Av jon m
Datortidningar är det tråkigaste som finns att läsa, det vet alla. Men det har inte alltid
varit så.
I mitten på åttiotalet (tror jag), började tidningen Datormagazin (DMz) att ges ut. Den handlade
då i huvudsak om C64. Den började sedan behandla Amigan mer och mer, i takt med dess ökande
popularitet.
Jag började läsa den i början på 90-talet, trots att jag inte hade någon amiga.
Men det gjorde inget. Att den handlade om datorer var av underordad
betydelse. Den kunde handlat om vad som helst egentligen. Charmen med DatorMagazin var att
den var så okonventionell. Den liknade mer ett fanzin än en regelrätt tidning.
Bl.a fanns det en återkommande sida vid namn Back-chat, där läsarnas inskickade brev
förnedrades av en påhittad skribent vid namn Brad S. Något sådant i dagens
datortidningar skulle vara helt otänkbart.
Men t.o.m hallon ruttnar. På grund av Pc-datorerna höll på att knuffa ned amiga från
hemdatortronen, samt ett kärvare klimat förmodligen p.g.a ökad konkurrens från andra
datortidningar, ändrade DMz inriktning.
Back-chat lades ned, de fokuserade mer på den mycket tråkigare Pc'n och skärpte överlag till sig.
De försökte bli vuxna helt enkelt. Detta innebar givetvis att allt det som en gång gjorde
dem speciella nu var borta.
Eftersom mitt datorintresse började svalna samt denna nya inriktning på tidningen
innebar det att jag slutade köpa DMz. Detta hände när jag gick i sjuan.
Inte förrän jag gick i tredje ring kom jag i kontakt med DMz igen. Tidningen hade då lagts
ned och en kompis visade mig det sista utgivna numret.
Det var en enda lång tillbakablick av alla år Dmz funnits, kombinerat med redaktionens
utlägg om vad tidningen betytt för dem.
Nostalgichock! När jag kom hem den dagen läste jag igenom alla mina gamla nummer.
På den tiden betydde tidningen egentligen inte så mycket. Det var mest en intressant tidning som skrev
på ett kul sätt.
Idag har den förvandlats till en länk till min barndom. Underligt.
Skrotum online<---