Historia | Snusets innehåll | Svårare att sluta
| Snusets Hälsorisker | Myter om snus 
Munsnuset blev Sveriges tobak på 1800-talet,
till skillnad från 1700-talets luktsnus som var
en vana för kungar och annat fint folk. Det var
Columbus som först beskrev tobaken. I västindien
såg han hur Indianerna rökte och snusade torkade
tobaksblad. Tobaken gick att odla även i Europa.
Den franske ambassadören i Lissabon, Jean Nicot,
tog med sig några plantor till Paris. Drottningen
av Frankrike, Catharina de Medeci, plågades av
huvudvärk och Nicot rekommenderade att smula
sönder torkad tobak och dra upp pulvret i näsan.
Det gjorde hon och huvudvärken försvann.
Först i mitten på 1600-talet kom tobaksbruket till
Sverige, med soldater som var på väg hem efter det
Trettioåriga kriget. Snusningen har alltså
hundraåriga traditioner.
Snus tillverkas av mald tobak som fuktas med 40-60% vatten.
Tillsatser som görs i alla märken är: Salt som har använts
som smakämne sedan hundratals år tillbaka. Natriumkarbonat
som förlänger hållbarheten på snuset. Propylenglykol som
är ett fuktbevarande medel tillsätts också.
Tillsatser som görs i vissa märken är: Glycerol som är ett
annat fuktbevarande medel. Sedan tillsätts det också olika
smakämnen som t ex lakrits, citronolja, rosenolja,
lavendelolja etc. Detta görs för att alla märkena inte
ska smaka likadant.
En genomsnittsnusare i Sverige använder ungefär
en tredjedels dosa snus om dagen, cirka 16 gram.
Mängden nikotin i detta snus som når blodet motsvarar
omkring 30 cigaretter av de starkaste sorterna. Genom
att prillan ligger länge i munnen och snusaren använder
snus omkring tio timmar om dagen blir nikotintillförseln
mycket jämnare än för en rökare.
Den som röker 15-20 cigaretter per dag får en ojämnare
tillförsel av nikotin. Möjligen är denna skillnad i
tillförsel som gör det ännu svårare för snusaren att
sluta snusa. Det är omvittnat bland de flesta professionella
rök- och snusavvänjare att det är ännu svårare hjälpa en
snusare att bli av med sitt drogberoende än en storrökare.
Hur skadligt är snuset egentligen, där går meningarna isär.
Socialstyrelsen hävdar att snuset orsakar cancer medan
andra forskningar hävdar att det inte finns några bevis på detta.
Snusning är vanligast bland män i vårt land men bruket ökar både
hos män och kvinnor. Nikotin i snus ger upphov till ett
beroende som är jämförbart med rökning. Det föreligger
betydande skillnader i sammansättningen mellan olika typer
av snus. I denna riskbedömning beaktas främst den typ som
används i Sverige.
Den vanligaste myten om snus säger att det finns krossat
glas i snuset, det är inte sant. Myten har uppkommit för
att i torrt snus kan det bildas små saltkristaller som
likna små glasbitar. Den andra myten är att snus görs
utav spill från andra tobaksprodukter. Det är inte heller
sant, för till snus används inte samma sorts tobak som
till cigarrer och cigaretter.
Den vanligaste myten om snus säger att det finns
krossat glas i snuset, det är inte sant. Myten
har uppkommit för att i torrt snus kan det bildas
små saltkristaller som likna små glasbitar.
Den andra myten är att snus görs utav spill från
andra tobaksprodukter. Det är inte heller sant,
för till snus används inte samma sorts tobak som
till cigarrer och cigaretter.
Bara Nätet...
http://www.snus.se - Hyffsad sida inte så mycket fakta.