Diskussion

"Att få lära sig läsa och skriva tillhör de mänskliga rättigheterna. Birgitta Ulvhammar, som var ordförande för Den svenska nationalkommittén för FN:s läskunnighetsår (1990), inledde sitt anförande vid en konferens om barns läsutveckling och läsning med följande ord:

Tillgång till det skrivna ordet hänger samman med demokrati och jämställdhet, med tillgång till utbildning, arbete och information, med möjligheten att kunna påverka både den egna situationen, det omgivande samhället och världen. (Liberg, Hur barn lär sig läsa och skriva Studentlitteratur 1993)

Detta citat stöder vår uppfattning hur svårt det är klara vardagen i vårt samhälle utan att vara god läsare. Vårt främsta syfte med projektet var att öka läsintresset och läsandet hos våra elever. Detta leder i sin tur till bättre läsförmåga och i förlängningen till ökad kompetens att klara vardagliga situationer. När vi startade ItiS-projektet ville vi sporra barnen att läsa böcker genom att peka på alternativa sätt att redovisa dessa på. Vi har märkt att det är svårt att motivera pojkar i mellanåren att läsa men att de flesta är intresserade av att använda datorn. Nu såg vi ett tillfälle att kombinera läsning och datoranvändning och kanske på så sätt få dessa barn att läsa mer.

Datorn erbjuder många möjligheter. Så t.ex. kan de elever som har svårt att forma bokstäver åstadkomma snygga arbeten som ger dem gott självförtroende. Motoriska svårigheter syns inte på datorn. Datoranvändning ger också ett ökat antal tillfällen till samarbete. Vi menar också att datorn kan spela en viktig roll i skolan genom att den är ett bra redskap när det gäller ordbehandling och faktasökning. Professor Gillberg menar i sin bok "Dyslexi vad är det?" (Natur och Kultur 1994) att i synnerhet för barn med dyslexi är datorer med ordbehandlingsprogram av stor betydelse. "Datorn innebär en tyst och kritiklös partner i inlärningssituationen; barnet behöver inte räkna med förnedrande situationer i samband med misslyckanden."

Tillgången på information via Internet är obegränsad om man kan tillgodogöra sig den. Det går inte att komma ifrån läskunnigheten, som bör vara ganska driven. Det gäller också att kunna sovra och se vad som är viktigt i sitt sammanhang. Vi har funnit att elever i de lägre åldrarna nästan blir avskräckta av de stora textmassor och stora antalet länkar som ofta kommer upp när de söker på Internet. Det finns väldigt få sidor som de klarar av. Det är viktigt att dela med sig av  bra och för barnen användarvänliga adresser. Vi har känt ett behov av någon slags förteckning av sådana och har planer på att göra ett eget länkskafferi. När man släpper ut barn på nätet måste man vara medveten om riskerna att träffa på "olämpliga" sidor. Vi förstod vidden av detta problem när vi lyssnade på Sten-Roland Rasks föreläsning "IT, etik och moral". Än så länge har detta inte varit något större problem på vår skola. Dels samtalar vi med barnen, dels är datorerna synligt placerade.