Hur säkert är det att handla på Internet:
SET, Secure Electronic Transactions, är den stora betalstandard som de svenska bankerna använder sig av. Det är ett säkert system så tillvida att både köparen och säljaren verkligen vet att en transaktion ägt rum, exakt hur stor den är och att bankerna och kreditkortsföretagen garanterar att transaktionen fungerar.
Däremot om ens kortnummer hamnar i orätta händer kan varor och tjänster debiteras ditt kort, därför ska man vara väldigt försiktigt att ge ut några kortnummer på Internet och det absolut säkraste sättet att handla via nätet är att betala mot postförskott.
Vilka betalningssätt är möjliga idag:
SET (Säkra Elektroniska Transaktioner) Avancerat och säkert. Användaren ansöker i banken om ett digitalt certifikat (ett program) som innehåller en kodad signatur.
Cybercash (Amerikanskt) Inte så poppis. Kräver att kunden har ett speciellt program som heter Wallet och att du lämnat kortnummer eller checkkontonummer till Cybercash.
First Virtual. På nedgång. Tar hand om transaktioner och håller reda på säljare som använder systemet. Du lämnar ditt kortnummer enbart till First Virtual som ger dig en kod i gengäld.
Via Bank. Säkert sätt. Kunder i en Internetbank, som S-E banken eller FöreningsSparbanken, kan betala direkt via bankgirot till de säljare som slutit avtal med respektive bank.
Postförskott. Vanligast. Är ett av de enklaste och mest använda betalningssätt vid handel i Sverige.
Medlemskap. Hos t ex Torget och Passagen kan medlemmar betala via faktura och kreditkort.
Kontantkortet CASH kort (Kommer att kunna användas på Internet om ca 1år.
Kommunikation över Internet är normalt sett ganska oskyddad. Meddelanden kan avlyssnas, förändras, förhindras och förfalskas relativt enkelt.
Med kryptering kan man göra känsliga meddelanden oläsbara för obehöriga. Det går även att "signera" meddelanden med kryptering. Tekniken för kryptering är ännu inte helt standardiserad, men snart kan man utan vidare kan ha hemligheter på Internet.
Använd antivirusprogram regelbundet och se till att regelbundet kopiera allting viktigt till disketter eller motsvarande. (eng. backup)
Tänk på att ha vettiga lösenord! Ett bra lösenord är någonting i stil med (Hv23s-p)som inte står i någon ordbok, men är ganska lätt att komma ihåg. Så slipper man skriva det på en Post-it-lapp på skärmen. Hitta på en egen ramsa!
Om en organisation vill skydda sina Internetanslutna datorer mot crackers och annat otrevligt ex virus, kan den använda sig av en brandvägg (eng. firewall). En sådan kontrollerar all datakommunikation mellan de egna datorerna och Internet.
Många som säljer produkter via Internet vill naturligtvis också kunna ta betalt på ett sätt som är både smidigt för dem själva och kunden.
Det just nu vanligaste betalningssättet är att köpare skickar uppgifter om sitt kontokort till försäljaren som då kan göra uttag från köparens bankkonto. Detta är smidigt men riskabelt.
En lösning är att göra överföringen av kreditkortsinformation säkrare genom kryptering. VISA och Mastercard har tillsammans utvecklat SET som är en standard för säkra överföringar.
En annan lösning är digitala pengar, vilket i princip kan ses som ett nytt checksystem. Man växlar in vanliga pengar till digitala pengar som sedan kan användas vid betalning över Internet.
Fler lösningar finns, och i framtiden kommer man troligen att kunna använda det betalningsmedel som passar situationen bäst -precis som i vanliga butiker idag.
Det är viktigt att komma ihåg att det mesta man gör på datornäten blir registrerat. Min dator har till exempel redan registrerat att du tittar på denna sida. När du skickar e-post bifogas automatiskt en massa information. Det mesta av registreringen sker av tekniska skäl, för att allt ska fungera. Ibland kan det också vara bra av andra skäl. Reklampelare på Internet kan till exempel rapportera till annonsören om precis hur många som läst reklamen, och vilken del av reklamen de verkar vara mest intresserade av. Man skulle även kunna tänka sig att använda registren för att kontrollera databrottslighet, men skurkar har en tendens att själva gå in och förstöra registren (log-filerna), så dessa är inte nödvändigtvis tillräckliga som bevis i domstol.
|
|
