyfta fram" den obeskattade reserven och får då en bokslutsdisposition i form av en intäkt.

I dag finns det två typer av bokslutsdispositioner: Ackumulerad överavskrivning och avsättning till periodiseringsfond. Ackumulerad överavskrivning innebär att man för göra större avskrivningar på maskiner och inventarier än vad som motsvarar en verklig resursförbrukning. Avsättning till periodiseringsfond innebär att man varje år får sätta av 25 % av resultatet före skatt till en s k periodiseringsfond. Avsättningen måste sen återföras inom fem år.  

DM 61 ? DL + TO 15 ? AFFO 16 ?

Genomsnittslagret

Beställningspunkten är den mätpunkt (i detta fall när vi har 300 enheter i lager) som talar om för oss att nu är det dags att beställa mer så att inte vårt lager tar slut. Från det att vi beställer tar det 4 dagar (ledtid 4 dagar) innan vi kan fylla på lagret. Under dessa fyra dagar har lagret minskat med förbrukningen per dag 25 stycken multiplicerat med fyra dagar = 100 enheter. Vårt minlager blir då 300 st - 100 st = 200 st. Minlagret är den lagernivå som företager ej vill understiga. Maxlagret får vi fram genom att addera minlagret med beställningsstorleken. I vårt fall 200 st + 400 st = 600 st.

Genomsnittslagret är (min + max)/2 d v s (200 + 600)/2 = 400 st.

Tiden för DM, DL+TO och AFFO

DM - Materialet finns i råvarulagret i 16 dagar + i tillverkningen i 30 dagar + i färdigvarulagret i 20 dagar + kundkredittiden som är i snitt (0,2*30 -0,4*30 -0,2*45= +6-12-9 = 15 dagars kundkredittid.

Från detta ska dras den kredit som vi får av leverantörerna d v s 20 dagar. Vår totala tid blir då:

16+30+20+15-20 = 61 dagar.

DL + TO

Kapitalbinds inte i produktionen förrän den påbörjas och man brukar anta att kapitalet förbrukas successivt, d v s från produktionsstart tills dess att produkten är färdigproduceras, efter detta hamnar produkten i ett färdigvarulager och sedan får man vänta tills kunder betalt. Produkten kommer då tidsmässigt att ligga i företaget i: 30/2 = 15 (genomsnittet under produktionstiden) + 20 dagar i färdigvarulagret + 15 dagars kundkredit = 50 dagar.

AFFO

Kostnader för administrations och försäljningsomkostnader antas förbrukas successivt från dess att vi beställer vårt råmaterial tills dess att vi fått betalt av kunderna. Detta innebär att kapitalet binds i 81 dagar / 2 = 40,5 dagar. Vi kan inte dra bort några leverantörskrediter i detta fall eftersom AFFO ej berörs av denna kredit. Vår total tid blir 16+30+20+15 = 81 dagar / 2 = 40,5 dagar.

Alla andra inbetalningar av skatt, t.ex. på lön, pension eller bankränta bokförs också på ditt skattekonto.

Om du har betalat in för lite skatt för 1998 kommer du att få ett underskott på kontot. Du kan då göra en egen inbetalning s.k. fyllnadsinbetalning till ditt skattekonto. Då slipper du kostnadsränta.

Låt oss säga att du har sålt aktier med vinst under 1998, och du räknar med att få ett underskott på skattekontot som är större än 20 000 kr. Om du betalar in den del av beloppet som är över 20 000 kr senast den 12 februari 1999 slipper du kostnadsränta. Betalningen måste vara bokförd på skattemyndighetens post- eller bankgiro senast den dagen. De resterande 20 000 kronorna ska du sedan betala så att de finns på skattemyndighetens post- eller bankgiro senast den 3 maj 1999.

Om du ser att du har betalat in för lite skatt och kommer att få ett underskott på skattekontot som är högst 20 000 kr slipper du kostnadsränta om du betalar beloppet så att det är bokfört på skattemyndighetens post- eller bankgiro senast den 3 maj 1999.

Inbetalningen ska göras på särskilda inbetalningskort.

Du kan även göra din inbetalning via Internet. Du ska då ange ett särskilt referensnummer som finns på det inbetalningskort som du beställt från skattemyndigheten. Tänk på att det är olika referensnummer beroende på om du använder skattemyndighetens postgiro eller bankgiro vid inbetalningen.

Från och med inkomståret 1998 kommer alla som betalar skatter och avgifter att få ett skattekonto. Samtliga inbetalningar som du gör till skattemyndigheten kommer att bokföras på ditt konto. Kontot kommer att stämmas av varje månad som det har förekommit en transaktion. Efter avstämning skickar skattemyndigheten i regel ut ett kontoutdrag.

Avstämning av skattekontot kommer också att göras i samband med att taxeringen är klar och du får ditt slutskattebesked. Slutskattebeskedet visar din taxering och din slutliga skatt. Du kommer samtidigt att få ett kontoutdrag som visar om du har överskott eller underskott.

Om du har betalat för lite skatt 1998 och inte gjort någon egen inbetalning s.k. fyllnadsinbetalning till ditt skattekonto kommer du att få ett underskott. På detta betalar du kostnadsränta.

Underskottets och kostnadsräntans storlek framgår av kontoutdraget som du får tillsammans med ditt slutskattebesked. Om du har underskott ska du betala in detta själv tillsammans med kostnadsränta. Av kontoutdraget framgår när du senast ska betala. Du har minst 90 dagar på dig. Betalar du före förfallodagen blir räntekostnaden mindre.

Är underskottet högst 20 000 kr betalar du låg kostnadsränta. Räntan räknas från och med den 4 maj 1999 till och med förfallodagen.

Om underskottet är högre än 20 000 kr räknas kostnadsräntan i två steg. På underskott upptill 20 000 kr betalar du låg kostnadsränta. Den räknas från och med den 4 maj 1999 till och med förfallodagen.

På den del som överstiger 20 000 kr betalar du låg kostnadsränta på de första 10 000 kr och mellanränta på resten. Räntan räknas från och med den 13 februari 1999 till och med förfallodagen.

Den låga kostnadsräntan är för närvarande 3 % och mellanräntan 3,75 %. Räntenivåerna kan förändras under året då räntan är knuten till basräntan.

Kostnadsräntan är inte avdragsgill.

Inbetalningen till skattemyndigheten ska betalas in så att den hinner bli bokförd på myndighetens post- eller bankgiro senast på förfallodagen. Om du gör en inbetalning efter förfallodagen får du betala ytterligare kostnadsränta.

Från och med inkomståret 1998 kommer alla som betalar skatter och avgifter att få ett skattekonto. Samtliga inbetalningar som du gör till skattemyndigheten kommer att bokföras på ditt konto. Kontot kommer att stämmas av varje månad som det har förekommit en transaktion. Efter avstämning skickar skattemyndigheten i regel ut ett kontoutdrag.

Avstämning av skattekontot kommer också att göras i samband med att taxeringen är klar och du får ditt slutskattebesked. Slutskattebeskedet visar din taxering och din slutliga skatt. Du kommer då också att få ett kontoutdrag som visar om du har överskott eller underskott.

Om du har överskott på kontot får du intäktsränta. På ett överskott som uppkommer då årets slutliga skatt räknas ut räknas intäktsräntan från och med den 13 februari 1999 fram till den dag då återbetalning sker. Intäktsräntan knyts till en basränta som följer det allmänna ränteläget. Räntan är för närvarande 1,35 %. Återbetalning kommer som regel att ske automatiskt i samband med att kontoutdraget skickas ut. Belopp under 100 kr betalas inte ut automatiskt utan står kvar på kontot.

Intäktsräntan är skattefri.

Tänk på att du kan få överskottet på skattekontot direkt insatt på ditt bank- eller postgirokonto om du gör anmälan till banken eller posten. Om du tidigare har anmält att du vill ha din överskjutande skatt insatt på ditt bank- eller postgirokonto gäller det fortfarande.

- Omjustering av maskindelarna - ingår det i den årliga leasingavgiften eller får de betala extra för detta?

- Ska avskrivningar tas med i beräkningen för köpet? I så fall, hur?

Utbildningen ingår i många fall i leasingavgiften vilket innebär att den är redan medräknad i avgiften. Detta gäller även omjusteringen av maskindelarna. I maskinleasing bakar man i många fall in service, utbildning etc i avgiften. Naturligtvis finns det undantag, men i detta fall tycker jag att du ska se det som inräknat i avgiften.

Avskrivningar ska inte tas med i köp beräkningen. Avskrivning är kostnader som används när man räknar fram företagets resultat. I en investeringskalkyl ska endast in- och utbetalningar användas.

Hur beräknar man ränta och amortering (Övning likviditetsbudget på CD-ROM skivan)

Ränta och amortering kan beräknas på många olika tidsperioder, men allmänt vedertaget är att om t ex räntan11% anges, så innebär det att den årliga räntesatsen är 11%. Vi ska m a o betala 11% av ett lånat belopp i ränta. Räntan är en kostnad = en resursförbrukning.

Om det är villkorat att räntan ska erläggas vid fler tillfällen är principen alltid att först räkna ut den årliga räntan som underlag för att kunna räkna ut den ränta som ska betalas vid respektive tillfälle.

Låt oss ta likviditetsuppgiften under kapitel budgetering (CD-ROM skivan) som ett exempel.

Grunduppgifter:

Vi vet att banklånet vid årets början är 2574 och räntesatsen 11%. Ränta och amortering ska betalas i slutet av varje halvår. Amorteringarnas storlek är 137 och ska erläggas vid varje tillfälle.

Så här gör vi:

1. Först ska vi räkna ut räntan för det första halvåret. För att kunna göra detta måste vi räkna fram hela årets räntekostnad och därefter beräkna de första halvårets räntekostnad som borde bli 50% av hela årets kostnad. 11% av 2574 = 283 för hela året, 283/2 =142 (avrundat uppåt) = kostnaden för det första halvåret. Samtidigt betalar vi av (amorterar) 137 på det totala lånebeloppet. Vi har då en skuld = 2574 – 137 = 2437. Denna skuld har vi i slutet av det första halvåret.
2. Nästa steg är att räkna ut räntan för det sista halvåret. Eftersom skulden minskat till 2437 är det detta belopp som räntan ska beräknas på. Vi gör på samma sätt som tidigare. Vi räknar ut räntekostnaden för ett helt år beräknat på det nya beloppet och räknar fram 50% av dessa vilka är räntekostnaden för det sista halvåret. 11% av 2437 = 268 för ett helt år, 268/2 = 134 = kostnaden för det sista halvåret. Samtidigt amorterar vi 137 på det aktuella lånebeloppet.

år 4 år 4-3 =0,572 x -66000= - 37752

år 5-7 år 7-4=1,305 x -36000= - 46980

82188+37752+46980 +3760 = - 170680 - 365000 = - 535 680

En anledning till att du får ett något högre värde beror på hur många decimaler man använder på omräkningstalen.

Kapitalvärde= -130000 * tab c = -130000 * 4,160 = -540800 Alla framtida utbetalningar måste räknas om till nuvärde. Här ska bara hyran räknas och det finns inga andra utbetalningar/inbetalningar. Utbildning får vi anta att den ingår i hyresavgiften.

Vi behöver ej ta hänsyn till bolagsskatten i denna uppgift. I praktiken räknar man dock med bolagsskatten.

I en resultaträkning ska lönekostnaden anges, ej löneutbetalningen. I detta fall ingår lönekostnaden i rörelsekostnaderna.

Överavskrivningar är de avskrivningar som gjorts utöver plan och som ej motsvaras av någon verklig kostnad, dvs en sk bokslutsdisposition. (Planenliga avskrivningar är de som motsvaras av verkliga resursförbrukningar.) Överavskrivningar tas upp som kostnader i resultaträkningen.

När man gör en överavskrivning uppstår en obeskattad reserv i balansräkningen, dessa kallas då för ackumulerade överavskrivningar. En obeskattad reserv placeras mellan skulder och eget kapital, den består ju dels av en oredovisad vinst och dels av en latent skatteskuld (man skulle ju ha varit tvungen att betala skatt på vinsten om man hade redovisat den)

I denna uppgift ska man ej dra av några avskrivningar från maskiner och inventarier utan endast använda de värden som är angivna.

Föreslagen utdelning kan du bortse ifrån. Den tar man hänsyn till när man gör en räkenskapsanalys.