I företaget Boklaget tillverkar man och säljer köksbordet "rundis". För det kommande verksamhetsåret (1998) ska ställning tas till nästa års planerade resultatutveckling och investeringar. Dessutom ska en likviditetsbudget upprättas.

Underlag (siffror gällande för 1998)

1. I början av året tas ett utvecklingslån på 300 000 kr. Räntesatsen är 15%. Ränta och amortering betalas i december 1998. Amorteringen är 30.000 kr per år i tio års tid.

2. Lokalhyran uppgår 1997 till 210.000 kr och den betalas kvartalsvis i förskott. En 5%-ig hyreshöjning år 1998 är känd redan nu.

3. Kostnaden för att tillverka ett bord är 1.400 kr för material och 200 kr i ackordslön.

4. Man planerar att tillverka och sälja 3.000 bord. Försäljningspriset är satt till 2.500 kr per bord.

5. Inköpen av material görs i lika mängder i början av varje kvartal. Betalningsvillkoren är 30 dagar netto.

6. Företaget har tre anställda i tillverkningen. Lönen, inklusive sociala avgifter uppgår till 200 kr per bord. Ersättningen gäller för hela gruppen och fördelas jämnt mellan deltagarna i arbetsgruppen.

7. Övriga anställda är en VD, en försäljare och en som sköter administrationen. Lönen till dessa är 19.000 kr i månaden per person inklusive sociala avgifter.

8. Reklamsatsningarna sker i januari och juli (50.000 kr vid varje tillfälle) samt i april och oktober (15.000 kr per tillfälle).

9. Enligt erfarenhet från tidigare år beräknas 60% av försäljningen ske under andra halvåret. Försäljningen är jämnt fördelad inom varje halvår och kunderna betalar kontant.

10. Administrationsomkostnaderna fördelas jämnt över året med 30.000 kr per månad.

11. Tillverkningsavdelningens kostnader (exklusive löner) uppgår till 40.000 kr per månad.

12. Avskrivning på företagets maskiner/datorer beräknas bli 40.000 kr per år. Dessutom planerar man att utöka sin maskinpark och göra en så kallad expansionsinvestering. Frågan är om man ska köpa eller leasa maskinen. Antingen köper man maskinen för 350.000 kr. Man får då årliga driftsutbetalningar på 36.000 kr som fördelas jämnt över året. Livslängden är beräknad till 7 år och restvärdet till 10.000 kr. I slutet av år 4 behöver man omjustera viktiga maskindelar till en kostnad av 30.000 kr. I samband med köpet måste en anställd på tillverkningsavdelningen åka på kurs för 15.000 kr. Om maskinen hyrs kostar det 130.000 kr/år.

13. Övriga uppgifter: Företaget jobbar med en kalkylränta på 15%.

Leverantörsskulder från tidigare år på 40.000 kr betalas i januari 1998. Kundfordringar från 1997 på 60.000 kr erhålls först i februari 1998. Bolagskattesatsen är 30%.

Dina uppgifter

a) Din första uppgift är att avgöra om maskinen i punkt 12 ska köpas eller leasas. Tänk på att du ska presentera såväl denna som övriga tre lösningar på ett snyggt och "säljande" sätt. Verkställande direktören tolererar inte något som är stilistiskt eller layoutmässigt dåligt.

b) Din andra uppgift är att göra en fullständig resultatanalys för 1998 med en tillhörande grafisk beskrivning. Kommentera även de framräknade siffrorna.

c) Din tredje uppgift är att presentera nedanstående alternativ i fråga om resultatanalysen. Observera att varje faktor ska ändras enskilt.

1) Materialpriserna per bord blir 10% lägre.

2) Försäljnings- och tillverkningsvolymerna ökar med 10%.

3) Försäljningspriset per styck blir 10% lägre.

4) Den rörliga lönekostnaden per bord ökar till 325 kr.

d) Din fjärde uppgift är att upprätta en månadsvis likviditetsbudget för 1998.

Redovisningsuppgift

För ett företag finns följande uppgifter att hämta från år 1997 och 1998. Observera att informationen är angiven i en mycket besynnerlig ordning:

a) Din första uppgift är att utifrån materialet ovan sammanställa balansräkning och resultaträkning enligt bokföringslagens krav för de två åren. Ange även de uppgifter som är hämtade från noter eller förvaltningsberättelse.

b) Din andra uppgift är att utifrån materialet ovan sammanställa balansräkning och resultaträkning enligt årsredovisningslagens krav för de två åren. Upprätta även en förvaltningsberättelse för företaget. Förvaltningsberättelsen ska åtminstone innehålla de uppgifter som enligt ÅRL är obligatoriska.

c) Din tredje uppgift är att sammanställa så heltäckande räkanskapsanalyser som möjligt för de två åren utifrån den information som du sammanställt i punkterna a) eller b).

d) Din fjärde uppgift är att utförligt kommentera de framräknade siffrorna och göra en bedömning av företagets ekonomiska hälsotillstånd.

Företaget Möbler AB omsatte 330 Mkr och hade 70 anställda år 1997. Företaget bildades redan på 1950-talet och då tillverkades enklare bord och stolar för utomhusbruk. De följande decennierna breddades sortimentet successivt och nu tillverkas allehanda trädgårdsmöbler samt parkbänkar, som är en relativt nystartad satsning. Företagets lönsamhet (som 1997 var 5%) kommer uteslutande från trädgårdsmöblerna, främst bord och stolar. Företaget har nått en fas där såväl omsättning som lönsamhet och antal anställda ligger på en relativt stabil nivå.

Företagets VD, Sune Stol (52), har gjort hela sin karriär inom företaget. Han var ingen läsbegåvning utan började tidigt som säljare på företaget. Snabbt fick han rykte om sig att kunna sälja allt till alla. Han hade talets gåva och kunde allt som oftast entusiasmera och inspirera människor i sin omgivning. Så småningom befordrades han till ledande befattningar inom försäljningsavdelningen. 1982 blev han försäljningschef och 1992 utnämndes han till VD. Sune Stols medfödda charm och trevliga sätt gör att personalen har överseende med att han spelar väl mycket golf och att han ibland ser både golfklubben och Rotary som viktigare än företaget.

Bertil Bänk (56) är en annan av företagets verkliga trotjänare. För 14 år sedan blev han chef för all produktion. Allt sedan tiden på teknisk högskola har hans huvudintresse varit att optimera produktionsflödet, både tekniskt och ekonomiskt. Med rätta är han också stolt över företagets låga produktionskostnader. Produktionschefen är i och för sig svag för tekniska och administrativa nymodigheter - han har provat såväl flexibla produktionssystem som "just-in-time-filosofin" - men är i slutänden ändå konservativ och kostnads- medveten. Det visas inte minst av att tillverkningsavdelningen fortfarande är traditionellt organiserad, med förmän och hierarkiska nivåer. Den senaste tiden har Bertil Bänks intresse för företaget minskat. Flera av de anställda vänder sig numera till en av de mycket driftiga förmännen i stället för till Bertil Bänk i viktiga frågor. Även för produktionschefen tar golfklubben och Rotary stor plats i livet.

Pär Parasoll (44) är ansvarig för försäljning och ekonomi. Som ung ville han "jobba med händerna" och började därför en gång i tiden på företagets tillverkningsavdelning. Efter några år påverkades han att på kvällar och helger läsa företagsekonomi på högskolan. Under denna tid växte hans intresse för ekonomiska frågor och han blev också Bertil Bänks i särklass viktigaste "bollplank" när det handlade om att effektivisera produktionen. När Sune Stol blev VD inrättades en ny avdelningschefstjänst (ekonomi och försäljning sammanfördes i en funktion) och den ansågs som klippt och skuren för Pär Parasoll. Ekonomi- och försäljningschefen gör sitt jobb mycket noggrant, men han har svårt för att "skjuta från höften", vilket medfört att många anställda anser att han tar alldeles för lång tid på sig för att fatta beslut. Pär Parasolls största fritidsintresse är att vandra i skog och mark. Han är medlem i friluftsfrämjandet.

För ett knappt år sedan utnämndes Gunnar Grill (29) till personalchef. Han är utbildad civilekonom och har även hunnit med att arbeta som controller på ett stort nordiskt företag. Den nye personalchefen har på kort tid genomdrivit stora förändringar. Han har t.ex utformat en ny personalstrategi, som bland annat går ut på att höja utbildningsnivån och att bredda varje individs förståelse för övriga arbetsuppgifter i företaget. I samband med detta har han också haft kraftfulla synpunkter på Pär Parasolls sätt att sköta arbetet som ekonomi- och försäljningschef. Av många medarbetare uppfattas Gunnar Grill som en karriärist, som enbart ser det här jobbet som en språngbräda för större uppgifter. På kort tid har han etablerat sig i stadens föreningsliv och fått styrelseuppdrag i flera föreningar, bland annat företagsekonomiska klubben och juniorhandelskammaren.

Företagets styrelse består förutom VD Sune Stol av sex lokala kändisar. Samtliga styrelsemedlemmar är män. Alla utom en är medlemmar i Rotary, alla utom två är medlemmar i samma golfklubb. Av många anställda i föetaget uppfattas styrelsen som en kamratförening.

I företaget har det de senaste åren bedrivits en omfattande samrådsverksamhet. Inledningsvis var Bertil Bänk den drivande kraften bakom projektet. Han lade bland annat fram förslag på förändrade arbetsformer och nya lönesystem. När Gunnar Grill tillträdde som personalchef bestämdes att han skulle ansvara även för samrådsverksamheten. Nyligen övertog Gunnar Grill dessutom indirekt flera för företaget strategiskt viktiga beslutsfrågor. Bland det första som Gunnar Grill gjorde i sin "samordningsroll" var att ge ut en PM (personalprinciper för Möbler AB), som innehöll riktlinjer för företagets demokratiska strävanden. I många stycken gick detta PM stick i stäv med föregångarens uppfattningar i frågan. När Bertil Bänk tog upp denna för honom känsliga fråga med Sune Stol tyckte denne att Bertil Bänk hetsade upp sig i onödan och ville inte lägga sig i "sådana småsaker". Dessutom tyckte verkställande direktören att det var bra att Gunnar Grill tog för sig och att företaget skulle må bra av flera medarbetare med hans ambitioner.

a) Din första uppgift är att bestämma vilken organisationsform företaget har och att rita ett organisationsschema.

b) Din andra uppgift är att diskutera om den informella organisationen avviker från den formella och i så fall på vilket eller vilka sätt.

c) Din tredje uppgift är att gå in på hur ledningen (VD och styrelse) sköter sitt jobb. Vilken är ledarstilen, vad kan sägas om ledningsgruppen, osv?

d) Din fjärde och sista uppgift är att diskutera vilka organisationsproblem som finns i företaget och hur dessa ska kunna lösas.

Ölmarknaden i den svenska provinsen Falkland kan delas in i tre delmarknader. Det finns en marknad för ljust starköl. Den delmarknaden svarar för hälften av den totala ölmarknaden och har en tillväxttakt på 8 %. Det finns en marknad för mörkt starköl. Den delmarknaden svarar för en fjärdedel av den totala ölmarknaden och har en tillväxttakt på 2 %. Lättöl är den tredje och sista marknaden och den har en tillväxttakt på 15 %.

I provinsen finns två olika bryggerier. Dels Williamssons Bryggeri och dels Krigströms Bryggeri. Williamssons är ett etablerat men något sömnigt bryggeri, som verkat i provinsen i över 20 år. Hela tiden har den nu åldersstigne Bill William haft det operativa ansvaret. Från och till har företaget varit helt utan konkurrenter.

Krigströms Bryggeri är en uppstickare, som efter en noggrann marknadsundersökning etablerade sig på marknaden för snart tre år sedan. Företaget satsade direkt på att utveckla fyra olika ölsorter med olika egenskaper. Starke Bo är en ljus starköl, som redan uppnått en marknadsandel på 60%. Välbärgade Vera är ett mörkt starköl, med en marknadsandel på 10%. Blyga Frida är ett ljust lättöl som uppnått en marknadsandel på 30%. Exklusive Jan är ett mörkt veteöl med 12% alkoholvolym med en marknadsandel på 20%.

Företaget Krigströms Bryggeri AB, som 1997 hade 42 anställda och omsatte 100 Mkr, har medvetet vänt sig till olika segment med sina fyra ölsorter. Starke Bo och Välbärgade Vera riktas till studenter och "folk i farten". Trots att reklambudgeten är lika stor för båda ölsorterna säljer starke Bo betydligt bättre än välbärgade Vera. Blyga Frida säljer ännu inte så mycket som företaget hoppats på, men marknadsandelen är i stigande. Exklusive Jan riktar sig speciellt till så kallade ölkännare. Den säljer inte heller så mycket, men eftersom marginalen är hög är vinsten ändå tillfredsställande.

Den drivande personen i Krigströms Bryggerier är sonen i ägarfamiljen. Christian Krigström har en gedigen bryggarbakgrund och han har dessutom läst marknadsföring på eftergymnasial nivå. För ett drygt år sedan blev han vice VD och ansvarig för företagets försäljning. Christian Krigström har insett att företaget trots den relativt sett lyckade etableringen står vid ett vägskäl och att en rad viktiga beslut måste fattas.

Efter det att Krigströms Bryggeri etablerade sig på marknaden har konsumenternas vanor förändrats en del. I takt med befolkningsökningen har debatter om renlevnad och nyandlighet sköljt över provinsen, och den "livsnjutar-stämning" som dominerat i många år är inte längre lika självklar.

Den kraftiga expansion som Krigströms Bryggeri upplevt har vållat företaget vissa likviditetsproblem. I ett försök att stoppa uppstickarens framfart har Williamsson Bryggeri nu dumpat priserna på samtliga lättöl och på de flesta ljusa starkölsorter. Med hjälp av sänkta priser räknar Williamssons med att återta förlorade marknadsandelar.

I provinsen säljs öl på varenda restaurang och uteservering. Däremot finns det bara ett grossistföretag, vilket drivs av provinsens starke man John Leifsson. Grossisten har en mycket bestämd uppfattning om hur distributionen ska skötas och han har också påverkat de båda bryggerierna att utnyttja hans tjänster och i övrigt följa hans rekommendationer. Han har dessutom uttalat att han motsätter sig att bryggerierna själva utformar reklam, utan att först diskutera saken med honom. (I provinsen tillåts på försök reklam för all öl). Enligt John Leifsson är det nämligen viktigt att all reklam följer ett visst mönster så att konsumenterna ska "känna igen sig". Reklamens allra viktigaste uppgift är, enligt John Leifsson, att den betonar den stora nytta som det för med sig att dricka öl och återställa vätskebalansen i det varma klimat som året om råder i provinsen.

a) Din första uppgift är att göra en analys av de fyra omnämnda ölsorterna utifrån Boston-matrisen.

b) Din andra uppgift är att formulera en konkurrensstrategi för Krigströms Bryggerier.

c) Din tredje uppgift är att lägga fram ett väl genomtänkt förslag på hur Krigströms Bryggerier ska utnyttja de omnämnda konkurrensmedlen.

d) Din fjärde uppgift är att diskutera den lagstiftning som de båda företagen har att ta hänsyn till. Behandla även hur väl företagen rättar sig efter lagen.