|
Jag muckade från min värnplikt på T3, Sollefteå, i slutet av mars. Så här när allt är över måste jag säga att jag är nöjd med min värnpliktstid. (Även om jag har noll och inga planer på en vidare karriär i det yrket. 10 månader är nog för mig) Jag är numera ett stolt (?) ISB skyddsgruppbefäl. Och vad är då ett ISB skyddsgruppbefäl? |
| Det är väldigt få jag pratar med som har en aning om vad en ISB tropp har för uppgift. Och det är kanske inte så konstigt eftersom jag, efter 10 månader har listat ut att troppen är ett himla hopplock av sånt som försvaret någon gång har tyckt det skulle vara bra att ha till hands nån gång. ISB är till att börja med en förkortning av "Indikering Sanering Brand". |
|
|
Den kanske skrytigaste uppgiften, som det går att imponera tjejer med har att göra med skydd mot NBC, (kärnvapen, biologiska stridsmedel och stridsgaser) Eller som våra befäl brukade säga: "Om dom börjar slänga skit på oss, vilket Gud förbjude". Om det skulle hända, och vi inte har deserterat och flytt till Mallis så utbildar vi andra soldater bl.a. i att mäta hur mycket skit dom har slängt på oss, (därav I) och sanerar utrustning och fordon som har blivit infekterade. Därav S. (Samt att vi får gå omkring i läckra gummikläder, utan att betala extra) |
| Till vardags sysslar vi annars med en mängd olika saker, som ingen annan kan. Bl.a. förebyggande brandförsvar (därav B) där vi bl.a. kan lägga en himla massa skum, eller vatten, över ett himla stort område med en del av vår <ironi> läckra utrustning.</ironi> En motorpump, en hetvattenberedare och många meter vattenslang. |
|
|
Det vi fick syssla mest med var dock den uppgift som för det mesta kan göra troppen väldigt populär hos övriga armén. Den s.k. hygienduschen. Duschning i fält utgörs oftast av en handpumpad manick med kallvatten där folk får 3 pump för att bli blöta och 3 pump för att skölja av sig tvålen. Inte så hos oss. Vi riggar upp vår utrustning, suger vatten ur nån sjö och värmer upp det till vilken temperatur som helst. Sedan är det bara att duscha, tills antningen sjön, eller bensinen i våra maskiner tar slut. (Eller tills maskinerna kruppar ihop, vilket är vanligast) Känslan av att för första gången kliva in i ett varmt duschtält efter en vecka i skogen är svår att beskriva. |
|
|
|
|
|
|
 En av de få CV90 vi fick se |
 Oj! Den kan slänga rök också |
 Ett befäl, stereofantasten Lars Wigren |
 De två helikoptrar jag inte fick åka |
 Eriksson nertryckt i snön av Åkerdahl |
 Starke Linnsén tankar elverket. Utan att spilla. |
 Vad vi gör när inte befälen ser oss |
 Hallberg och Johansson har just haft sönder sin lastbil |
 Jag, Linnsén, Dahlberg, Åkerdahl. Den bästa gruppen. |
Daniel
Lundmark 1999 Jag har en gästbok också.
Ådalen, minns Ådalen.
