Igår kom Cissi. Hon bor hos Sten och Gun i Grannäs.

Idag åkte pappa till stan med dörrarna till mitt rum och gästrummet.

En snickare skulle såga till dem och göra en karm. Då passade jag och Maja på att

vara hos Cissi. Men innan pappa for iväg tog vi vår dagliga cykeltur.

Vi blir alltid så svettiga så en flaska var med kallt vatten vill vi alltid ha med

- en Energyflaska och en Vichy Noveauflaska.

Cissi hade en jättefin kanin som heter ingenting, ja, så sa Cissi i alla fall.

När vi cyklade tillbaka till Ekudden mötte vi pappa

som kom körande och ville köpa glass. Han hade varit i Katrineholm och handlat.

Glassbilen hade spelat sin melodi på Grannäs och pappa hade hört den när han stod på gården.

Men när han kom till Grannäs hade den åkt.

Först i Gustavsvik hann han ikapp Hemglassbilen.

Han slog till och köpte fyra paket.

Vi gick ned till stranden jag, Cissi och Maja.

Pappa tog med sig glass och jordgubbar

Och kom ned han också. Alla hade vi böcker med oss.

Jag gick upp och hämtade en tvillingbok till Cissi.

Glassen från Hemglass av grädde med äkta vaniljstång försvann i ett huj, jordgubbarna också.

" Känner Ni att det regnar ?" frågade pappa. Men det gjorde vi inte.

Vi var som uppslukade av våra böcker alla ihop.

Pappa fick hjälpa oss ut med båten - men ro kunde han inte

Jag och Cissi ville hoppa från båten där vi inte bottnade.

Maja ville hoppa lite längre in där hon bottnade.

Jättekul men inte var det varmt inte. Pappa fick staka sig ut för igår gick

ena åran av när vi var ut till fågelön.

Just den åra som jag och Maja fick problem med i midsomras.

Då blåste det och blåste. Och åt fel håll förstås. Från vår strand. Som tur var

såg pappa att vi bara snurrade runt runt och kom ut och hämtade oss.

Bulten som fäste åran i årtullen hade lossnat. Pappa hade lagat den men det hade han inget för.

Av gick den i alla fall.

Maja hon behöver varken metspö eller håv - Det räcker med en plastburk

Hon säger bara något hemligt till abborren. Och vips så har den simmat in i burken.

Sotis ville inte ha den så abborren simmar fortfarande i Täljaren.

Däremot mördade vi en blodigel - ett par gånger. Den ville aldrig dö. Men till slut gjorde den det.

Skönt.

Vad tiden gick. Halv sju ringde Gun och sa att Cissi skulle hem och äta. Den bärbara var

praktisk att ha med sig.

När Cissi hade gått hem seglade jag att Maja ut en sväng.

Och blev blöta i baken. Ordentligt blöta.

Segla var kanske att ta i för det blåste inte mycket.

Och när det blåste var det åt fel håll. Den här gången var fel håll mot land . Så vi gjorde många ofrivilliga besök i vassen.

Pappa han stod i vatten till knäna och ropade hur vi skulle göra.

När vi fastnade i vassen för tredje gången gav han upp.

Nu fick vi klara oss själva. Och tänka med eget huvud, inte med pappas.

Vi kryssade oss ut till en gul plastgrej som visar att mattan tar slut.

Sedan länsade vi in till land. Pappa sa att det heter så när seglet står rätt ut.

Vi tog ett skönt dopp som avlutning.

Och då märkte vi att det var kväll. Och vi hade inte ätit.

Pappa fixade köttfärssås och spagetti - fast lite sent

Pappa lagade köttfärssås till ikväll och till lasagnen vi ska äta senare i veckan.

När vi låg och läste fick vi Hemglass med varm chokladsås. Vi tyckte det var gott.

Vi busade, tjoade, såg på Mysteriet på Greveholm - en bra video, och somnade.

Vi hade bäddat upp på golvet framför TV:n.

Vad man somnar gott när klockan närmar sig tolv.

Maja hostade och vaknade. Men mig fick pappa knappt liv i och lyssna nu.

Jag fick honom att bära upp mig. Han gjorde det under pust, stånk och stön.

Men upp kom han ända fram till vår säng..

Lunch: Hos Cissi fick vi plättar - pappa var i Katrineholm då.

Middag: Köttfärssås och spagetti

Jenny: tvillingarna; huvudrollen

Maja: Sweet Valley; Saga del II

Dagen började under fnitter. Inte mycket söm. Så där en fyra timmar.

Då blir man lite fnittrig eller mycket fnittrig märker jag.

Årets sommarprogram Alarm, på tvåan, brukar vi titta på.

Salve var bättre och Kloak var ännu bättre tycker Maja.

När vi gick en liten bit på Sörmlandsleden i midsomras såg vi en annan led.

Den heter Näckrosleden och är till för cyklare. Som vi. Alla tre har vi cyklarna med.

Pappa han slängde upp - jaja slängde och slängde- mammas och min cykel på taket.

Ok det går inte, jag vet det. Han hade förstås först satt fast takräcket.

 Mamma är ingen skummis

Mamma har bra kontakter i utrustningsbranschen, inget skumt alls

säger mamma när jag frågar henne om vilka de är. En praktisk cykel-

hållare till dragkroken är bra att ha när man ska ut på Näckrosleden.

Tacka vet ja mamma, hon vet vad som behövs.

Där hamnar Majas och Cissis cyklar. Väl förankrade.

• Plastflaskorna med vatten
• Regnkläder, tyvärr. Tunga blå moln varnar oss
• Underlag att sitta på
• Cykelpump
• Fika i en ryggsäck på pappas rygg

Vi åker till Eriksbergs slott. Där är det vackert med hagar, hästar och åkrar.

När jag ska starta är cykeln paj.

"Pappa vad har du gjort. Du har förstört cykeln. Styret är ju alldeles löst. "

Maja lugnar mig. "Han har bara lossat det för att cykeln ska kunna ligga på taket."

Styret var bara början. Vad händer sedan. Jo, däcket var på väg av. Just det, av från fälgen.

" Vad gör vi nu, pappa ?"

Han titta efter och sa att det bara var att cykla , så då gjorde vi det.

Jag började i täten med pappa alltid sist. Sedan turades vi om att cykla längst fram.

Färden gick på en sådan där liten väg man kan se i turistbroschyrer.

Med böljande åkrar och skogar runt omkring.

Vi passerade ett torp med en fin midsommarstång.

Jag stannade till i en vägkrök för en drick - och klä av sig paus.

Och jag som inte hade något linne med mig, fick fortsätta att svettas.

På bondgården med tre åsnor, en hade ett slags snörgaller för ansiktet, hände det.

Tre glada Golden Retriver hoppade upp mot oss och speciellt mot Maja.

Det var inte kul tyckte Maja.

Pappa och Maja cyklade iväg. Jag och Cissi klappade de jättegulliga hundarna.

Vi cyklade vidare och hittade en död grävling i diket.

Den hade hur många blå glänsande flugor som helst över sig.

Vi fikade, kollade rovfågeln som dök ned och tog någonting i klorna.

Och cyklade tillbaka till Eriksberg. På med cyklarna på bilen och hem igen.

Ut med båten och hopp i vattnet där vi inte bottnade. Även Maja.

Cissi gick hem och vi läste och läste till dess myggen nästan hade ätit upp mig.

Jag och Maja rusar upp. Maja stannar till och plockar med sig blommor.

Hon binder en fin blomsterkrans som hon satte på Jennys huvud.

Vi läste på verandan till det blev mörkt.

Jag hade lite svårt att somna så jag gick in till pappa.

Och somnade på en gång, sa pappa.

Lunch: Bake-up Pizza från Findus.

Middag: Lasagne

Jenny: tvillingarna; Lillasystern och Kitty och de röda skorna

 Maja: Kitty och mysteriet på lyxhotellet 

Trötta är vi allihopa. " Varför blir det morgon så tidigt ?"

Frågan lyser om två trötta tjejer som behöver tändstickor för att hålla upp ögonlocken.

Sotarens ankomst var förvarnad av Gun i Grannäs. Händerna var inte bara svarta. De var kolsvarta. "Tar du lacknafta när du tvättar dig ? Neej, tvål och vatten. Det är inget svårt att få bort. Värre är det med svärtan från värmepannor. Kletigare och kryper längre in i porerna."

Han hade jobbat sedan 1967. Men varit borta från Sotarjobbet under sex år. Kompisen var ute och letade en ny fru. Det var sotaren också. Kompisen var ute och dansade ofta. Sotaren funderade på samma sak.

Idag ska vi hämta dörrarna och karmen till rummen där uppe. Så vi passar på att åka en runda samtidigt. Cissi kommer inte idag.

"Då vill jag absolut att vi utforskar ladan", sa Maja. Den hos Ulf.

Vi stannade där skogsvägen börjar. Där till vänster ligger ladan. Bland snår av brännässlor.

Vi tog oss dit och gläntade på dörren. En maskin och en höskrinda stod där. Inget speciellt spännande med andra ord.

Hos bonden Karlsson fanns bara gammelpappan Folke. Ovanligt rak i ryggen. Ibland har han varit nästan dubbelvikt. Vi fick var sin glass och klappade den svartvita fina lilla katten som busade på taket förra året.

På kvällen spelade Maja Oxdragarsång på tvärflöjten, vi spelade blockflöjt.

Det blev datorspel också och sent som vanligt.

Lunch: Lasagne. Värmde vi på när pappa var ute och joggade.

Middag: Korv stroganoff med kokt potatis, som skulle ha varit ris egentligen.

Jenny: Kitty och kidnapparen

Maja: Kitty och såpoperans hemlighet och Kitty och utpressaren

Jag och Maja cyklade mot Grannäs och mötte Cissi på halva vägen.

Klockan ett skulle de hämta oss på Ekudden. Men Margareta på gården Tolfta Gustavsvik ringde och bad oss komma dit för de hade kommit på en trevligare väg.

Cissi kom kvart i ett med en nybakad sockerkaka inslagen i aluminiumfolie med en liten rosett på. Vi tog cyklarna, kamerorna, en Energyflaska med vatten med oss. Hjälmarna åkte på och vi cyklade iväg.

Elins pappa Jan-Ola höll på att spänna Jan Ross för vagnen vi skulle sitta på. Elin och hennes göteborgskompis skulle köra hästarna. Jan Ross var lite tjurig , ville liksom inte ställa sig rätt mellan skacklorna. Men Jan-Ola gav sig inte. Sedan var det den där lilla gråvita pudeln Mimmi som Maja klarade sig utan.

Den skulle med. Men den fick sitta framme med Elin. Och Maja satt längst bak med pappa bredvid sig.

Med ett ryck drog Jan Ross iväg. Maja högg tag i pappas arm annars kanske hon hade ramlat av och blivit kvar. Jan Ross var en nordsvensk häst som hade sprungit på trav förut. Elin hade en nordsvensk arbetshäst och en shetlandsponny också.

Vi åkte mot stenåldersbyn Vrå. Svängde av in i skogen och Jan Ross satte iväg. Vagnen hoppade över rötter så det stod härliga till. Att regnet kom gjorde inte så mycket men att sjunga som Elin ville att vi skulle göra ,var vi inte så pigga på. Så det fick bli en snapsvisa. När gäddorna…..

När Jan Ross kände att Elin styrde hemåt ökade han takten. "Om jag släpper tömmarna nu skulle han utan vidare springa hem. Han kan vägen som sin egen ficka. Heter det så för hästar också ?

 "Nej det heter utan och innan."

"Vill ni se kattungarna ?" frågade Elin när vi kom tillbaka. Och det ville vi förstås.

"Gud va söta." Jag och Cissi fick hålla var sin, en svart och en grå. Och de var bara en månad. "Jag vill gärna hålla en kyckling i handen" sa Maja som inte är så förtjust i katter eller hundar. "Javisst kan du få det", sa Margareta. Maja hade önskat sig just det när vi var hos Folke igår och tittat på deras höns.

Och ut kom Margareta med en gulsvart liten pipande gullig kyckling. Den var född i natt. Maja blev överlycklig och överraskad när hon tog den i handen. "Vill ni se fler ?". Vi gick in till en äggkläckningsmaskin som höll 38 grader och där finns det fler kycklingar. Och där fanns också ägg som var okläckta. En del var på väg att kläckas.

På vägen hem plockade vi härliga smultron. Vi fick sju strån. En del strån var fulla och andra var inte riktigt fulla. Pappa fick ta så många strån, när vi skulle cykla vidare, att han tappade ett mitt i en nedförsbacke. Och märkte det inte ens. Men det gjorde jag och Maja. Vi stannade och tog upp det.

Vi bjöd med oss Sten och Gun när vi passerade Grannäs. Kaffe med sockerkaka och Bragokex.

Under två paraplyer satt vi på stranden och fikade. " Ta August och Lotta som en allsång på släktträffen", föreslog Sten.

Vi läste till dess Cissi gick hem halv sju. Maja och jag läste och spelade datorspel, bäst var golf och ett puzzelspel.

Sent som vanligt. Vi somnade vid ett-tiden.

Lunch: Pannkakstårta med smultron som vi plockat

Middag: Stuvade makaroner med stekt korv

Utlästa böcker under dagen:

Jenny: Mary Lou och juvelmysteriet

Maja: Fem på rymmarstråt

Veckan är slut och vi ska åka hem.

Packa och städa och inte glömma något.

Lunch: Köttbullar, brunsås och potatis

Middag: Ingen aning. Den äter vi i stan

.